Untitled Flashcard Set
Teorier om rättvisa
Rättsvetenskap - är det vetenskapliga studiet av juridik, ofta sammanfattat som läran om rättsreglerna och deras tolkning, utformning och tillämpning
Normvetenskap & Kausalvetenskap - forskningen undersöker hur något bör vara (fokuserar på värderingar, normer, regler och mål) S varför något är som det är (fokuserar på beskriva, förklara och förutsäga verkligheten genom att kartlägga orsak-verkan-samband - empiri!)
Kausalitetsprincipen - allt som händer har en orsak, ett kausalsmaband, och detta kan undersökas.
Dynamisk rättssystem / statisk rättssystem - reglerna föränderliga / alltid samma regler
Platons materiell värld / idévärld (naturrättslärans startskott) - en värld som vi upplever med våra sinnen och en som vi får insikt i genom vårt förnuft
Naturrättslära - Gud har en plan med världen (Den gudomliga rätten) och denna kan upptäckas med förnuftet (naturliga rätten). Positiv lag bör stiftas, men ger alltid vika för den naturliga rätten.
Thomas av Aquino - Förespråkare för naturrättslära (gud)
Hugo Grotius - naturrättsfilosof, men förespråkar att den naturliga rätten existerar oberoende av gud. Det är en konsekvens av människans natur (människan naturligt behov av gemenskap och värdighet → vissa specifika moralregler uppstår)
Naturrättsläran X rättsvetenskap - rättsvetenskap som kartlägger regler som utgör den eviga rättvisan och den rättsvetenskaps om kartlägger de föränderliga reglerna
Rättspositivism - moral inte synonymt med rätt - bör åtskiljas (spearationstesen). Den positiva rätten en auktoritet enbart på grund av att sanktioner åläggs på den som inte följer lagen.
Klassisk Rättspositivism - Gällande rätt i enlighet med befallningsteorin.
Separationstesen - vi bör skilja på rätt och moral!
Befallningsteorin - Teori som förklarar att något är gällande rätt är de befallningar som ges av en suverän. Måste uppfylla tre kriterier - komma från en suverän, vara generella och upprätthållas genom sanktioner. “Riksdagen sa att detta gäller, därför gäller det också!”
John Austin- myntade befallningsteorin (eller snarare byggde vidare på den) - klassik rättspositivist
Modern Rättspositivism - försökte lösa den nomokratiska probleatiken som uppstod vid klassisk rättspositivism - så ingen rättslig aktör blir den höjd ovanför lagen
Hans Kelsen - Modern rättspositivist som förespråkade existensen av en förutsatt grundnorm som är auktoritär över alla andra rättskällor - alla giltiga rättsnormer går att spåra upp i en hierarki där de legitimerar varandra
Rättsnorm (Kelsen) - rättsnorm påbjudet direktiv för mänskligt beteende som ingår i en tvångsordning (rätten) och vars giltighet härleds ur en högre norm
H.L.A Hart/Herbert Hart - Modern rättspositivist som myntade erkänningsregeln (och berättigar på så vis rättsreglers auktoritet med nomokrati i åtanken)
Primära och Sekundära Regler - Hart menade att rätten förenar två kategorier: primära regler (förpliktigande regler), och sekundära regler (regler om regler) - erkänningsregeln, dömanderegler och förändringsregler
Erkänningsregeln - Rättsordningens mest fundamentala regel (men oskriven) som pekar ut rättsreglerna i rättsordningen. Menar att en rättskälla är det för att vi behandlar den som en, slutar vi göra det är det inte längre en rättskälla. Rättsordningen upprätthålls således av oss och vår sedvänjor (i viss mån).
Inkluderande rättspositivsims - Moral (sakskäl) kan imkluderas som en rättskälla
Raz och exkluderande rättspositivism - moral ej inkluderas som rättskälla upphäver den auktoritet andra rättskällor har i förhållande till domaren
Kelsen om rättsvetenskap - normvetenskap - vi använder oss av tillräknanden, dvs om A är så bör B följa, ex. om någon har berövat annan livet bör denne dömas (alla döms inte där inte ett om, så).
