3.1
3.1 Epidemiologisk transition – sammanfattning
Smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar
Smittsamma sjukdomar orsakas av mikrober och kan spridas mellan människor (t.ex. influensa, tuberkulos).
Epidemi = lokal spridning, endemi = ständig förekomst i ett område, pandemi = global spridning.
Icke-smittsamma sjukdomar sprids inte mellan människor (t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa).
Icke-smittsamma sjukdomar utvecklas ofta långsamt och är starkt kopplade till levnadsvanor.
Folksjukdomar är vanliga sjukdomar som påverkar folkhälsa, arbetsförmåga och ekonomi.
Epidemiologisk transition (förändring över tid)
Beskriver hur dominerande sjukdomar och dödsorsaker förändras när samhället utvecklas.
Man skiljer på fyra historiska skeden samt ett möjligt femte framtidsscenario.
1. Skede 1 (förhistoria–1850)
Hög dödlighet.
Smittsamma sjukdomar dominerar (t.ex. pest, mässling).
Dålig hygien, näringsbrist och svag sjukvård.
2. Skede 2 (1850–1950)
Minskning av smittsamma sjukdomar.
Förbättrad hygien, vaccin, näring och levnadsstandard.
Medellivslängden ökar.
3. Skede 3 (1950–1980)
Ökning av icke-smittsamma sjukdomar.
Orsaker: rökning, alkohol, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet.
Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes blir vanligare.
4. Skede 4 (1980–nutid)
Bättre vård och förebyggande arbete.
Icke-smittsamma sjukdomar uppstår senare i livet.
Längre livslängd.
Ökning av allergier och autoimmuna sjukdomar (hygienhypotesen).
5. Skede 5 (framtidsscenario)
Risk för ökad spridning av smittsamma sjukdomar igen.
Orsaker: klimatförändring, globalisering, antibiotikaresistens, minskad biodiversitet.
Dubbel sjukdomsbörda
Vanlig i låg- och medelinkomstländer.
Både smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar förekommer samtidigt.
Hälso- och sjukvården belastas hårt och resurserna räcker inte till.
Nya folksjukdomar i rika länder
Uppstår parallellt med traditionella folksjukdomar.
Exempel: sömnapné, fettlever, inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD).
Kopplas till övervikt, kost, antibiotikaanvändning, låg D-vitaminhalt och förändrad tarmflora.
Förebyggande av icke-smittsamma sjukdomar (prevention)
Primärprevention: riktas till hela befolkningen
Hälsoupplysning, lagstiftning, hälsofrämjande miljöer.
Sekundärprevention: riktas till riskgrupper
Screening, tidig upptäckt och behandling.
Tertiärprevention: riktas till redan sjuka
Vård, rehabilitering och stöd för att förhindra försämring.
Vill du att jag gör:
🔹 en superkort provsammanfattning
🔹 en tidslinje i punktform
🔹 eller jämförelsetabell mellan skedena?