Kemi grunden- Del 1- del1-Elev.docx

Kemi grunden- Del 1

Term

Definition

Exempelsats

kemi (substantiv)

läran om ämnen och deras egenskaper

Vi lär oss om olika kemiska reaktioner i kemin.

experiment (substantiv)

ett vetenskapligt test eller undersökning för att få kunskap eller bekräfta en hypotes

Vi utförde ett experiment för att se hur olika ämnen reagerar med varandra.

atom (substantiv)

den minsta delen av ett grundämne som fortfarande har dess egenskaper

Alla ämnen består av atomer.

molekyl (substantiv)

två eller flera atomer som är bundna tillsammans

Vattenmolekylen består av två väteatomer och en syreatom.

reaktion (substantiv)

en process där atomer eller molekyler interagerar och bildar nya ämnen

En kemisk reaktion sker när vi blandar två ämnen och det bildas något nytt.

grundämne (substantiv)

ett ämne som inte kan delas upp i andra ämnen

Syre är ett grundämne.

jon (substantiv)

en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning

En positiv jon har fler protoner än elektroner.

blandning (substantiv)

en kombination av olika ämnen som inte reagerar kemiskt med varandra

Salt och socker är en blandning.

periodiska systemet (substantiv)

en tabell som organiserar alla kända grundämnen efter deras egenskaper

Vi kan hitta information om grundämnen i det periodiska systemet.

Kemi grunden- Del 1

VAD ÄR KEMI?

  1. Kemi är läran (vetenskapen) om ämnen, deras egenskaper och hur de kan omvandlas till andra ämnen.
  2. Kemi förklarar bland annat hur världen/jordklotet är uppbyggt och hur människokroppen fungerar.
  3. Med hjälp av goda kunskaper i kemi kan vi tillverka läkemedel (mediciner), rengöringsmedel (tvål, schampo, tvättmedel, diskmedel), material och energi.
  4. Ett naturvetenskapligt arbetssätt är att utföra ett experiment som hjälper oss att förstå kemi. Du lär Dig mer om Du försöker tänka ut vad som kommer att hända, innan Du utför experimentet. Du skriver ned en hypotes (= det här tror jag händer, eftersom…). Efter experimentet går Du igenom vad som hände, skriver ett resultat och drar slutsatser.
  5. Vid experiment är säkerheten viktig. Följ alltid de instruktioner (regler) Du får av läraren. Arbeta lugnt. Håll ordning. Farosymboler. Använd alltid skyddsglasögon när du laborerar.
  6. Alla ämnen har olika egenskaper. Det gör att Du kan skilja ämnena från varandra och att Du känner igen dem.
  7. Med hjälp av syn, smak, lukt, känsel och hörsel kan många ämnen kännas igen (identifieras). ,

Säkerhetsföreskrifter: Du skall förstå vad de här farosymbolerna betyder:

Vad gör du när du är klar med

ett experiment?

  • När du har experimenterat och undersökt något, så brukar det bli rester eller avfall kvar. En del av det kan skada människor eller natur om det hamnar på fel ställe. Därför är det viktigt att du tar hand om det på bästa sätt. Lyssna alltid noga när din lärare talar om för dig vad du ska göra med avfallet efter ett experiment.
  • I kemisalen brukar det finnas flaskor eller andra behållare där du kan lägga ditt avfall. Lösningsmedel brukar samlas upp i en stor plastflaska, giftiga ämnen läggs i en mörk glasburk och krossat glas läggs i en stor plastbehållare.
  • Det finns också några enkla regler som du måste känna till:

- Släng aldrig skräp i vasken!

- Häll aldrig ut något i vasken, utan att först be din lärare om lov.

- Häll inte tillbaka kemikalier i flaskor eller lägg inte tillbaka dem i burkar, utan att först fråga din lärare.

Atomen, periodiska systemet och kemiska reaktioner

Atomens uppbyggnad:

  • - Atomer består av elementarpartiklar.
  • - I atomkärnan hittar vi positiva protoner och neutrala neutroner.
  • - Utanför atomkärnan sitter elektronskalen. Där finns de negativa elektronerna.
  • I en kemisk reaktion är det bara elektronerna som deltar.