Rättsrealism - gällande rätt de regler som tillämpas av rättsordningens funktionärer (ex. domstolar), dock kritik då det tar bort nomokratiska inslag - inkl. Vad som är gällande rätt enligt rättstillämpare, men inre för
Prognosteorin - gällande rätt är en prognos över det som tillämpas av domstolarna och dess utfall (the rule of men)
Amerikansk rättsrealism - bygger på mycket common-law (domarskapad rätt) och fokuserar på att gällande rätt är det som tillämpas av domstolarna - ofta mer externt än internt perspektiv
Wendell Holmes - förespråkade rättsrealism (externt perspektiv), “Bad man’s point of view” = Vi måste förstå rätten ur en normbrytares synvinkel
Alf Ross - dansk, också rättsrealist, men betonade det interna perspektivet (vad domarna uppfattar som gällande är gällande rätt)
Skandinavisk rättsrealism - ser också till rättillämparen men mer internt perspektiv, ser till domarnas beteende för att få förståelse för vad gällande rätt är, vad är deras uppfattning? Kan till skillnad från amerikans rättsrealism redogöra för att domarna också är bundna av rätten - genom att empiriskt studera deras förhållningssätt till lagen.
Axel Hägerström - svensk rättsrealist som bla. Utvecklat värdenihilismen. Menade att moral och rättvisa endast existerar i våra tankar. Moral och känslor är samma sak.
Uppsalaskolan - Etiska principer existerar inte utanför människors medvetande, det är inordnat i tid och rum, och när någon uttrycker en etisk värdering är det bara ett utspel av dennes känslor kring frågan. Vi kan få kunskap om vad människor anser är rättvist men inte vad som är objektivt rättvist (för det finns inte!)
Regelskeptism - Regler kan inte åstadkomma någon bundenhet - en domare som vill döma på ett visst sätt kan alltid konstruera en tolkning som passar önskat resultat
Jerome Frank - Regelskeptisist “det spelar större roll vad domaren åt till frukost än vad det står i lagen”
Kennedy - Regelskepticist - kritisk till nomokratisk bild av rättstillämpningen - glömmer juristernas maktutövning!
Nomokrati - Ingen står över lagen, lagen den högsta auktoriteten, the rule of law - tack vare erkänningsregeln upprätthålls i rättsordningen (inte i alla fall rättvis bara för att lika fall behandlas lika)
Förutsebarhet. Nomokratiska system bygger på att folk väljer att upprätthålla dem. Inte ett antingen eller scenario - nomokratisk skala (kan vara mer eller mindre)
Marxistisk rättskritik - studerar rätten som praktik likt rättsrealisterna + för kritik mot rättens materiella innehåll - rättsreglerna stämmer överens med maktklassens intressen
Evgenij Pashukanis - rätten upprätthåller en repressiv formalism genom att behandla alla som lika, trots att människor har olika förutsättningar (indifferensprincipen). Kritik resulterat i mycket av den skyddslagstiftning vi har idag.
Postmodernismen - Postmodernismen motreaktion modernismen (Kelsen och Hart). Finns många olika perspektiv och förståelser för verkligheten som är möjligt samtidigt - pluralism
Jean Francois - det finns flera sanningar och sätt att förstå världen på och dessa kan existera samtidigt, behöver alltså inte förenas
Rättskällor
Normativa / Obligatoriska regler - Regler som beskriver hur något ska vara (om, så bör) / domare måste döma i enlighet med den och att det är formulerat som en ska-sats
Auktoritetsskäl - följer rätten pga. dess auktoritet. Oavsett vad innehållet är. (vi följer en regel om den kommer från en rättskälla)
Sakskäl - följer rätten pga. dess innehåll. Ex. håller hastigheten för att vi ockås tycker det lämpar sig just där
Generella regler - reglera formuleras utan referens till specifika personer → tillämpliga i en mängd konkreta fall. Det räcker att regeln faller inom lagens tillämpningsområde → beslut kan tas. Desto mer genrell ju bredare tilämpningsområde
Regulativa - normer som ger uttryck för handlingsföreskrifter. Styr handlingar som existerar helt oberoende av själva regeln, ex. trafkikregler.
Konstituerande regler - något som inte existerade innan regeln möjliggörs. Ex. Reglerna för hur pjäserna får flyttas i schack reglerar inte bara ett spel som fanns sedan innan – de skapar spelet. Om du struntar i reglerna spelar du inte längre schack.
Rättsregler - Uppfyller alla kriterier för regler + har rättslig auktoritet. Är X en rättskälla? = behandlas X som en rättslig auktoritet?
