Trunking och VLAN-taggar – Studienoter (Svenska)
Trunking
Trunking fungerar genom att varje Ethernet-ram märks med en VLAN-tagg. Taggen innehåller information om vilket VLAN paketet tillhör.
Genom trunking kan trafiken från flera VLAN färdas över en enda gemensam länk, vilket sparar fysiska länkar och förenklar nätverkshantering.
Viktiga poänger: möjliggör isolering av trafik mellan VLAN samtidigt som de delas över samma fysiska infrastruktur.
Denna teknik är central i moderna nätverksdesign och en förutsättning för större nätverk med många VLAN.
Accessport vs Trunkport
Accessport: bara ett VLAN, ingen taggning behövs.
Trunkport: konfigurerad för att bära trafik från flera VLAN.
Förklaringar: en accessport ansluter en enhet som normalt endast kommunicerar i ett enda VLAN; en trunkport används mellan switchar eller mellan switch och routern för att transportera flera VLAN.
VLAN-taggar
När en dator skickar ett paket till switchen läggs det i sitt VLAN.
Om paketet ska skickas över en trunk lägger switchen till en liten “etikett” (tagg) i paketet.
Noteras: taggen används framför allt på trunk-länkar; on-kontexten är att trafiken för olika VLAN måste separeras när den färdas över gemensam fysisk väg.
Standarden (IEEE 802.1Q) och Native VLAN
Standarden kallas den vanligaste metoden IEEE 802.1Q.
Den lägger till ett i Ethernet-ramen för att visa VLAN-ID.
Native VLAN är det VLAN som inte taggas när det skickas över en trunk.
Sammanfattning
Trunking är en central del av modern nätverksdesign.
Det gör det möjligt att transportera flera VLAN över samma länk genom att märka trafiken med VLAN-taggar.
Tekniken sparar resurser, underlättar nätverkshantering och är en förutsättning för större nätverk med många VLAN.