Samhällsekonomi

1.       Vad är produktionsfaktorer?

Det finns tre olika produktionsfaktorer och dom är realkapital, arbetskraft och råvaror. Arbetskraft behövs för att producera något och personalen ska helst vara välutbildad. Arbetskraften kommer från hushållen och företagen ger dom lön. Råvaror behövs för att kunna producera något. Man kan ta råvarorna från skogen, havet, marken och jorden. Det kan var vatten, trä, metaller jord. Men så fort något börjar behandlas så blir det en vara. Realkapital är dyr utrustning som behövs för att kunna producera något. Det kan tex vara frisör-stolar i en salong.

2.       Vad är en marknadsekonomi?

Marknadsekonomi är när företag fritt får producera det konsumenterna vill ha. De fria företagen producerar åt folket och det finns villkor för marknadsekonomin. Man ska fritt få starta ett företag och priserna ska sättas av företagen och konsumenterna (jämviktspriset). Dåliga företag ska gå i konkurs och får inte hjälp av staten. Det gör att de duktiga företagen får behålla sin vinst.

3.       Förklara vad som menas med efterfrågan och utbud.

Efterfrågan är det som konsumenterna vill ha. Det konsumenterna väljer att köpa till ett visst pris. Medans utbud är det som företagen väljer att producera till ett visst pris. 

4.       Vad är jämviktspriset?

Det är när köpare och säljare är överres om ett visst pris.

5.       Vad innebär planekonomi?

Planekonomi är när staten bestämmer allt ifrån priser till vad som ska produceras. Alla vinster går då till staten och inte till folket. Men planekonomi är ovanligt och finns bara i få länder som tex Nordkorea, Kuba och förut i sovjet. Villkoren för planekonomi är att det inte finns några fria företag. Staten ger allt det medborgarna behöver och det finns monopol. Monopol är att det bara finns en producent alltså staten.

6.       Nämn några fördelar och nackdelar med marknadsekonomi.

Nackdelarna:

·       Individer får bara det staten anser de behöver

·       Man jobbar dåligt, får ju inte behålla sin vinst

·       Ineffektivt för nationen, att folk jobbar dåligt

           Fördelarna:

·       Individer får sina behov tillgodosedd av staten

·       Staten kan styra snabbt och genomföra det de vill

7.       Nämn några fördelar och nackdelar med planekonomi.

Nackdelar:

·       Massproduktion som leder till att miljön skadas

·       Svaga grupper, sjuka och fattiga kan drabbas hårt. Det blir många hemlösa

·       Det blir dyrt med sjukvård och skola för individer

           Fördelarna:

·       Hushållen kan köpa bra varor till ett billigt pris

·       Företag kan gå med vinst om de är duktiga

·       Landets ekonomi går bra om det produceras mycket

8.       Vilka ekonomiska aktörer finns det i det lilla kretsloppet?

Där ingår hushåll och företag.

Hushåll och familj:

Alla som bor i samma bostad och delar lön och utgifter kallas ett hushåll. Det finns singelhushåll och flerpersonshushåll. Singelhushåll är när man bor ensam och delar inte på inkomster och utgifter. Medan flerpersonshushåll är när två eller flera delar på en bostad. Då delar man på inkomster och utgifter. De som bor i ett hushåll behöver köpa varor och tjänster av företagen. De vuxna jobbar och får lön menas de bidrar med arbetskraft och den offentliga sektorn. Man betalar också skatt till den offentliga sektorn genom skatten. Hushållen kan då låna pengar till sin bostad från banken.

Företagen:

Det finns företag i olika storlekar, det finns enmansföretag och internationella företag. Företagen säljer varor och tjänster till andra aktörer i samhället och de anställer arbetskraft från hushållen. Företagen måste gå med vinst för att inte gå i konkurs. Så det är bara de duktiga företagen som klarar av att gå med vinst. Företagen kan låna pengar av banker för att investera i realkapital. Realkapital är dyr utröstning som företag investerar tex frisörstolar. Men företagen betalar också skatt på sin vinst. Om företagen går bra så går landets ekonomi bra.

9.       Redogör för hur strömmarna av pengar, varor/tjänster och produktionsfaktorer rör sig inom det lilla kretsloppet.

Det lilla ekonomiska kretsloppet visar hur pengar, varor, tjänster och produktionsfaktorer rör sig mellan hushåll och företag. Hushållen bidrar med arbetskraft, kapital och naturresurser till företagen. I gengäld får de löner, räntor och vinster som betalning. Med dessa inkomster köper hushållen varor och tjänster från företagen, vilket ger företagen intäkter. Företagen använder sedan dessa intäkter för att betala löner och andra ersättningar, vilket sluter kretsloppet och håller ekonomin i rörelse.