Sedvana - inarbetat sätt att handla eller bete sig som har blivit en vana eller en oskriven regel inom en grupp
Gränsfall rättsregler - underrättspraxis, sedvana (skillnad rättslig sedvana), “soft law” och doktrin är källor som är gränsfall om de är rättskällor eller inte
Rättskällor funktion - viktigt i dynamiska regelsystem där regler ofta ändras (vem har auktoritet att stifta nytt och vilka rättskällor gäller alltid?). Bra för:
nomokrati (regelstyre), förutsebarhet, minskar risken för maktmissbruk och demokratin
Genom insyn i den lagstiftande instanserna → möjligheter för demokrati
Non liquet - domstolen får inte avstå från att döma med hänvisning till att det är en gråzon och är oklart
Kollisionsregler - när ska vilken rättskälla prioriteras Lex superior (Den högre rättskällan inom hierarkin), lex specialis (Den mer specifika rättsregeln ska tillämpas), lex posterior = (Den senare uppkomna rättsregeln ska tillämpas.) och principen om fördragskonform (används vid konflikter mellan svensk rätt och internationella konventioner som Sverige anslutit sig till men inte gjort om till svensk lag)
Rättstillämpning och analytisk metod
Om så sats - mening som är uppbyggd i formalian “om x, så y” - en regel slår alltid fast detta förhållande
Konditionalsats - sats som slår fast om-så förhållande
Rättsats - juridisk regel eller princip som beskriver hur en viss juridisk situation ska lösas eller bedömas. Det normativa innehållet i rättskälla. Ofta uppbyggd som en om så sats. Betsår av rättsfaktum och rättföljd.
Antecedent: om delen (det som föreligger för att konsekvensen ska inträffa) = rättsfaktum eller rättsfakta/rekvisit
Konsekvent: så-delen = rättsföljd
Deskriptiv sats: sats som berättar hur något är
Preskriptiv sats: berättar hur något bör vara - konsekventen är föreskrivande)
Alternativa och kumulativa rättsfakta - “eller” varje rättsfakta tillräckligt men inte nödvändigt VS “och” varje rättsfakta nödvändigt villkor men inte tillräckligt
Alternativa rekvisit - räcker att enbart en är uppfyllt
Kumulativa rekvisit - alla måste vara uppfyllda
Premiss - sats som ger stöd åt en slutsats
Rättsförhållande - slås fast i den första premissen “om-så satsen”
Sakförhållande: slås fast i den andra premissen och berättar att en viss händelse har/har inte inträffat
But-for tester: Teori för att undersöka om kausalitet adekvat. A har orsakat B, om B inte skulle inträffat utan A.
NESS-testet: Teori för att undersöka om kausalitet adekvat. A har orsakat B om A varit en nödvändig del av en mängd omständigheter som tillsammans varit tillräckliga för B.
Naturligt faktum / institutionellt faktum - slås fast i andra vs första satsen
Sak / Rättsfråga - Vad som har hänt i ett specifikt fall? / innehållet i en relevant rättsregler
Term/ begrepp - Ordet i sig / ordets mening, den föreställning ordet betecknar
Begrepp/ intension/ Extension - intensionen är begreppsinnehåll / Extensionen är begreppets omfång
Nödvändig / tillräcklig förutsättning - krävs för att rättsföljd ska inträffa / behövs för att rättsföljd ska inträffa
Konkreta lagregler - tydligt preciserade och direkt tillämpliga på en specifik situation. Lämnar väldigt lite utrymme för domstolar eller myndigheter att göra egna tolkningar. (för att motverka rättsorningens öppna vävnad)
Allmänna bedömningsregler - regler där tolkningsutrymmet är större. Sådana regler är vagare och får enbart förekomma inom civilrätten. Normgivningen förskjuts till rättstillämparen att genom praxis bestämma vad som gäller. (för att motverka rättsorningens öppna vävnad)
Ramlagar - på ett mer allmänt plan bestämmer vad som ska gälla
Lagtolkning
Ändamålstolkning/Teologisk tolkning - tolkar lagen med ändamålet för lagen i åtanke (vilka värden försöker lagen befrämja)
Bokstavstolkning- lagregel tolkas utifrån dess ordalydelse. Särskilt motiverad när det gäller straffrätten, där legalitetsprincipen gäller.
Systematisk tolkning - lagregel tolkas i ljuset av rättssystemet i dess helhet. Tar hänsyn till regelns plats i rättssystemet och till innehållet i andra lagregler.
Subjektiv/historisk tolkning - lagregel tolkas utifrån lagstiftarens vilja. Ofta kan denna vilja utläsas i lagförarbeten till den specifika lagen.
