prov

Uppgift grundlagar

1. Förklara begreppet konstitution eller författning.

En konstitution eller författning är de grundläggande regler som styr ett land. Huvudfunktioner i en konstitution:

• Maktfördelning: 

• Medborgerliga rättigheter

• Statens organisation

• Demokratiska spelregler

Konstitutionen fungerar som en garanti för rättssäkerhet och demokrati i en rättsstat.

2. På vilket sätt skiljer sig grundlagar från vanliga lagar?

Grundlagar skiljer sig från vanliga lagar genom att de är mer grundläggande och svårare att ändra. De utgör grunden för rättssystemet och skyddar demokratin, medan vanliga lagar reglerar specifika områden i samhället.

Huvudskillnader:

1. Ändringsprocess: Grundlagar kräver en mer komplicerad process för ändring, oftast två riksdagsbeslut med ett val emellan, medan vanliga lagar kan ändras genom ett enkelt riksdagsbeslut.

2. Rangordning: Grundlagar står över vanliga lagar – om en vanlig lag strider mot en grundlag, gäller grundlagen.

3. Funktion: Grundlagar fastställer statens styrelseskick och medborgarnas rättigheter, medan vanliga lagar reglerar mer specifika frågor, t.ex. trafikregler eller skatter

3. Vilka fyra grundlagar har vi i Sverige?

• regeringsformen 

• successionsordningen

• yttrandefrihetsgrundlagen

• tryckfrihetsförordningen

4. Vilken grundlag är den viktigaste?

Den viktigaste grundlagen i Sverige är Regeringsformen (RF).

Varför?

Regeringsformen fastställer de grundläggande principerna för Sveriges statsskick, inklusive:

• Demokrati – all offentlig makt utgår från folket.

• Maktfördelning – hur riksdag, regering, domstolar och myndigheter styrs.

• Grundläggande fri- och rättigheter – såsom yttrandefrihet, tryckfrihet och rättssäkerhet.

Eftersom Regeringsformen lägger grunden för hela det politiska systemet och rättsstaten, anses den vara den mest centrala av Sveriges fyra grundlagar.

5. Sammanfatta det viktigaste innehållet i de olika grundlagarna.

Sverige har fyra grundlagar, som tillsammans utgör landets konstitution:

1. Regeringsformen (RF) – Den viktigaste grundlagen. Den fastslår att Sverige är en demokrati och reglerar hur riksdag, regering, domstolar och myndigheter fungerar. Den skyddar även grundläggande fri- och rättigheter.
   
   

2. Successionsordningen (SO) – Bestämmer tronföljden i Sverige, alltså vem som får ärva kungatronen. Sverige har agnatisk och kognatisk tronföljd, vilket innebär att även kvinnor kan ärva tronen.
   
   

3. Tryckfrihetsförordningen (TF) – Ger alla rätt att trycka och sprida information fritt utan censur. Skyddar även offentlighetsprincipen, vilket ger medborgare insyn i myndigheters handlingar.
   
   

4. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – Skyddar rätten att uttrycka sig fritt i radio, TV, film och på internet, liknande tryckfrihetsförordningen men för andra medier än tryckta.
   
   

Dessa grundlagar skyddar demokratin och kan bara ändras genom två riksdagsbeslut med ett val emellan.

regeringsformen, grundläggande lag, hur landet ska styras, skydd till alla invånares fri och rättigheter

6. Vad är Riksdagsordningen och på vilket sätt skiljer den sig från både grundlagar och vanliga lagar?

Riksdagsordningen (RO) är en särskild lag som reglerar riksdagens arbete och beslutsprocesser, t.ex. hur debatter hålls, hur lagförslag behandlas och hur riksdagsval genomförs.

Hur skiljer sig RO från grundlagar och vanliga lagar?

1. Mellanform: Riksdagsordningen är varken en grundlag eller en vanlig lag, utan har en särställning mellan dessa.

2. Ändringsprocess:

   • De viktigaste delarna av RO kräver samma process som en grundlag (två riksdagsbeslut med ett val emellan) eller en kvalificerad majoritet (tre fjärdedelar av riksdagsledamöterna måste rösta ja i ett beslut).

