No prov


Lektion 1

1. Hur får växterna sin energi under ett dygn (dag och natt)?

Svar:

På dagen använder växten fotosyntesen. Solenergi + koldioxid + vatten → druvsocker + syre. Koldioxiden kommer från luften och vattnet tas upp genom rötterna. Druvsockret används som energi och byggmaterial. På natten sker ingen fotosyntes eftersom det saknas solljus. Då sker istället cellandning: druvsocker + syre → energi + koldioxid + vatten.

2. Djur kan inte skapa sin egen energi. Hur får djurcellen energi?

Svar:

Djuret får druvsocker genom maten och syre genom andningen. I djurcellens mitokondrier sker cellandning. Druvsocker + syre → energi + koldioxid + vatten. Energin används till exempel för rörelse, tillväxt och andra processer i kroppen.

3. Ge exempel på minst två material som vi får från växterna.

Svar:

Vi får till exempel trä och papper från växter. Trä används bland annat till möbler och byggnader. Papper tillverkas av trä som bearbetas till pappersmassa. Vi kan också få tyger, till exempel bomull, från växter.

Lektion 2

4. Vad är skillnaden mellan sockerarterna?

Svar:

Monosackarider består av en sockerenhet. Exempel är druvsocker (glukos), fruktos och galaktos.

Disackarider består av två sockerenheter. Exempel är sackaros, laktos och maltos.

Polysackarider består av många sockerenheter. Exempel är stärkelse och cellulosa.

5. Varför är cellulosa bra för oss trots att kroppen inte kan bryta ner det till druvsocker?

Svar:

Cellulosa fungerar som kostfiber. Det hjälper maten att passera genom tarmen och gör att matsmältningen fungerar bättre. Det kan också bidra till att hålla magen och tarmarna friska.

6. Vad är skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater?

Svar:

Snabba kolhydrater bryts ner och tas snabbt upp i blodet. Då stiger blodsockret snabbt och kroppen frisätter mycket insulin. De består ofta av enkla sockerarter.

Långsamma kolhydrater bryts ner långsammare och höjer blodsockret mer gradvis. De är ofta sammansatta sockerarter, till exempel stärkelse.

7. Varför rekommenderas högt GI vid hård fysisk aktivitet?

Svar:

Vid hård fysisk aktivitet behöver musklerna snabb energi. Mat med högt GI bryts ner snabbt och höjer blodsockret snabbt. Då kan glukos snabbt användas som energi av musklerna.

8. Varför kan dieter vara problematiska? Ge två perspektiv.

Svar:

Hälsoperspektiv: En diet kan utesluta vissa livsmedel → kroppen kanske inte får tillräckligt av viktiga näringsämnen → det kan leda till brist på till exempel vitaminer och mineraler.

Samhällsperspektiv: Dieter marknadsförs mycket på sociala medier → människor kan känna press att följa vissa matvanor → det kan påverka hur man mår och hur man ser på mat.

Lektion 3

9. Vilka funktioner har fetter i kroppen?

Svar:

Fetter ger energi, skyddar våra organ och hjälper kroppen att hålla värmen. Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

10. Vilka tre grupper delas fettsyror in i?

Svar:

Mättat fett: finns bland annat i smör, ost och kött.

Enkelomättat fett: finns bland annat i olivolja, nötter och avokado.

Fleromättat fett: finns bland annat i fet fisk, frön och vegetabiliska oljor.

Lektion 4

11. Vilka funktioner har proteiner i kroppen?

Svar:

Proteiner behövs bland annat för att bygga upp och reparera muskler och andra vävnader. Proteiner fungerar också som enzymer, hormoner och antikroppar. De är alltså viktiga både för kroppens uppbyggnad och för olika funktioner i kroppen.

12. Vad är essentiella aminosyror och varför är de viktiga?

Svar:

Essentiella aminosyror är aminosyror som kroppen inte kan tillverka själv och därför måste få genom maten. De behövs för att kroppen ska kunna bygga proteiner → proteiner behövs bland annat för muskler, enzymer och hormoner → därför är de viktiga för att kroppen ska fungera.

Lektion 5

13. Varför är järn och kalcium viktiga?

Svar:

Järn: Järn behövs för att bilda hemoglobin → hemoglobin transporterar syre i blodet → därför behövs järn för att kroppens celler ska få syre.

Kalcium: Kalcium behövs för att bygga upp skelett och tänder → det behövs också för att muskler och nerver ska fungera → därför är kalcium viktigt för kroppen.

14. Vad är skillnaden mellan fett- och vattenlösliga vitaminer?

Svar:

Fettlösliga vitaminer kan lagras i kroppen, främst i levern och fettvävnaden. Det gäller A, D, E och K.

Vattenlösliga vitaminer lagras inte lika mycket och överskottet lämnar kroppen genom urinen. Exempel är C-vitamin och B-vitaminer.

15. Vad innebär skillnaden för en individ som konsumerar vitaminet?

Svar:

Fettlösliga vitaminer kan lagras i kroppen → om man får i sig för mycket under lång tid kan de ansamlas. Vattenlösliga vitaminer lagras inte lika mycket → därför behöver man få i sig dem regelbundet.

Lektion 6

16. Vilka mindre beståndsdelar byggs näringsämnena upp av?

Svar:

Kolhydrater → enkla sockerarter, till exempel druvsocker.

Proteiner → aminosyror.

Fetter → fettsyror och glycerol.

17. Följ chokladkakans väg genom matspjälkningssystemet.

Svar:

1. Munnen: Chokladen tuggas och blandas med saliv. Enzymet amylas börjar bryta ner kolhydrater.

2. Matstrupen: Maten förs ner till magsäcken med hjälp av muskelsammandragningar.

3. Magsäcken: Maten blandas med magsaft. Enzymet pepsin börjar bryta ner proteiner.

4. Tunntarmen: Här bryts kolhydrater, proteiner och fetter ner med hjälp av enzymer. Galla hjälper till att finfördela fettet. Näringsämnena tas sedan upp genom tunntarmens vägg och förs till blodet.

5. Tjocktarmen: Vatten och vissa salter tas upp. Det som blir kvar formas till avföring.

6. Ändtarmen: Avföringen lagras tills den lämnar kroppen genom ändtarmen.

⭐ Viktigast att kunna till provet

Om du har ont om tid, lär dig särskilt dessa:

Fotosyntes:

☀ + koldioxid + vatten → druvsocker + syre

Cellandning:

druvsocker + syre → energi + koldioxid + vatten

Kolhydrater:

mono = 1, di = 2, poly = många

Proteiner:

proteiner → aminosyror

Fetter:

fetter → fettsyror + glycerol

Fettlösliga vitaminer:

A, D, E, K → kan lagras.

Matspjälkning:

mun → matstrupe → magsäck → tunntarm → tjocktarm → ändtarm.