Regelns konsekvent S(h) osv
Handlingsföreskrifter - regulativa regler = vad får man/får inte göra
Normgivning - processen att skapa rättsregler samt fördelningen av vem som har rätt att besluta om vad
Legalitetsprincipen - ställer krav på att lagen ska vara tydlig! Extra viktig inom straffrätt.
Rättigheter (s(h) etc)
Kontradiktoriskt förhållande - båda kan inte vara sanna, och båda kan inte vara sanna - antingen det ena eller det andra
Konträrt - båda kan inte vara sanna, men båda kan vara falska
Hohfeld's schema & dess relationer - första ordningen: anspråk korrelerear med skyldighet skyldighet, avsaknad av anspårk korrelerar med frihet. Andra ordningen: kompetens med liabilitet, och imunitet med avsaknad av kompetens.
Anspråk, skyldighet, påbud, förbud - anspråk och skyldighet korrelerar (för att någon ska kunna ha ett anspråk på någon måste denna ha en skyldighet att utföra en handling - A anspråk på B, då B skyldighet S(h) eller S(-h) alt. A inte anspråk på B, då B inte skyldighet -S(h) -S(-h)
Positiv frihet - frihet att utföra en handling för att man faktiskt har möjligheten att göra den
Negativ frihet - det finns ingen annan som kan säga att du inte kan utföra handlingen (de saknar anspråk -S(h)) = du är fri att utföra en handling för att staten inte hindrar dig från att utföra denna
Rättighetsknippen - samling rättigheter under en benämning (ex. Äganderätt - i detta begrepp finner vi flera rättigheter och skyldigheter)
Kvalifikationsregler - regler som är systematiska och existerar utan korrelerade skyldighet (om inte till staten?). Slår fast institutionella fakta - ex. Medborgarskap
Institunella faktum - binder samman olika regler med varandra - kvalifikationsregel → kvalifikationsregel → etc.. → handlingsföreskrift
Intresseteori - rättigheter är rättsligt typiskt skyddade intressen. Dessa rättigheter måste korrelera med en skyldighet som skyddar intresset. Har någon en skyldighet att skydda intresset har någon en rättighet. → Anspråk och immunitet är de rättsliga positionerna som berörs. Teorin innebär att det inte kräver något agerande från den som har rättigheten (→ barn, djur, etc kan ha rättigheter), men avgränsas ofta genom moralisk status (bara människor kan ha rättsliga intressen). Kritik: risk att bli paternalistisk.
Viljeteori (Hart) - rättigheter är viktiga för att de är rättsligt skyddade valmöjligheter. Består av två olika versioner. Den starkare menar att du måste kunna utföra en rättighet för att ha denna (→ ex. djur och hjärndöda personer inte kan ha rättigheter, deras intressen skyddas dock på andra vis). Medan den svagare version menar att även andra kan ha en rättighet genom en representant (→ ex. barn genom sina föräldrar). Viljeteorin kräver inte att en rättighet skyddar ett intresse
Rättvisa
Immanuel kant - kants kategoriska imperativ = allt ska kunna upphöjas till allmän lag, och gälla i alla sammanhang
John Rawls - filosof som myntade en teori om "rättvisa som skälighet"
Okunnighetsslöjan - ett tankeexperiment för att testa om något är rättvist eller inte - föreställer sig att man inte vet om sin egen position i samhället, hade man då accepterat premisserna i samhällssystemet? Omöjliggör egoism - man kan inte favorisera sin egen position om man inte vet vad denna är.
Differensprincipen - Den minst gynnades position ska genom skatt och omfördelning förbättras.
Formell rättvisa - lika fall ska behandlas lika
Materiell rättvisa - Vad som ska räknas som lika fall. Lagar och rättsliga beslut leder till ett rättvist, rimligt och moraliskt korrekt beslut i det enskilda fallet
Bentham - Utilitarist (och klassisk rättspositivist)
Klassisk utilitarism/Hedonism - rättviseuppfattning som talar för att rättigheter och skyldigheter bör fördelas så att det innebär störst möjliga sammanlagda lycka. Varje människa ska behandlas lika → enbart vad som leder till mest lycka som prioriteras. (i samhälle menar ofta att resurser ska fördelas lika - så flest får nytta av de)
Preferensutilitarismen - att handla etiskt är att handla i enlighet med det som i största möjliga omfattning tillfredsställer preferenser
Handlingsutilitarism - vi ska handla utifrån det som maximerar nyttan (direkt utilitarism)
Regelutilitarismen - handling rätt om det hade lett till maximal nytta om alla hade handlat på detta sättet (indirekt utilitarism).