   • Mindre viktiga delar kan ändras som en vanlig lag (enkelt riksdagsbeslut).

3. Innehåll: RO handlar specifikt om riksdagens arbete, medan grundlagarna styr hela statsskicket och vanliga lagar reglerar mer specifika samhällsområden.

Sammanfattning

Riksdagsordningen fungerar som en detaljerad regelbok för riksdagen och har en starkare ställning än vanliga lagar, men är inte lika skyddad som en grundlag.

Uppgifter riksdagen

1. Vad betyder begreppen enkammarsystem och tvåkammarsystem?

Begreppen enkammarsystem och tvåkammarsystem syftar på hur ett lands parlament är organiserat.

2. Enkammarsystem innebär att parlamentet består av en enda beslutande församling (kammare). Alla lagförslag och beslut behandlas av denna kammare. Exempel på länder med enkammarsystem är Sverige, Finland och Norge.
   
   

3. Tvåkammarsystem innebär att parlamentet är uppdelat i två kammare, ofta en under- och en överkammare, som båda har lagstiftande funktioner. Syftet kan vara att skapa en maktbalans eller representera olika intressen, t.ex. delstater i en federation. Exempel på länder med tvåkammarsystem är USA (senaten och representanthuset) och Storbritannien (överhuset och underhuset).
   
   

4. När införde Sverige tvåkammarsystem?

Tvåkammarriksdagen infördes år 1866.

5. När kan man säga att Sverige fick demokrati? Finns det alternativa årtal?

År 1918 beslutades det om allmän och lika rösträtt, och de första demokratiska riksdagsvalet var år 1921. 

6. Ge exempel på viktiga händelser för Sverige/riksdagen de senaste 60 åren.

• 1975 sänktes rösträttsåldern till 18 år.

• 1995 går sverige med i eu

7. Vilka är riksdagens viktigaste uppgifter?

Riksdagens viktigaste uppgifter är:

• Att utse statsminister genom omröstning efter talmannens förslag.

• Att kontrollera regeringen och statsförvaltningen genom misstroendeförklaringar, interpellationer och frågor.

• Att stifta lagar baserat på propositioner från regeringen eller motioner från ledamöter.

• Att besluta om statens finanser genom att fastställa budgeten varje år.

8. Hur går det till när riksdagen ska välja en ny regering/statsminister?

• Talmannen diskuterar med partiledarna och vice talmännen för att föreslå en statsminister.

• Riksdagen röstar om förslaget. Om minst 175 ledamöter röstar emot, avslås förslaget.

• Statsministern utser sedan sina ministrar och bildar regering.

• Om talmannen misslyckas fyra gånger i rad hålls extra val inom tre månader.

9.  Varför är det inte alltid det största partiets partiledare som blir statsminister?

• Statsministern måste ha riksdagens acceptans. Om det största partiet inte har stöd av en majoritet kan en annan partiledare, med bredare stöd, utses istället.

10. Förklara begreppet parlamentarism.

• Parlamentarism innebär att regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna styra. Om riksdagen inte accepterar regeringen kan den tvingas avgå genom en misstroendeförklaring.

11.  Vad innebär riksdagens kontrollmakt? Vilka fyra viktiga delar består den av och hur fungerar dessa?

Riksdagen kontrollerar regeringen genom:

1. Misstroendeförklaring – Om minst 175 ledamöter röstar mot ett statsråd eller statsministern måste de avgå.

2. Konstitutionsutskottet (KU) – Granskar om regeringen följer lagarna och kan "pricka" statsråd.

3. Interpellationer och skriftliga frågor – Riksdagsledamöter kan ställa frågor till ministrarna, som måste svara.

4. Frågestund i riksdagen – Varje torsdag kan ledamöter ställa muntliga frågor direkt till statsråden.

12. Förklara skillnaden mellan en motion och en proposition.

• Motion – Ett förslag från en eller flera riksdagsledamöter.

• Proposition – Ett förslag från regeringen.

13. Varför brukar en proposition ofta gå igenom?

• Propositioner är genomarbetade av regeringen och har ofta stöd i riksdagen, särskilt om regeringen har majoritet.

