Samhällsekonomi
Samhällsekonomins grunder
Ekonomi - Skaffa, förvalta (ta hand om), och använda värdefulla saker
Kapital - Allt som man kan mätas med pengar
Produktionsfaktor - Naturresurser, arbete och kapital
Ekonomi handlar om att hushålla, dvs. planera för hur man kan använda det som finns, hur man gör för att få tillgång till mer, samt hur man undviker att det tar slut. Inkomster och utgifter måste gå ihop.
Det gäller oavsett om man pratar om privatekonomi, företagsekonomi eller samhällsekonomi.
Samhällsekonomi kan sammanfattas med 3 frågor:
Vad ska produceras?
Hur ska det produceras?
Hur ska det som produceras fördelas?
När varor och tjänster ska produceras måste man ha kunskap om vilka produktionsfaktorer som behövs.
Naturresurser - Allt som finns naturligt i t.ex. gaser, metaller, djur.
Arbete - Någon som utför själva produktionen, människor
Kapital - Maskiner/företag (≈realkapital), dvs. pengar som “rullar”
Marknadsekonomi
Marknadsekonomi - Ett ekonomiskt system som drivs av konkurrens (marknadskrafterna)
Marknadskrafter - De krafter (faktorer) som driver konkurrensen
Utbud - Vad är det som finns tillgänglig
Efterfrågan - Vad är det som människor vill ha
Prissättning - Jämkring av utbud och efterfrågan
Ekonomiskt kretslopp - Hur pengar för sig mellan:
2 aktörer: Det lilla kretsloppet
4 aktörer: Det stora kretsloppet
Ekonomiska modeller
Planekonomi - När staten styr (planerar) marknaden/ekonomin
Blandekonomi - Kombinationen av marknads- och planekonomi
Marknadsekonomi, Fördjupning och prissättning
Konkurrens - I en marknadsekonomi råder fri konkurrens, där flera företag kan tillverka samma slags varor eller tjänster
Monopol - När ett enda aktör (företag) tillverkar eller säljer en viss vara eller tjänst inom ett område och därför ensamt kan sätta priserna.
Oligopol - När det finns några få aktörer som tillverkar eller säljer en viss tjänst eller vara och konkurrensen därmed är begränsad
Kartell - När aktörer i en oligopol går samman (i smyg) och därmed skapar en prissättning som påminner om ett monopol
Exempel i Sverige:
Monopol:
Systembolaget (Det enda monopolen i Sveriges ekonomi. Alkoholförsäljning till hemmabruk.
Oligopol:
Posten (Ej ett monopol pga E-post)
Apoteket (Ej ett monopol pga andra apotek, Apoteket Hjärtat, Apotea osv.)
Statens Järnvägar (SJ) (Andra aktörer som kör i sveriges järnvägar)
Alla av dessa företag var tidigare ett monopol, men är nu under ett oligopol.
Kartell:
Bensinpriserna
Hög- och lågkonjunktur
Högkonjunktur - Ekonomin går bra, högt ekonomiskt värde
Lågkonjunktur - Ekonomin går dåligt, lågt ekonomiskt värde
Inflation - Pengarnas värde försämras, samtidigt som priserna ökar i handeln.
Deflation - Prissättningen sjunket, handeln minskar (motsats till inflation)
Depression - En period av extrem lågkonjunktur och inflation
Ekonomisk politik
Ekonomisk tillväxt - Att öka det ekonomiska värdet
Levnadsstandard ≈ Ett hushålls ekonomiskt värde
Ränta - Kostnaden för att låna pengar
Styrränta - Räntan Riksbanken får, eller får betala för sina lån
Välfärdsstat - Ett land där staten tar stort ansvar för medborgarnas trygghet
I Sverige har alla riksdagspartier kommit överens om följande ekonomiska mål:
Ekonomiskt tillväxt med hänsyn till miljön
Samhällsekonomisk balans, dvs. jämnare konjunkturkurvor
Rättvis inkomstfördelning, marknadskrafterna kan inte ensamt påverka hushållens flöde i det ekonomiska kretsloppet.
Politiska styrmedel
Finanspolitik - Hur staten arbetar med inkomster och utgifter
Penningpolitik - Hur Riksbanken arbetar med bl.a penningmängd och ränta
Skatt - Inkomsten till staten, regionen och kommunen
Statsbudget - Planen för statens inkomster och utgifter per år
Budgetöverskott - Inkomsterna är större än utgifterna
Budgetunderskott - Inkomsterna är mindre än utgifterna
Statsskulden - Sveriges totala lån, förvaltas av Riksgälden. Det är farligt att inte ha statsskuld i ett land.
Riksdagspartierna är som nämnt överens om 3 ekonomiska mål, men kommer inte överens om HUR man når målen bäst.
HUR ett politisk parti vill nå målen påverkas av partiets ideologi (politisk åsikt).
T.ex. Socialdemokratisk, konservativ och liberal, och allt annat däremellan. Ideologin i sin tur påverkar hur man arbetar med styrmedlen, t.ex. skatten.
Internationell ekonomi
Import - Alla varor och tjänster som köps in i ett land
Export - Alla varor och tjänster som säljs ut från ett land
Tull - Den särskilda skatten som betalas för importerade varor och tjänster.
Valuta - Ett lands pengar. T.ex. Sverige har SEK (Svenska kronor), USA har USD (Amerikanska dollar).
Växelkurs - Valutakurs, priset man betalar för ett lands valuta, styrs oftast av marknadskrafterna
Devalvering - Ett land sänker värdet på sin valuta
Exporten kan ökas, men importen sjunker.
Revalvering - Ett land höjer värdet på sin valuta
Importen kan ökas, men exporten sjunker.
Den internationella handeln är inte helt och hållet styrd av marknadskrafterna, den påverkas också av:
Ett lands geografiska läge
Ett lands nationella och internationella historia
Ett lands nuvarande politiska situation
Därför skapas stora skillnader mellan ländernas förutsättningar att skapa ekonomiskt valstånd.