Problemet med interpersonella nyttojämförelser - svårt att avgöra hur stor nytta något har för någon, och därav ännu svårare att ställa dessa mot varandra
Avtagande gränsnytta - nyttigheter avtar i värde ju mer man har. Får man mer av en nyttighet upplever man mer tillfredställe, men tillfredställelsen blir mindre ju mer man har. 1 kr till en rik vs 1 kr till en fattig - stor skillnad i glädje. Instämmer man med detta → utilitaristisk syn på hur nyttigheter bör fördelas
Inte fördelas helt jämt!! Då inga incitament till att producera → samhällsnyttan minskar
Konsekvensetik - etik som tar sikte på konsekvenserna av en handling
Pliktetik (Deontologiska etiken) (Kant!) - finns vissa saker vi har en absolut moralisk plikt att göra då dessa har ett moraliskt värde i sig
Förtjänstetik - Den som har en viss rättighet eller skyldighet har förtjänat denna (kan anses förtjäna skörda frukterna av sitt arbete, men också förtjänat en bestraffning)
Vedergällning - att ge igen för en skada eller orätt, antingen genom hämnd
John Stuart Mill - förespråkade liberalism
Liberalism - individens okränkbara frihet och självbestämmanderätt. Människan ses som en förnuftig varelse som har rätt att forma sitt eget liv, fatta egna beslut och ta ansvar för sina handlingar.
Liberalismens skadeprincip - varje människa rätt att leva sitt liv så länge man inte skadar någon annan → förbjuder paternalism (att begränsa någons frihet)
Olika sorters värden ( Egen och instrumentellt värde) - liberalister förespråkar att frihet har ett egenvärde, medan utilitarister ser de mer som ett instrumentellt värde (fungerar som ett medel för att uppnå något annat som är värdefullt)
Kontraktsteorin - Locke menade att frågeställningen: skulle man kunna ge sitt samtycke till denna statsmakt? - kan användas som legitimerande/kritiserande vapen till rättsordningen. Samtycker folket till rättsordningen legitimeras den.
Social liberalism - förenar traditionell liberalism med en tro på statens ansvar för att skapa ekonomisk jämlikhet och social rättvis. Vill alltså att staten ska fokusera även på positiva rättigheter. (Martha Nausbaum)
Libertarianism - Varje människa okränkbar äganderätt till sig själv → okränkbar rätt till frukterna av vårt eget arbete (= nyttighet kan enbart byta ägare genom en frivillig skänkning)
Robert Nozick - libertarianist som menar att ofrivillig omfördelning kan liknas vid slavarbete (kritik: för snäv syn på frihet, glömmer friheten den medför för den andre)
Martha Nussbaum - samhället bör ordnas så att människor har möjligheten att tillgodose sona grundläggande behov
Dygdetik - fokuserar på människans karaktär och goda egenskaper i stället för på fasta regler eller konsekvenserna av en specifik handling - vilken sorts perosn bör jag vara
Egalitarism - allt i samhället ska fördelas helt lika. Tar sikta på konsekvenserna - att alla får det exakt lika
Feministisk teori - tittar till jämställdhet = jämlikhet avseende kön. Kvinnor är som grupp underordnade män som grupp och denna underordning bör brytas
Principen om formell rättvisa - Lika fall ska behandlas lika (Likhetsprincipen)
Särartsfeminism - män och kvinnor är och bör vara olika - mäns överordning över kvinnor bör brytas. Det kvinnliga bör uppvärderas i förhållande till det manliga.
Likhetsfeminism - I förhållande till lagstiftning - agera från att män och kvinnor lika fall, utgångspunkten bör alltid vara densamma!!
Genussystemteorin (Yvonne Hirdman) - biologiska skillnader mellan män och kvinnor, men att resterande skillnader beror på genus = ett socialt konstruerat kön. Genussystemet bygger på två villkor - isähållandet av könen och mannen som norm.
Radikalfeminism - Inte nödvändigtvis extremistisk, bygger enbart på feministisk teori. Kvinnors underordning är ett förtryck som handlar om den sociala strukturen i samhället som ger män makt över kvinnor. Hela strukturen skall således ändras.
Socialistisk feminism - kombination av genusteori och marxistisk feminism. Har ett större fokus på gruppen, till skillnad från liberalfeminismen som har ett mer individualistiskt fokus. Orättvisa mellan könen tar sig i uttryck både ekonomiskt och kulturellt och därför bör vi satsa på bla. offentlig finansierad välfärd.