10.   Vilka aktörer ingår i det stora ekonomiska kretsloppet?

Inom det stora ekonomiska kretsloppet så ingår företag, offentlig sektor, banker och hushåll.

Hushåll och familj:

Alla som bor i samma bostad och delar lön och utgifter kallas ett hushåll. Det finns singelhushåll och flerpersonshushåll. Singelhushåll är när man bor ensam och delar inte på inkomster och utgifter. Medan flerpersonshus-håll är när två eller flera delar på en bostad. Då delar man på inkomster och utgifter. De som bor i ett hushåll behöver köpa varor och tjänster av företa-gen. De vuxna jobbar och får lön menas de bidrar med arbetskraft och den offentliga sektorn. Man betalar också skatt till den offentliga sektorn genom skatten. Hushållen kan då låna pengar till sin bostad från banken.

Företagen:

Det finns företag i olika storlekar, det finns enmansföretag och internation-ella företag. Företagen säljer varor och tjänster till andra aktörer i samhället och de anställer arbetskraft från hushållen. Företagen måste gå med vinst för att inte gå i konkurs. Så det är bara de duktiga företagen som klarar av att gå med vinst. Företagen kan låna pengar av banker för att investera i realka-pital. Realkapital är dyr utröstning som företag investerar tex frisörstolar. Men företagen betalar också skatt på sin vinst. Om företagen går bra så går landets ekonomi bra.

Offentlig sektor:

Staten, regioner och kommuner bildar tillsammans den offentliga sektorn. De tar in skatt från hushåll och företag och ger service till dom. De anställer arbetskraften från hushållen. Offentliga sektorn styrs av folkvalda politiker.

Banker:

Bankerna lånar ut pengar till andra aktörer i samhället och har ränta som betalning. Bakner lånar in pengar från alla aktörer och lånar ut till andra. Bankens ränta påverkas av styrräntan från Riksbanken. Det kan därför bli väldigt dyrt för hushållen med bolån.

11.   Förklara kort den offentliga sektorns roll i det stora kretsloppet.

Offentliga sektorns roll i det stora kretsloppet handlar om att de tar skatt från företag och hushåll. Hushållen behöver då inte betala för tex sjukvården och företagen får stöd och service. Den offentliga sektorn påverkar också ekonomin genom att stabilisera den genom att justera skatter, bidrag och offentliga utgifter. Dom kan stilisera ekonomin vid lågkonjunktur och dämpa en för hög högkonjunktur.

12.    Redogör för hur strömmarna av pengar, varor/tjänster och produktionsfaktorer rör sig inom det stora kretsloppet.

Det stora ekonomiska kretsloppet omfattar hushåll, företag, staten, finanssektorn och utlandet. Hushållen arbetar och får lön från företagen, som i sin tur säljer varor och tjänster till hushållen. Staten samlar in skatter från både hushåll och företag och använder pengarna för att finansiera offentlig verksamhet och ge bidrag. Finanssektorn tar emot sparande från hushåll och företag och lånar ut kapital för investeringar. Slutligen påverkar utlandet ekonomin genom import och export av varor och tjänster, vilket leder till ett utbyte av pengar och resurser över nationsgränserna. Alla dessa aktörer samverkar och håller ekonomin i rörelse.

13.   Vad menas med att företagen är motorn i det stora ekonomiska kretsloppet?

Det menas med att företagen spelar en central roll inom det stora ekonomiska kretsloppet. Det är företagen som anställer hushållen och ger dom lön varje månad och detta gör att hushållen kan köpa företagens varor och tjänster. Företagen står också för exporten mellan olika länder. Det gör att om man säljer mycket utomlands så gynnas landet ekonomiskt för att utlandet betalar för våra varor. Det gör att den ekonomiska tillväxten ökar och landets ekonomi går bra. Företagen konkurrerar också med varandra om det är en marknadsekonomi i landet. Vilket gör att varorna får en bättre kvalitet och blir billigare. Företagen investerar också i realkapital om deras ekonomi går bra vilket leder till att det blir fler jobb för hushållen.  

14.   Vad är BNP?

BNP är ett lands totala produktion under ett år men där ingår inte obetalt arbete som tex hemarbete, svart jobb och olagliga affärer. Det används till att mäta ett lands ekonomiska utveckling. Men det finns nackdelar med detta då det inte mäter den enskilda individens ekonomi. Allt syns inte och det mäter inte vad som produceras i landet. Det mäter inte heller hur pengarna fördelas eller miljöskador.

15.   Förklara produktivitet.

Det handlar om hur mycket företag kan producera under en viss tid. Ju kortare tid en vara kan produceras med så få anställda som möjligt desto högre är produktiviteten. Högre produktivitet leder till lägre kostnader för företag och ökar den ekonomiska tillväxten i landet. Detta leder också till lägre kostnader för konsumenterna och dom köper fler saker. Vilket leder till att företagen behöver producera mer varor och anställer därför fler personer.  

