SAUNDERS

2.1 Introduktion

  • Många studenter finner det mest spännande med kursen att forska på en självvald idé.

  • Detta ger en större frihet än att bara följa lärarens angivna uppgifter.

  • Viktigt att välja en idé som håller intresset uppe under hela forskningsperioden, ibland i flera månader.

  • Forskning kan även kopplas till fritidsintressen.

  • Inledande steg: Ha en uppfattning om vad man vill forska om.

  • Skapandet av en forskningsidé är ofta den svåraste men också den avgörande delen av projektet.

  • Exempel på inspirationskällor: Isaac Newton fick sin idé om gravitation från att se ett äpple falla.

  • Visar vikten av observation och reflektion som sätter igång tankar.

  • Forskning om kreativitet: Det är svårt att få nya idéer kontinuerligt.

  • Mindfulness-meditation kan hjälpa:

    • Deltagare upplever ökad klarhet och kreativitet efter praktik.

  • En fokuserad forskningsfråga är avgörande för att välja forskningsstrategi, datainsamling och analysmetoder.

  • Processen att skapa en forskningsidé tar tid och medför ofta återvändsgränder, men är nödvändig för framgång.

2.2 Karaktärsdrag hos bra forskningsidéer

  • Egenskaper hos forskningsidéer är lika över universitet, men vissa skolor betonar olika aspekter.

  • Viktiga egenskaper:

    • Lämplighet (appropriateness): Forskning måste uppfylla universitetets krav.

    • Förmåga (capability): Realismen i att genomföra forskning beror på personliga färdigheter och resurser.

    • Motivation och engagemang (fulfilment): Idén ska väcka intresse och engagemang för långsiktig forskning.

  • Lämplighet: Kolla krav från universitet och handledare.

    • Vissa projekt kräver egen datainsamling, andra tillåter befintliga data.

  • Användning av teori: Kännedomen om litteratur hjälper att formulera syfte och mål.

  • En tydlig forskningsfråga, syfte och mål är väsentliga för att bedöma forskningsvärde.

  • Forskningens resultat bör vara symmetriska och ge värde oavsett utfall.

  • Förmåga: Se till att du har de nödvändiga färdigheterna och resurserna.

2.3 Att skapa forskningsidéer

  • Studenter förväntas generera egna forskningsidéer, särskilt på yrkesverksamma program.

  • Om du från början får en idé, lär dig att använda tekniker för att generera och förfina den.

  • Idéer kan dyka upp när som helst, men en klar mental inställning hjälper.

  • Teknikerna för att finna idéer:

    • Rationella metoder: Systematiska tillvägagångssätt.

    • Kreativa metoder: Spontana idéer och personliga intressen.

  • Kombination av båda metoderna resulterar i engagemang från både hjärta och hjärna.

2.4 Förfina forskningsidéer

  • Efter att ha fått en idé behöver du förfina den till en tydlig forskningsfråga.

  • Använd Delphi-tekniken:

    • Samla experter, ställ frågor anonymt och analysera svaren tills konsensus nås.

  • Gör en preliminär litteratursökning för att fokusera forskningsfrågan.

2.5 Utveckla den övergripande forskningsfrågan

  • Formulera en tydlig övergripande forskningsfråga.

    • Typer av frågor:

    • Explorativa: ”Hur” eller ”Vad”.

    • Beskrivande: ”Vad”, ”När”, ”Var”.

    • Förklarande: ”Varför”.

    • Utvärderande: ”Hur effektiv” eller ”I vilken grad”.

  • Goldilocks-testet: Undvik frågor som är för stora, små eller känsliga.

2.6 Forskningssyfte och forskningsmål

  • Forskningssyfte: Kort och tydlig mening kring målet med forskning.

    • Exempel:

    • Fråga: Hur ökar varumärkeskapitalet i mediekampanjer…

    • Syfte: …att bedöma betydelsen för konsumenternas förtroende.

  • Forskningsmål: Konkretiserar syftet och bryter ner det i hanterbara steg.

    • Kriterier för forskningsmål: Klara, specifika, relevanta, interkonnektiva, genomförbara och mätbara.

2.7 Teorins betydelse

  • Teori bygger på fakta och organiserad kunskap.

  • En bra teori kan förklara samband och förutsäga resultat.

  • Skillnad mellan teori och referenser/data: Teori kräver logiska förklaringar och förståelse för varför saker sker.

2.8 Behovet av en forskningsplan

  • En forskningsplan är en strukturerad plan för hela projektet.

  • Detta skyddar mot förutfattade meningar och säkerställer att forskningen är nyfiken och undersökande, inte bara bekräftande.

2.9 Strukturering av forskningsplanen

  • Olika sätt att strukturera planen, vanligen driven av forskningsfrågan.

  • Viktiga avsnitt: Titel, bakgrund, forskningsfråga, metod, tidsplan och etisk övervägande.

14 Skrivande och presentation av projektrapporten

14.1 Introduktion

  • Skrivandet är en kontinuerlig del av forskningsprocessen – börjar tidigt och fortsätter genom projektet.

  • Skrivandet klargör tankar och förbereder för presentation.

14.2 Att skriva under forskningsprojektet

  • Skrivande av sammanfattningar och anteckningar hjälper till att klargöra tankar regelbundet.

  • Att ha avsatt tid varje dag för skrivande är viktigt för kontinuiteten.

14.3 Rapporteringsmetoder och rapportstrukturer

  • Olika strukturer för rapporter beroende på vad som betonas, t.ex. linear-analytisk, jämförande, kronologisk etc.

14.4 Den traditionella akademiska rapportstrukturen

  • Vanliga delar: Abstract, introduktion, litteraturöversikt, metod, resultat, diskussion, slutsatser, referenser och bilagor.

14.5 Alternativa rapportstrukturer

  • Anpassningar kan krävas beroende på forskningsstrategin, t.ex. Action Research, case study, ethnography, Grounded Theory.

14.6 Konsultrapport

  • Kan behöva anpassas för praktiker med fokus på handlinga och rekommendationer.

14.7 Säkerställa tydlighet och tillgänglighet

  • Klara titlar, tydlig struktur och sammanhängande berättelse är viktiga för rapportens effektivitet.

14.8 Utveckla en lämplig skrivstil

  • Tydlighet, enkelhet och att undvika jargong och onödiga citat är avgörande.

14.9 Möt bedömningskriterier

  • Ditt arbete bedöms utifrån programkriterier, inklusive kunskap, förståelse och tillämpning.