Postkolonial feminism - olika grupper av kvinnor lever under olika former av förtryck. Kopplar samman genusteori med intersektionalitet (flera olika maktstrukturer samspelar med varandra och skapar ett större förtryck för vissa kvinnor)
Queerteori (Judith Butler) - kön i sig är socialt konstruerat. Vi skapar kön när vi försöker förstå vår omvärld. Heteronormativitet är centralt inom queerteorin, och innefattar en rad olika normer kopplade till sexualitet som ifrågasätts.
Moralisk status
Egenvärde - något har ett värde i sig, har en direkt moralisk status
Instrumentellt värde - något har ett värde som medel för någonting annat, har en indirekt moralisk status
Antropocentism (Immanuel Kant) - Människan det enda som tillskrivs ett moralisk egenvärde. Allt annat enbar instrumentellt värde (medel för människan att uppnå sitt mål). Inter-generationell antropocentrism tar även hänsyn till framtida generationer.
Biocentrism (Paul Taylor) - Tillskriver allt levande ett moraliskt egenvärde (människor, djur, växer etc). Egalitär biocentrism menar att alla varelser har samma egenvärde medan hierarkis biocentrism menar att vissa varelser har högre moraliskt värde än andra.
Sentientism (Jeremy Bentham) - allt kännande har ett egenvärde. Landskap och ekosystem ett instrumentellt egenvärde. Kritik - en hjärndöd människa alltså inget egenvärde?
Ekocentrism (Aldo Leopold) - endast ekologiska helheter direkt moralisk status, till exempel ekosystem, arter, eller landskap. Individer har alltså enbart en indirekt moralisk status. Kritik: löper risk för att bli ekofascistisk, i och med att den tillåter uppoffrandet av individer till fördel för den ekologiska helheten. En svag ekocentrism tillskriver dock även enskilda levande organismer moraliskt egenvärde.
Metaetik - Huruvida moralen är objektiv eller subjektiv
Klassiska värdeobjektivismen - värden självständig existens oberoende av mänskliga medvetanden, känslor eller åsikter → godhet, rättvisa och skönhet är objektiva fakta i världen på samma sätt som fysiska lagar eller matematiska sanningar
Platon - två världar: den materiella världen (upplever med sinnen) och idévärlden. Den materiella världen är bristfällig och föränderlig, men idévärlden är perfekt och evig. Vi skall sträva efter att leva efter idévärlden.
Värdenihilism/subjektiv värdeobjektivism - Att något är rättvist är inte ett faktum, rättvisa är subjektivt = en personlig åsikt - dock skilja på: inte tycker att man får göra vad man vill - men, om ingen moraluppfattning är sann kan inte moraluppfattningen att man får göra vad man vill heller vara sann
Axel Hägerström - Moralen endast var subjektiv, och att moraliska utsagor enbart var uttryck för våra subjektiva känslor → uppsalaskolan
Uppsalaskolan - den rörelse som tog Hägerströms idéer och förde in dem i juridiken. Framstående individer inom Uppsalaskolan är Vilhelm Lundstedt och Karl Olivecrona.
Lundstedt - skapade det som vi idag kallar för “det lundstedska misstaget”. moralomdömen inte har något sanningsvärde → utsagor om juridiska rättigheter något sanningsvärde.Det Lundstedt gjorde fel var att han tänkte att alla rättigheter är äkta rättssatser.
Etiska teoriers syn på brott och straff
Utilitaristisk straffteori - betonar att straffrätten bör se till att den förväntade onyttan av att begå brottet är större än nyttan av att begå det (= straffet så stort att det inte blir värt det)
Prevention - betonas av utilitarister. Straffrätten har en avskräckande funktion → förhindrar brott från att hända från första början → störst möjliga sammanlagda lycka
Induvidualprevention - den preventiva effekt straffet har på den som blir straffad - minnesbeta som gör att man skärper sig i framtiden + man är förhindrad att begå fler straff under tid i fängelse
Allmänprevention - brottsförebyggande effekt straffet har på samhället
Förtjänstetiska straffteorin (Kant) - brottsliga handlingar moraliskt klandervärdiga och den som tilldelas straff förtjänar det (straffet moralsikt värde i sig oavsett effekt). Tillbakablickande. Straffet stå i proportion till brottet.
Varför rättsordning?