Grundämnen

  • Grundämne är ett ämne som inte kan delas upp i nya ämnen.
  • Grundämne består bara av sitt särskilda slags atomer.
  • T.ex- Järn, ( Fe) består bara av järnatomer.
  • Syre, (O) består bara av syreatomer.
  • Det finns strax över 100 grundämnen.
  • Dessa kombineras på olika sätt för att bilda allting omkring oss.
  • Det som bestämmer vilket grundämne det är, är hur många protoner atomkärnan har.
  • Varje grundämne har ett eget namn. De har också en egen kemisk beteckning.
  • Till exempel: grundämnet som har 1 proton heter väte. Den kemiska beteckningen för väte är H.
  • Om man ska skriva en väteatom på kemispråket skriver man H.
  • Två väteatomer skrivs 2H och 3 väteatomer 3H.
  • En molekyl består av två eller flera atomer som sitter ihop. Vätemolekylen består av 2 stycken väteatomer. På kemispråket skriver man detta H2 .

Joner skrivs på följande sätt:

  • En positiv jon har fler protoner än elektroner. Den har lämnat bort elektroner och blivit positivt laddad.
  • En kopparjon skriver man Cu2+. Plustecknet berättar att jonen är positiv och 2:an visar att den har 2 protoner fler än elektroner.
  • En negativ jon har fler elektroner än protoner. Den har tagit upp elektroner och blivit negativt laddad.
  • En kloridjon skriver man Cl-. Minustecknet visar att den är negativ och eftersom det inte står någon siffra framför så betyder det att den har 1 elektron mer än antalet protoner.
  • När en atom avger (lämnar bort) elektroner kallas det oxidation När en atom tar upp elektroner kallas det reduktion.

Hur vet man hur jonen som bildas ska se ut?

  • Det periodiska systemet är indelat i grupper ↕ (lodräta) och perioder ↔ (vågräta).
  • Atomerna i samma period har lika många elektronskal.
  • Atomerna i samma grupp har lika många valenselektroner.
  • Valenselektroner är de elektronerna atomen har i sitt yttersta skal. Det är bara dessa som deltar i kemiska reaktioner.

Atom den minsta delen i ett grundämne

Molekyl två eller flera atomer som är förenade med varandra

Syreatom Syremolekyl

Kemisk förening består av minst 2 olika grundämne

en kemisk förening kan delas upp

har andra egenskaper än de grundämne som ingår

+ =

Syre(O) Väte(H) Vatten (H2O)

  • En kemisk reaktion är när atomer eller joner reagerar med varandra och bildar nya ämnen.
  • När man skriver en reaktionsformel måste det finnas lika många atomer på båda sidor om pilen.
  • Exempel på en kemisk reaktion

natriumjoner + kloridjoner bildar natriumklorid

Na+ + Cl-  NaCl

Rent ämne består endast av ett grundämne eller en kemisk förening

Blandning består av olika ämnen som ej är förenade med varandra beståndsdelarna i en blandning behåller sina egna Egenskaper t ex salt och socker

Kemiska tecken Alla grundämne har ett eget kemiskt tecken t ex

Skrivs alltid med en stor bokstav och en liten Natrium, Na Järn, Fe, Guld, Au eller Bara en stor bokstav Kalium, K Väte, H

Periodiska systemet Här hittar man alla grundämne som vi känner till

  • Valenselektroner – elektroner i yttersta elektronskalet.
  • Grupp – Samma antal valenselektroner
  • Period – Samma antal elektronskal