14. Varför är budgetpropositionen en av de viktigaste propositionerna varje år?

• Budgetpropositionen bestämmer statens inkomster och utgifter, vilket påverkar hela samhällsekonomin.

15. Förklara vad ett utskott är och vad de gör.

• Utskott är arbetsgrupper i riksdagen där lagförslag och andra frågor förbereds innan riksdagen fattar beslut.

16. Varför är utskotten så viktiga i riksdagens arbete?

• De förbereder och granskar lagförslag, vilket effektiviserar riksdagens arbete och gör beslutsprocessen smidigare.

17. Vad menar man med ett utskottsbetänkande?

• En skriftlig rapport där utskottet redovisar sitt ställningstagande i en fråga och ger en rekommendation till riksdagen.

18. Ge exempel på 5 olika utskott.

• Finansutskottet

• Konstitutionsutskottet

• Socialutskottet

• Utbildningsutskottet

• Försvarsutskottet

19. Vad innebär proportionellt valsystem och majoritetsval i enmansvalkretsar?

• Proportionellt valsystem (Sverige): Mandat fördelas utifrån andelen röster ett parti får.

• Majoritetsval i enmansvalkretsar (ex. USA, Storbritannien): Endast vinnaren i varje valkrets får ett mandat.

20. Vad skulle hända om vi i Sverige gick över till majoritetsval i enmansvalkretsar?

• Större partier skulle gynnas, mindre partier skulle få svårt att ta plats i riksdagen och den politiska mångfalden skulle minska.

21. Förklara hur riksdagsvalet går till i Sverige genom att använda begreppen valkretsar, fasta mandat och utjämningsmandat.

• Sverige är indelat i valkretsar, och varje valkrets får ett antal fasta mandat beroende på befolkningen.

• För att säkerställa en proportionell fördelning används utjämningsmandat, som justerar så att partier får en rättvis andel av mandaten i riksdagen.

Uppgifter regeringen

1. Förklara begreppen

   1. Majoritetsregering

När regeringen har fler än 175 röster.

2. Minoritetsregering

När regeringen har mindre än 175 röster.

3. Koalitionsregering/flerpartiregering

När två eller fler partier samarbetar i regeringen.

4. Enpartiregering

När det endast är ett parti i regeringen. 

5. Samlingsregering

Alla partier som sitter med i parlamentet är med i regeringen , man samlar alla.

6. Expeditionsregering/övergångsregering

En övergångsperiod när man ska byta regering, där den gamla regeringen sitter kvar under övergången till den nya.  

7. Statsråd

I Sverige är statsråd ofta titulerade som ministrar, men alla medlemmar i regeringen, inklusive statsministern, kan betraktas som statsråd.

8. Minister

En minister i regeringen är ansvarig för ett specifikt politikområde och leder ett departement. Ministrarnas uppgifter inkluderar:

1. Politikansvar: Utforma och driva regeringens politik inom sitt område, t.ex. utbildning, ekonomi eller hälsa.
   
   

2. Förbereda lagförslag: Arbeta med att ta fram nya lagar och förändringar av befintliga lagar som rör deras område.
   
   

3. Samordning: Leda och samordna arbetet inom sitt departement och med relaterade myndigheter.
   
   

4. Företräda regeringen: Representera regeringen i riksdagen, i medier och vid internationella möten och samarbeten.
   
   

5. Ansvar inför riksdagen: Svara på frågor och redovisa för riksdagen om de beslut som tas inom deras ansvarsområde.
   
   

Ministrarna är alltså de som konkret genomför regeringens politik inom sina ansvarsområden och ser till att lagar och beslut implementeras.

2. Förklara begreppen svag och stark regering. 

stark regering som har många mandat och kan vara ganska säker på att deras politik går genom, svag regering har inte så många riksdagsledamöter bakom sig.

3. Vad är ett stödparti?

exempelvis sd, parti som inte är med i regeringen men som stor påverkan

4. Kan ett stödparti ha mycket makt? Förklara och ge exempel.

Ja, det kan det. 