Thomas Hobbes - filosof som diskuterar samhällskontraktet och naturtillståndet (var och en själviska motiv till att acceptera rättsordningen)
Naturtillståndet - Laglös tillvaro - otrygg och dålig värld → osamarbetesvilligt samhälle (egoistisk och svekfull → inte kunna hålla överenskommelse om inte gynnar en själv)
Samhällskontraktet - om rättsordningen tar människan ur naturtillståndets elände - utse en suverän som skapar ordning (positivt oavsett ledare bra eller inte). Alla accepterar rättsordningen av egenintresse. Samhällskontraktet despoti.
David Hume - Filosof som utvecklade Hobbes tankar. Betonar dålig samarbetsförmåga beror på att människan ej kan agera långsiktigt om det finns en kortsiktig vinning. Förnekar samhällskontraktet - vissa föds in i det - menar att acceptansen är pga. rättsordningen politiskt faktum och upprätthållande en social strategi
Fångarnas dilemma - bästa utfallet inte är att båda parter samarbetar, man tjänar på att alltid bete sig opportunistiskt
“the shadow of the future” - möjlig väg ut ur fångarnas dilemma, upprepade spel innebär att man uppnår maximal vinst om båda parter samarbeta. FUngerar bara om spelarna har förmågan att agera långsiktigt och en gemensam framtid
Allmänningens tragedi - faktumet att gemensamma resurser tenderar att bli överutnyttjade (pga. Fångarnas dilemma när det är flera aktörer → bättre att bete sig opportunistiskt)
Rättstaten
John Locke - despotisk rättsordning lika otrygg som naturtillståndet ”samhällskontraktet ska skapa en rättsstat” (måste finnas grundläggande rättigheter som skyddar medborgarna)
Charles-Louis de Secondat/Montesquie - despoti måste undvikas då alltid leder till maktmissbruk
Formella egenskaper: ex. att domstolar är bundna till lagen ((ex. att domstolar är bundna till lagen) i en rättstat innebär rättsreglerna en nomokrati
Materiella egenskaper: Rättsregöermas innehåll (i god rättsordning stämmer överens med moral och rätt)
Maktdelning: Lagstiftaren inte makt över enskilda fall och rättstillämparen inte makten att utfärda regler → förhindrar maktmissbruk
Fullers 8 kriterier om förutsägbarhet för att uppnå regelstyre:
Lagarna ska vara generella
Lagar ska offentliggöras, lagar ska inte vara retroaktiva
Lagar ska inte reglera sådant som redan har hänt - utan ska reglera saker som kommer att hända efter att lagen trätt i kraft
Lagar ska vara klara
Lagar ska inte innehålla motsägelser
Lagar ska inte föreskriva det omöjliga
Lagar vara stabila
Konsekvens mellan lagar och hur de tillämpas.
Lagpositivism: domstolen bör döma enligt lagens ordalydelse - domstolen ska verkställa det lagstiftaren bestämt och deras egen makt begränsas - → skapar förutsebarhet
Dworkin: kritiserar lagpositivism - menar att begränsande av domstolarnas makt → att de inte kan döma i enskilda fall och principen bakom maktdelningen faller (vad gör man när rättvisa inte passar ihop med lagtexten?)
Lagprövning: domstolarna prövar lagarna - att de förenliga med grundlagen kontrolleras - är de inte det → förkastas
Demokrati
Grundläggande rättigheter (MR): vissa av dessa rättigheter absoluta och får aldrig inskränkas, medans andra kan inskräkas för samhällsnyttan
Demokrati och Dworkin: av vikt att det finns kontroller (domstolar) så att lagstiftare inte kränker grundläggande rättigheter + se till att majoriteten inte får göra vad de vill på minoritetens bekostnad
Monarki - en statschef, kungen/drottningen, som styr lander
Diktatorskap - makten är samlad hos en enda person eller en liten grupp människor som inte har valts av folke
Tyranni/Despotism - ett mörkare diktatorskap
Aristokrati - de rikaste styr samhället
Teokrati - system som påstår sig vara inspirerat av gudomlighet, religiös (ex. Vatikanstaten, Iran)
Anarki - ingen styr
Demokrati - folket styr politiken, antingen genom
direkt demokrati - Folket röstar direkt i specifika frågor (i sveorge ex. Euron, kärnkraft, högertrafik)
Demarki - alternativt statsskick där politiska beslutsfattare eller representanter inte väljs genom traditionella val, utan utses genom lottning av medborgare (i USA till juryn ex)
Konstitutionell monarki - demokratiskt valt riksdag, men kungen stadshuvud
Pluralistisk demokrati - Makten är utspridd mellan olika mindre grupper istället för fokuserad på en enda (ex. USA och sina stater)
Representativ demokrati - folket röstar på vem som ska representera dem
Proportionerlig representation - riksdagen är proportonelig till hur folket har röstat. Leder vanligtvis till en större mängd partier, och att koalitionsregeringar blir mer vanlig
“First-past-the-post”- systemet - den som får flest röster, även om det är förhållandevis få röster, vinner valet.