Atmosfären

  • Atmosfären består till största delen av kvävgas, 78 % och syre 21 %. I atmosfären finns även cirka 1 % ädelgaser och 0,035 % koldioxid.
  • Där finns också vattenånga. Varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft. Luften innehåller atomer och därför väger den också, cirka 1,3 kg för en kubikmeter.
  • Kväve har den kemiska beteckningen N. Kväve har fått sitt namn av att den kväver eld.
  • Kvävgas har den kemiska beteckningen N2.
  • Kväve används inom industrin för tillverkning av ammoniak. Flytande kväve är -196 C kallt och används bland annat till att snabbt frysa in livsmedel.
  • Kväve används också i livsmedelsförpackningar istället för luft.
  • Syre har den kemiska beteckningen O.
  • I atmosfären finns syrgasmolekyler, O2 Syre är nödvändigt vid förbränning, inte bara av bränsle utan även av maten i vår kropp.
  • Syre kan användas som blekmedel vid pappersframställning och vid ståltillverkning.
  • Koldioxid CO2 är en tung gas. Ett kännetecken på koldioxid är att den grumlar kalkvatten.
  • Koldioxid används i läsk i form av kolsyra. Man kan släcka eld med koldioxid och det används i brandsläckare. När en deg jäser är det koldioxid som gör små gasbubblor som gör degen porös.
  • Koldioxid bildas vid förbränning av organiska ämnen, dvs. ämnen som innehåller kol. När vi förbränner maten i vår kropp eller förbränner bensinen i en bil bildas koldioxid.
  • Koloxid (kolmonoxid, CO) är en giftig och färglös gas som bildas vid förbränning om det är otillräckligt med syre. Den finns i brandrök, bilavgaser och cigarettrök.

Sammanfattning

- Kemi är läran om ämnen och deras egenskaper.

- Kemi förklarar hur världen är uppbyggd och hur människokroppen fungerar.

- Kemi används för att tillverka läkemedel, rengöringsmedel, material och energi.

Flervalsfrågor

Fråga 1

Fråga 2

Fråga 3

Vad är kemi?

Vad är grundämnen?

Vad är en kemisk reaktion?

  1. Kemi handlar om hur människokroppen fungerar.
  2. Kemi är läran om ämnen och deras egenskaper.
  3. Kemi är en process där atomer reagerar med varandra.
  4. Kemi är användningen av farliga kemikalier i laboratorier.
  1. Grundämnen är ämnen som kan delas upp i nya ämnen.
  2. Grundämnen består bara av ett särskilt slags atomer.
  3. Grundämnen är ämnen som har olika egenskaper.
  4. Grundämnen är ämnen som kan kombineras på olika sätt.
  1. En kemisk reaktion är när atomer eller joner reagerar och bildar nya ämnen.
  2. En kemisk reaktion är när man blandar olika ämnen tillsammans.
  3. En kemisk reaktion är när grundämnen kombineras för att bilda molekyler.
  4. En kemisk reaktion är när man använder farliga kemikalier i laboratoriet.

Fråga 4

Fråga 5

Fråga 6

Vad är valenselektroner och vad är deras roll i kemiska reaktioner?

Vad är skillnaden mellan ett rent ämne och en blandning?

Hur påverkar valenselektroner kemiska reaktioner?

  1. Valenselektroner är elektronerna som finns i atomens kärna.
  2. Valenselektroner är de elektroner som deltar i kemiska reaktioner.
  3. Valenselektroner är de elektroner som sitter utanför atomkärnan.
  4. Valenselektroner är de elektroner som ger upphov till grundämnen.
  1. Ett rent ämne består av olika ämnen som inte är förenade med varandra, medan en blandning består av bara ett ämne.
  2. Ett rent ämne består endast av ett grundämne eller en kemisk förening, medan en blandning består av olika ämnen som inte är förenade med varandra.
  3. Ett rent ämne kan delas upp i nya ämnen, medan en blandning har andra egenskaper än de ingående ämnena.
  4. Ett rent ämne bildas genom en kemisk reaktion, medan en blandning bildas genom att blanda olika ämnen tillsammans.
  1. Valenselektroner ger upphov till grundämnen och bestämmer deras egenskaper.
  2. Valenselektroner är elektronerna som finns i atomens kärna och deltar i kemiska reaktioner.
  3. Valenselektroner sitter utanför atomkärnan och är de elektroner som deltar i kemiska reaktioner.
  4. Valenselektroner ger upphov till molekyler och bestämmer hur atomer reagerar med varandra.

Korta svarsfrågor

Fråga 1

Vad är kemi?

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Fråga 2

Vad är grundämnen?

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Fråga 3

Vad är en kemisk reaktion?

__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Öppna frågor

Fråga 1

Hur kan kunskaper i kemi användas för att tillverka läkemedel och rengöringsmedel?

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Fråga 2

Vad är skillnaden mellan ett rent ämne och en blandning?

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Fråga 3

Hur kan kunskaper om atomer och joner hjälpa oss att förutsäga hur en jon kommer att se ut?

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________