16.   Vad menas med ordet konjunktur?

Det är det ekonomiska läget i ett land.

17.    Beskriv kort en högkonjunkturs utveckling.

Det är när det går bra för landets ekonomi och folk har gott om pengar. Företagen försöker anställa ny personal och företagen säljer mycket varor. Det är hög inflation.

18.    Beskriv kort en lågkonjunkturs utveckling

Det är när det går dåligt för landets ekonomi och medborgarna har lite pengar. Under den perioden så blir medborgarna avskedade från sitt jobb. Eftersom företagen inte har råd med de anställda. Om invånarna har lite pengar så köper de inte mycket varor. Då blir det låg inflation.  

19.   Förklara hur en långvarig lågkonjunktur till slut kan vända mot en ökad till-växt.

En långvarig lågkonjunktur kan vända mot tillväxt när staten stimulerar ekonomin genom att öka utgifter eller sänka skatter, vilket ökar efterfrågan. Företag kan också anpassa sig genom att sänka priser eller utveckla nya produkter, vilket leder till mer konsumtion och fler jobb. Detta skapar tillväxt i ekonomin.

20.   Förklara kort begreppet finanspolitik. Vem utför? Vilka medel?

Finanspolitik utförs av finansministern och medlet är statsbudgeten. Syftet är att dela ut pengar när det går dåligt och ta in skatt när det går bra. Men det önskade utfallet är att folk ska ha jobb när det går dåligt.  

21.   Hur kan finanspolitiken påverka samhällsekonomin? Hur används statsbudge-ten?

Staten kan styra ekonomin beroende på om Sverige befinner sig i hög- eller lågkonjunktur. Vid högkonjunktur kan regeringen minska studiebidrag och höja skatter för att bromsa inflation och förhindra överhettning. Det leder till minskad konsumtion och dämpad efterfrågan på arbetskraft. 

Vid lågkonjunktur kan staten istället öka studiebidrag, anställa fler och satsa på offentliga projekt för att skapa jobb och öka konsumtionen. Skattesänkningar kan också ge hushåll och företag mer pengar att spendera, vilket stimulerar ekonomin. 

Vilken metod som används beror på politikernas och ekonomernas ideologier – vissa förespråkar högre bidrag och offentlig verksamhet, medan andra vill sänka skatter och avgifter.

22.   Beskriv hur regeringen kan använda finanspolitiska medel för att begränsa en stark högkonjunktur som riskerar att skapa en efterfrågeinflation.

- Höja skatterna för att ge hushåll och företag mindre pengar att spendera.

- Minska statens utgifter, t.ex. genom att sänka bidrag eller stoppa vissa investeringar.

- Minska statens inköp av varor och tjänster för att bromsa efterfrågan.

- Göra det svårare att låna pengar för att minska konsumtionen.

Dessa åtgärder hjälper till att minska efterfrågan och förhindra att priserna stiger för snabbt under en stark högkonjunktur.

23.   Beskriv hur regeringen kan använda finanspolitiska medel för att lindra ef-fekterna av en lågkonjunktur.

- Sänka skatterna så att hushåll och företag får mer pengar att spendera.

- Öka statens utgifter, t.ex. genom att bygga nya vägar eller anställa fler inom offentlig sektor.

- Höja bidrag som studiebidrag eller arbetslöshetsersättning för att ge människor mer pengar.

- Stödja företag med pengar eller lån för att undvika uppsägningar.

Detta gör att folk och företag spenderar mer, vilket hjälper ekonomin att växa igen.

24.    Förklara kort begreppen penningpolitik och styrränta

· Penningpolitik är den politik som centralbanken använder för att påverka ekonomin genom att justera räntor och penningmängd.

· Styrränta är den ränta som centralbanken sätter för utlåning till banker, och som påverkar de räntor som banker tar ut på lån och sparande.

25.   Berätta hur Riksbanken kan använda styrräntan för att stimulera en lågkon-junktur.

Billigare lån: När styrräntan sänks blir det billigare för bankerna att låna pengar från Riksbanken. Detta gör att bankerna också kan ge billigare lån till hushåll och företag.

Ökad konsumtion: Eftersom det blir billigare att låna pengar, är folk mer benägna att ta lån för att köpa hus, bilar eller andra varor. Företag kan också ta lån för att investera i nya projekt eller anställa fler människor.

Fler investeringar: Låga räntor gör det enklare och mer lönsamt för företag att låna pengar och investera i sin verksamhet. Det kan leda till fler jobb och högre produktion.

Ökad efterfrågan: När människor och företag spenderar mer pengar, ökar efterfrågan på varor och tjänster. Detta hjälper till att få igång ekonomin och minska arbetslösheten.