5. Vad kan det finnas för problem med stödpartier?

litet parti blir stödparti och får mycket makt, blir inte så lika folkets vilja. Kan bli instabild, man vet inte alltid hur de tänker/planerar kan alltid ändra sig.

6. Förklara hur en regering bildas.  Är det någon skillnad om det är en enpartiregering eller en koalitionsregering?

samtal med partiledare talmannen föreslår statsministerkandidat, riksdagen rösta ja/nej, röst ja blir de statsminister, statsministern själv samlar ihop sin regering.

7. Förklara vad ett departement är och vad det har för uppgift.

Ett departement är en del av regeringskansliet och fungerar som en arbetsgrupp som hjälper regeringen att styra landet.

Uppgifter:

• Förbereda lagförslag innan de läggs fram för riksdagen.

• Ansvara för specifika politikområden, t.ex. utbildning, försvar eller ekonomi.

• Ge stöd till ministrarna genom att ta fram analyser och utredningar.

• Samordna myndigheter inom sitt område.

Varje departement leds av en minister (t.ex. utbildningsministern för Utbildningsdepartementet). Det finns olika departement för olika samhällsområden, och de samarbetar för att genomföra regeringens politik.

8. Förklara vad regeringskansliet är och består av.

Regeringskansliet är alla tio departement och statsrådsberedningen. 

9. Vad är ett regeringssammanträde och vad kan det vara för frågor man beslutar på ett sådant?

10. När måste en regering avgå?

En regering måste avgå i följande situationer:

1. Valförlust – Om regeringen förlorar ett riksdagsval och en ny majoritet bildas.

2. Misstroendeförklaring – Om riksdagen röstar för misstroende mot statsministern eller hela regeringen.

3. Avgång på egen begäran – Regeringen kan självmant välja att avgå, t.ex. vid interna konflikter eller politiska svårigheter.

4. Budgetnederlag – Om regeringens budgetförslag röstas ned till förmån för oppositionens förslag.

5. Parlamentariskt dödläge – Om regeringen inte längre kan styra landet på grund av svagt stöd i riksdagen.

När en regering avgår leder statsministern en övergångsregering tills en ny regering bildas.

11. När kan det bli så att en regering tvingas avgå?

Misstroendeförklaring – Om riksdagen röstar för en misstroendeförklaring (minst 175 ledamöter).

Valförlust – Regeringen avgår om den förlorar makten i ett riksdagsval.

Statsministern avgår eller dör – Hela regeringen måste då avgå.

Nederlag vid statsministeromröstning – Om statsministern inte godkänns av riksdagen.

Förlust av budgetomröstning – Om regeringens budget röstas ner och en annan budget vinner.

Interna kriser eller koalitionssönderfall – Om regeringspartier förlorar sitt samarbete och stödet i riksdagen.

12. Vilken är regeringens övergripande uppgift?

               Deras huvuduppgift är att styra landet.

13. Hur löser regeringen denna uppgift? Alltså vad har regeringen för makt att genomföra detta uppdrag?

lägger fram porsutioner, budget, mm sida 5 regieringen

14. Vad är det för skillnad på lag, förordning och föreskrift? Vem gör vad? Förordning är något regeringen själv gör/skriver, det handlar om hur man ska tillämpa en lag man skriver en förordning. En föreskrift skrivs av en enskild myndighet.

15. Hur kommer en lag till? Från utredning till genomförande.

Så här går det till när en lag stiftas i Sverige, från utredning till genomförande:

1. Initiativ till en ny lag

• En ny lag kan föreslås av regeringen genom en proposition eller av enskilda riksdagsledamöter genom en motion.

• Det är vanligast att regeringen tar initiativ till nya lagar.

2. Utredning och betänkande

• Om regeringen vill införa en ny lag tillsätts ofta en utredning, t.ex. genom en parlamentarisk kommitté eller en särskild utredare.

• Utredningen analyserar frågan och lämnar ett betänkande, som publiceras i Statens offentliga utredningar (SOU).

3. Remissförfarande

• Betänkandet skickas på remiss till myndigheter, organisationer och andra berörda aktörer som får ge synpunkter.

