Organsik kemi
En aromatisk förening är en organisk kemisk förening som innehåller en eller flera bensenringar, exempel på är aromatiska föreningar är Bensen, Toluen, Naftalen
En karboxylsyras anjon: Karboxylsyror har formeln R-COOH där R är en kolvätekedja. När en karboxylsyra avger sin vätejon (H⁺) från karboxylgruppen (COOH) bildas en karboxylatjon (R-COO⁻). Exempel: Acetatjonen (CH₃COO⁻) som är anjonen av ättiksyra (CH₃COOH).
Ett halogenerat kolväte är en organisk förening där en eller flera väteatomer i ett kolväte har ersatts med en halogenatom (fluor, klor, brom eller jod). Exempel är Metylenklorid
Det ämnesklasser som finns är:
Alkaner: Mättade kolväten med enkelbindningar. Exempel: metan, etan.
Alkener: Omättade kolväten med en eller flera dubbelbindningar. Exempel: eten, propen.
Alkyner: Omättade kolväten med en eller flera trippelbindningar. Exempel: etyn (acetylen), propyn.
Aromatiska föreningar: Föreningar som innehåller en bensenring eller liknande strukturer. Exempel: bensen, toluen.
Alkoholer: Föreningar med en hydroxylgrupp (-OH) bunden till en kolatom. Exempel: etanol, metanol.
Etrar: Föreningar med en syreatom bunden till två alkyl- eller arylgrupper (R-O-R'). Exempel: dietyleter, tetrahydrofuran (THF).
Aldehyder: Föreningar med en karbonylgrupp (C=O) bunden till en väteatom och en alkyl- eller arylgrupp. Exempel: formaldehyd, acetaldehyd.
Ketoner: Föreningar med en karbonylgrupp (C=O) bunden till två alkyl- eller arylgrupper. Exempel: aceton, butanon.
Karboxylsyror: Föreningar med en karboxylgrupp (-COOH). Exempel: ättiksyra, smörsyra.
Estrar: Föreningar bildade av en karboxylsyra och en alkohol, med en esterbindning (-COO-). Exempel: etylacetat, metylbutanoat.
Aminer: Föreningar med en eller flera aminogrupper (-NH₂, -NHR, -NR₂). Exempel: metylamin, anilin.
Amider: Föreningar med en karbonylgrupp bunden till en aminogrupp (-CONH₂). Exempel: acetamid, benzamid.
Halogenalkaner (halogenerade kolväten): Kolväten där en eller flera väteatomer ersatts av halogener (F, Cl, Br, I). Exempel: kloroform, diklormetan.
Rangordnat kokpunkt från högst till lägst: Karboxylsyrsa>alkohol>keton>alkan
Det hur hur starka bindningar de har som påverkar. Van der Waals bidningar är svaga medan vätebindningarna är starka.
Z= Samma sida
E= Motsatt sida
R=Medurs
S=Moturs
Enantiomerer är spegelbilder av varandra och kan inte överlagras på varandra, ungefär som våra händer
Diastereomerer är stereoisomerer som inte är spegelbilder av varandra. De skiljer sig åt i flera, men inte alla, av sina stereocentra
Identiska isomerer är helt enkelt samma molekyl, utan någon skillnad i den tredimensionella arrangeringen.
En molekyl är kiral om den inte är överlagringsbar på sin spegelbild.
En molekyl är akiral om den är överlagringsbar på sin spegelbild, vilket innebär att den och dess spegelbild är identiska.
Induktiv effekt är är en av flera faktorer som påverkar molekylers kemiska och fysikaliska egenskaper, inklusive deras syrastyrka, reaktivitet och stabilitet.
SN1= reaktionen sker i två steg. Först bildas en karbokatjon när den lämnande gruppen (ofta en halogen) lämnar substratet. I det andra steget attackerar nukleofilen karbokatjonen för att bilda den slutliga produkten. Steg 1: Bildning av karbokatjon (långsam, hastighetsbestämmande steg).Steg 2: Angrepp av nukleofilen på karbokatjonen (snabbt steg).
SN2= reaktionen sker i ett enda steg, där nukleofilen attackerar substratet från motsatt sida av den lämnande gruppen, vilket leder till att den lämnande gruppen lämnar samtidigt som den nya bindningen bildas.
Trikloretansyra är starkare än kloretansyra
Fenol är starkare än cyklohexanol