Geografi
Näringsgrenar!
Produktion i samhället -> både varu + tjänsteprodukter
- Primära sektorn -> jordbruk, skogsbruk, fiske, gruvor osv. Råvaror från mark, vatten, t.ex i SV (LKAB) malmgruvor
- Sekundära sektorn -> Industrin, som förädlar råvaror 1 eller flera gånger, t.ex. skog-timmer-pappersmassa-papper.
- Tertiära sektorn -> Service (tjänstesektorn) tjänsteproduktion, både privat och offentligt.
t.ex. privat ->Banker, friskolor, transportföretag, hotell osv.
t.ex. offentlig -> stat, region, kommun, försvar, säkerhet, vård, utbildning osv.
- Kvartära sektorn -> forskning & information
t.ex. läkemedel, it, bioteknik, Ai osv. (Astrazeneca)
\n
I världens fattigaste länder!
60-80% fortfarande med jordbruk
Förändring går snabbt -> t.ex. Kina & Indien
När länder får mer pengar ökar levnadsstandard och konsumtionen ökar -> Vilket leder till ekonomiskt tillväxt + avtryck på klimatet blir större.
\n
Hur är det i Sverige?
Primära ca 1,2 % av befolkning jordbruk -> ändå räcker råvaror till oss + export t.ex. fläsk, smör, säd
Pgr av -> moderna tekniken ger den då större “output” för bönderna. T.ex. på dessa framgångar är modern maskineri, växtförädling, avel och digitalisering!
\n
Sekundär sektor!
Trä till pappersmassan, gruvindustri.
Livsmedelsindustri -> OLW, Estrella!
Verkstadsindustri -> Skruvar, Kullager (Viktigt som underleverantörer)
Teknisk utveckling -> Behövs färre arbetare
\n
Tertiära/Kvartära sektorn!
Stor i SV, t.ex offentlig sektor som transport
I storstadsregioner är information och forskning viktigt.
\n
Lokaliseringsfaktorer!
Faktorer som är viktiga när företag bildas ex. när industrin ska anläggas
Råvaror -> ex. pappersmassafabrik nära råvaran
Nära marknaden(Platsen produkten är bäst ägnad för) -> Bageri, tätort fler kunder + färskt bröd
Arbetskraft -> ex. kunskap, stor del av högteknologiskt eller inom innovations sektorn finns i storstadsregioner, kallas ibland innovations öar. Nära högskola, universitet och storstaden kulturutbud.
\n
Viktigt, säkra och bra transporter, bra infrastruktur - tillgång till utvecklat kommunikation, transportmöjlighet, strukturellt osv.
\n
T.ex. Järnmalm nära kusten, stor hamn
\n
Prov 6/4, Sid 168-199
Import-Export -> Transport av varor med olika ”hjälp” medel,
Transporten har ökat de sista 60 åren i världen. Pga. av Globaliseringen där multinationella/transnationella företag köper o säljer varor (o tjänster) på en internationell marknad.
\n
Transporten blir då en viktig faktor och pusselbit!
Långa transporter allt vanligare i en global värld. Multi/transnationella företag flyttar produktion/arbetskraften.
Men ändå lönar det sig att göra dessa långa dyra transporter för företagen.
\n
(Större Ekonomier!)
Lönar sig oxå att transportera, t.ex. importera varor
(även om det ibland finns i landet själv).
\n
Inte minst miljön blir lidande?
\n
Vägar -> Vanligt! Lastbil, lättillgängligt + slipper dyr omlastning.
Men stor påverkan av utsläpp bör minska + mer bättre modern teknik.
\n
Järnvägen -> Mer i transporten, stooor lastkapacitet.
+ Billigt, energisnålt, bra för miljön. Vi bör investera mer i järnväg
\n
Havet -> 9/10 av transporten av varor i den global ekonomin/marknaden
Kan ta mycket last, lönsamt
Inte alls bra för miljön!
\n
Flyget -> Ej bra för miljön, men snabb!!!!!!
\n
Nationella Prov 26/28-04-23
\n
Kartor - Jorden runt!
\
\n \n