• Syftet är att bredda beslutsunderlaget och få in experters och intresseorganisationers perspektiv.

4. Lagrådsgranskning

• Efter remissbehandlingen utarbetar regeringen ett lagförslag som skickas till Lagrådet.

• Lagrådet består av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och granskar om förslaget är förenligt med grundlagarna.

5. Proposition till riksdagen

• Om lagförslaget godkänns av regeringen lämnas det som en proposition till riksdagen.

6. Utskottens beredning

• Riksdagens fackutskott, t.ex. Justitieutskottet om det gäller en straffrättslig lag, behandlar propositionen och eventuella motioner.

• Utskottet lämnar ett utskottsbetänkande där de rekommenderar hur riksdagen ska besluta.

7. Debatt och beslut i riksdagen

• Lagförslaget debatteras i kammaren.

• Därefter sker en votering (omröstning).

• Om en majoritet röstar ja, antas lagen.

8. Promulgering och publicering

• Lagen utfärdas av regeringen genom en kungörelse i Svensk författningssamling (SFS).

• Den blir nu en officiell del av svensk lagstiftning.

9. Genomförande och tillämpning

• Myndigheter ser till att lagen genomförs i praktiken.

• Domstolar och andra rättstillämpare använder lagen i sitt arbete.

• Ibland behövs kompletterande föreskrifter eller ändringar i befintliga regelverk.

Lagar kan också senare revideras eller avskaffas genom en liknande process om de anses behöva förändras.

1. Hur många kommuner har Sverige?

Sverige har 290 kommuner.

2. Ge exempel på uppgifter som kommunen måste göra, inte får göra och kan göra om de vill.

De viktigaste områdena som staten tvingar kommunerna att ta ansvar för

• socialtjänsten med bland annat äldreomsorg och försörjningsstöd

• barnomsorgen, förskolan, grundskolan och gymnasieskolan

• plan- och byggfrågor, t.ex. hur kommunen ska använda marken

• hälso- och miljöskydd, t.ex. kontroll av livsmedelshanteringen i de affärer som finns i kommunen

• renhållning och avfallshantering

• räddningstjänst

• vatten och avlopp.

Kommunallagen förbjuder kommunerna att ägna sig åt sådant som är riksdagens och regeringens (statens) uppgifter. De får inte bedriva utrikespolitik.

De kan få lov men behöver inte bygga upp och fokusera på kultur och idrott, exempelvis så kan det bygga simhall, konsertlokaler.  

3. Förklara hur kommunen är organiserad genom att använda begreppen kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, samlingsregering, nämnder, kommunalråd, oppositionsråd.

kommunfullmäktige - kommunens riksdag, utser en kommunstyrelse

kommunstyrelse - kommunens regering (samlingsregering) 

nämnder - exemp utbildningsnämnd, tekniska nämnd, fritidsnämnd ect

kommunalråd - de högsta politiska representanter, brukar alltid vara kommunstyrelsens ordförande

oppositionsråd - ibland finns det, finns också med i kommunstyrelsen

4. Förklara skillnaden mellan tjänstemän och politiker.

tjänstemän har det som jobb, det ska utföra olika sysslor/tjänster. poltiker blir valda

5. Vilka är kommunens viktigaste inkomstkällor?

kommunalskatten, avgifter exempelvis vatten, sophämtning, barnomsorg

6. Vilka är kommunens största utgiftsområde?

största kostnaden, skolan, äldreomsorg

7. Vilken är regionernas främsta uppgift?

sjukvård, kollektivtrafik

1. Kan det finnas några problem med självstyrande regioner?

kan bli ojämlikt, och konkurens 

Självstyrande regioner kan ge lokal anpassning men också skapa problem. Ekonomiska skillnader kan leda till ojämlikhet, och maktkonflikter kan uppstå med staten. Olika lagar mellan regioner kan skapa förvirring, och ineffektiv styrning kan försvåra nationell samordning. Dessutom finns risk för korruption och höga administrativa kostnader. Balansen mellan självstyre och central styrning är därför en viktig politisk fråga.

2. Vad innebär skatteutjämningssystemet?

man tar får rikare regioner och ger till fattigare regioner