SAUNDERS
2.1 Introduktion
Många studenter finner det mest spännande med kursen att forska på en självvald idé.
Detta ger en större frihet än att bara följa lärarens angivna uppgifter.
Viktigt att välja en idé som håller intresset uppe under hela forskningsperioden, ibland i flera månader.
Forskning kan även kopplas till fritidsintressen.
Inledande steg: Ha en uppfattning om vad man vill forska om.
Skapandet av en forskningsidé är ofta den svåraste men också den avgörande delen av projektet.
Exempel på inspirationskällor: Isaac Newton fick sin idé om gravitation från att se ett äpple falla.
Visar vikten av observation och reflektion som sätter igång tankar.
Forskning om kreativitet: Det är svårt att få nya idéer kontinuerligt.
Mindfulness-meditation kan hjälpa:
Deltagare upplever ökad klarhet och kreativitet efter praktik.
En fokuserad forskningsfråga är avgörande för att välja forskningsstrategi, datainsamling och analysmetoder.
Processen att skapa en forskningsidé tar tid och medför ofta återvändsgränder, men är nödvändig för framgång.
2.2 Karaktärsdrag hos bra forskningsidéer
Egenskaper hos forskningsidéer är lika över universitet, men vissa skolor betonar olika aspekter.
Viktiga egenskaper:
Lämplighet (appropriateness): Forskning måste uppfylla universitetets krav.
Förmåga (capability): Realismen i att genomföra forskning beror på personliga färdigheter och resurser.
Motivation och engagemang (fulfilment): Idén ska väcka intresse och engagemang för långsiktig forskning.
Lämplighet: Kolla krav från universitet och handledare.
Vissa projekt kräver egen datainsamling, andra tillåter befintliga data.
Användning av teori: Kännedomen om litteratur hjälper att formulera syfte och mål.
En tydlig forskningsfråga, syfte och mål är väsentliga för att bedöma forskningsvärde.
Forskningens resultat bör vara symmetriska och ge värde oavsett utfall.
Förmåga: Se till att du har de nödvändiga färdigheterna och resurserna.
2.3 Att skapa forskningsidéer
Studenter förväntas generera egna forskningsidéer, särskilt på yrkesverksamma program.
Om du från början får en idé, lär dig att använda tekniker för att generera och förfina den.
Idéer kan dyka upp när som helst, men en klar mental inställning hjälper.
Teknikerna för att finna idéer:
Rationella metoder: Systematiska tillvägagångssätt.
Kreativa metoder: Spontana idéer och personliga intressen.
Kombination av båda metoderna resulterar i engagemang från både hjärta och hjärna.
2.4 Förfina forskningsidéer
Efter att ha fått en idé behöver du förfina den till en tydlig forskningsfråga.
Använd Delphi-tekniken:
Samla experter, ställ frågor anonymt och analysera svaren tills konsensus nås.
Gör en preliminär litteratursökning för att fokusera forskningsfrågan.
2.5 Utveckla den övergripande forskningsfrågan
Formulera en tydlig övergripande forskningsfråga.
Typer av frågor:
Explorativa: ”Hur” eller ”Vad”.
Beskrivande: ”Vad”, ”När”, ”Var”.
Förklarande: ”Varför”.
Utvärderande: ”Hur effektiv” eller ”I vilken grad”.
Goldilocks-testet: Undvik frågor som är för stora, små eller känsliga.
2.6 Forskningssyfte och forskningsmål
Forskningssyfte: Kort och tydlig mening kring målet med forskning.
Exempel:
Fråga: Hur ökar varumärkeskapitalet i mediekampanjer…
Syfte: …att bedöma betydelsen för konsumenternas förtroende.
Forskningsmål: Konkretiserar syftet och bryter ner det i hanterbara steg.
Kriterier för forskningsmål: Klara, specifika, relevanta, interkonnektiva, genomförbara och mätbara.
2.7 Teorins betydelse
Teori bygger på fakta och organiserad kunskap.
En bra teori kan förklara samband och förutsäga resultat.
Skillnad mellan teori och referenser/data: Teori kräver logiska förklaringar och förståelse för varför saker sker.
2.8 Behovet av en forskningsplan
En forskningsplan är en strukturerad plan för hela projektet.
Detta skyddar mot förutfattade meningar och säkerställer att forskningen är nyfiken och undersökande, inte bara bekräftande.
2.9 Strukturering av forskningsplanen
Olika sätt att strukturera planen, vanligen driven av forskningsfrågan.
Viktiga avsnitt: Titel, bakgrund, forskningsfråga, metod, tidsplan och etisk övervägande.
14 Skrivande och presentation av projektrapporten
14.1 Introduktion
Skrivandet är en kontinuerlig del av forskningsprocessen – börjar tidigt och fortsätter genom projektet.
Skrivandet klargör tankar och förbereder för presentation.
14.2 Att skriva under forskningsprojektet
Skrivande av sammanfattningar och anteckningar hjälper till att klargöra tankar regelbundet.
Att ha avsatt tid varje dag för skrivande är viktigt för kontinuiteten.
14.3 Rapporteringsmetoder och rapportstrukturer
Olika strukturer för rapporter beroende på vad som betonas, t.ex. linear-analytisk, jämförande, kronologisk etc.
14.4 Den traditionella akademiska rapportstrukturen
Vanliga delar: Abstract, introduktion, litteraturöversikt, metod, resultat, diskussion, slutsatser, referenser och bilagor.
14.5 Alternativa rapportstrukturer
Anpassningar kan krävas beroende på forskningsstrategin, t.ex. Action Research, case study, ethnography, Grounded Theory.
14.6 Konsultrapport
Kan behöva anpassas för praktiker med fokus på handlinga och rekommendationer.
14.7 Säkerställa tydlighet och tillgänglighet
Klara titlar, tydlig struktur och sammanhängande berättelse är viktiga för rapportens effektivitet.
14.8 Utveckla en lämplig skrivstil
Tydlighet, enkelhet och att undvika jargong och onödiga citat är avgörande.
14.9 Möt bedömningskriterier
Ditt arbete bedöms utifrån programkriterier, inklusive kunskap, förståelse och tillämpning.