Biologisk utveckling

1. Biologisk utveckling, hjärnan och genetik

Mitos – En celldelning för tillväxt reparation eller ersättning av gamla celler. Sker genom att en modercell delar sig till två genetiskt identiska dotterceller. Bibehåller samma antal kromosomer som modercellen.
Meios – Bildar könsceller för sexuell reproduktion. En modercell delar sig två gånger och skapar fyra genetiskt olika dotterceller. Halverar kromosomantalet.
Överkorsning – gör att dottercellerna blir genetiskt unika genom att nya kombinationer av alleler skapas. Ex: kromosom från mamman och pappan kombineras till unikum.
Dominanta anlag – Bara en kopia behövs för att egenskapen ska synas.
Resessiva anlag – två kopior behövs för att egenskapen ska synas (båda föräldrarna).
Homozygot – En person som har två likadana alleler av en gen.
Heterozygot – En person som har två olika alleler av en gen.
Genotyp – DNA informationen vi bär inom oss, vår arvsmassa.
Fenotyp – Våra observerbara egenskaper. Genotyp+miljö+slumpvariabel = fenotyp.
Epigenetik - handlar om hur miljöfaktorer påverkar genuttryck utan att förändra DNA-sekvensen. Detta innebär att även om en individs genetiska kod är oförändrad, kan specifika gener aktiveras eller stängas av beroende på externa influenser, såsom kost, stress eller exponering för toxiner.
Polygen - polygena drag som de som påverkas av flera gener snarare än en enda. Polygenicitet är särskilt relevant inom utvecklingspsykologi eftersom många komplexa beteenden och egenskaper, såsom intelligens, personlighet och risk för psykiska sjukdomar, är resultatet av kombinerade effekter från flera gener tillsammans med miljöfaktorer.
Polygent riskvärde - används för att uppskatta en individs genetiska benägenhet för specifika egenskaper eller sjukdomar.
Synaptisk beskärning - Processen där överflödiga synapser i hjärnan avlägsnas för effektivisering.
Synaptogenesis – formandet av synapser. Skapandet av kopplingar mellan neuronerna, kommunikation kan då uppstå mellan neuronerna.
Myelinisering – inkapslandet, med myelin, av gliaceller. Effektiviserar signaler.
Hjärnans plasticitet – Processerna som formar vår hjärna efter födseln; synaptogenesis, synaptisk beskärning, och myelinisering, skapar möjligheter för varje individs hjärna att anpassa sig till sin unika miljö.
Cellmigration - Neuroner migrerar inom hjärnan för att komma till rätt plats! Strukturella och/eller kemikala faktorer styr neuronernas resa. Neuroner med samma egenskaper grupperar sig, början på specialiserade områden ihjärnan.
Cellproliferation – Nya neuroner skapas under fosterdelen, viss tid även efter födsel (postnatal neurogenesis).
Apoptos – Programmerad celldöd,
Zygot – Den utvecklande organismen tiden från att spermie och ägg möts, till cirka andra veckan.
Allel – varianter av en gen
Ärftlighet – Egenskaper som kan överföras biologiskt från förälder till barn.
Passiv, evokativ och aktiv gen-miljö korrelation – Vårt genetiska arv kan påverka miljön vi lever i → en dynamisk interaktion där gener och
miljö påverkar varandra. Passiv: Föräldrar bidrar med gener för en viss egenskap och miljö som stimulerar den egenskapen. Evokativ. En ärftlig egenskap leder till en viss respons från miljön, som i sin tur stimulerar den genetiska egenskapen, cirkulär process. Aktiv (niche picking): Att sträva efter eller skapa miljö som ”passar” våra ärftliga egenskaper.
Reaktionsvidd – Genetiskt bestämd vidd av en potential av en viss fenotyp. Individens miljö bestämmer vart fenotypen hamnar i sin reaktionsvidd.
Kanalisering – Vissa egenskaper är mer ”kanaliserade” och styrs mest av genetiska faktorer och miljön kan endast ha en liten påverkan.
Teratogener – Substanser eller miljöfaktorer som kan skada utvecklingen av ett foster under gaviditeten. Ex: alkohol, droger, skadliga ämnen som föroreningar och radiation, infektioner, mediciner, livsstilsfaktorer.
Experience ecpectant/erfarenhetsförväntande – Utvecklingsprocesser i hjärnan som är beroende av att individen utsätts för vissa typer av stimuli som är vanliga i miljön. Hjärnan ”förväntar” sig dessa stimuli för att utvecklas normalt. Ex språkliga interaktioner för utveckling av språkförmåga. Om dessa stimuli saknas under kritiska perioder kan det påverka utvecklingen negativt.
Experience-dependant/ erfarenhetsberoende – Unika för individen och reflekterar anpassningsförmåga till specifika erfarenheter eller miljöer. Dessa processer sker under hela livet och inkluderar inlärning av nya färdigheter. Dem är inte beroende av kritiska perioder.
Kritisk period - En begränsad tidsperiod då vissa stimuli är nödvändiga för typisk utveckling av en förmåga eller funktion. Egentligen svårt att hitta exempel för människor pga vår flexibla hjärna. Ex: visuella system, språkutveckling. Den kritiska perioden strikt nödvändig för vissa aspekter av utveckling
Sensitiv period - Tidsfönster då vissa stimuli eller erfarenheter är viktiga för utveckling av en förmåga eller funktion. En period av högre hjärnplasticitet – större sannolikhet att miljöfaktorer påverkar utvecklingen. Sensitiva perioden handlar om ökad mottaglighet som kan underlätta utveckling men inte är avgörande.
Puberteten - identitetsutveckling, ökad självständighet, ”sensation-seeking”,
ökad social medvetenhet och påverkan av kamrater. Förändringar hormonellt och i kroppen.
HPG-axeln - aktiveras först under fostertiden, påverkar könsdifferentiering och mognad av könskörtlar. Aktiveras under en kort period efter födseln – producerar små mängder könshormoner. Möjlig påverkan på tillväxt och utveckling. Aktiveras igen sent i barndomen eller början på tonåren – sätter igång puberteten. Efter pubertet – HPG funktion är stabil, håller könshormoner i balans.