Gerrymandering - ritar om gränserna för valdistrikt på ett medvetet sätt för att ge ett visst politiskt parti eller en viss kandidat en unfair fördel i val.
Ex. genom splittring = delar upp motståndarpartiets väljare på många olika distrikt så att de blir i minoritet överallt och aldrig kan vinna ett mandat, eller
packing = klämmer ihop så många av motståndarpartiets väljare som möjligt i ett och samma distrikt. De vinner visserligen det distriktet med stor marginal, men förlorar makten i alla andra omkringliggande distrikt
Defensive / militant democracy - en liberal demokrati har rätt – och ibland en skyldighet – att begränsa vissa politiska fri- och rättigheter för att förhindra att antidemokratiska rörelser använder demokratiska medel för att avskaffa demokratin inifrån.
Eternity clauses - bestämmelse i en grundlag som gör vissa grundläggande principer eller regler helt omöjliga att ändra eller avskaffa på laglig väg. Fungerar som en permanent spärr i konstitutionen. Inte ens en överväldigande parlamentarisk majoritet kan rösta igenom ändringar som bryter mot dessa skyddade principer.
Logik:
Teoretisk argumentation - när slutsatsen är deskriptiv (kommer fram till hur något är)
Praktisk argumentation - när slutsatsen är preskriptiv (kommer fram till hur något bör vara)
Äkta rättsatser - preskriptiva satser som uttrycker rättsliga föreskrifter
Oäkta rättssatser - deskriptiva satser (beskriver endast innehållet i de preskriptiva satserna)
Deduktion - relationen mellan premisserna och slutsatsen medför att slutsaten med logisk nödvändighet måste vara riktig om premisserna också är sanna
Humes lag - två deskriptiva satser kan aldrig ge en giltig preskriptiv slutsats, och två preskriptiva satser kan aldrig ge en deskriptiv slutdats
Modus ponens - argument med strukturen P alltså Q - slutsatsen är sann om premisserna också är det
Sund / osund - sann vs osann. Kan vara logiskt giltig men ändå inte överestämma med verkligheten → osund
Modus tollens - argument med strukturen -Q alltså -P premisserna är falska om slutsatsen också är det
Modus barbara - P → Q och Q → R, alltså P → R
&, ˄ = och = konjunktion
v = eller = disjunktion
﹁ = icke = negation
→ = om… så = implikation
↔ = om och endast om = ekvivalens
Formell fallacies - logiskt felslut (affirming the consequent, denying the antecedent, brott mot Humes osv.)
Denying the antecedent - när man förnekar det första ledet (antecedenten) och felaktigt drar slutsatsen att det andra ledet (konsekventen) också är falskt (-P/-Q)
Affirming the consequent - när man bekräftar konsekventen och menar att bara för att denna är sann så är antecedenten också det
Materiell riktighet - är premisserna sanna?
Materiella fallacies - brister i ett argument som beror på själva innehållet eller premisserna
Straw man fallacy - argumentera mot en låtsas motståndare = förändrar deras ståndpunkt för att göra de lättare att sticka hål på
Dolda premisser - underförstådda dolda premisser som kna göra en argumentation logiskt giltig även om den vid första anblick inte verkar vara det
Ad populum - till folket (to the population)
om 9/10 säger att något är på ett visst sätt så är det också så
Ad misericordiam/pathos - ägnat att spela på känslor och inte tillför någonting i sak
Betydelseglidning - ett ord förekommer i olika betydelser (men äpplen och päron är inte samma sak)
Cirkelargumet - kräver att motståndaren redan accepterat slutsatsen för att acceptera premisserna. Premisserna förutsätts av att slutsatsen är sann. Men håller jag inte med om slutsatsen kommer jag inte heller bli övertygad om premisserna
Auktoritetsargument - hänvisning till en falsk auktoritet för att rättfärdiga argument (tennisspelare som lagar pasta → bästa pastasort? Vem gav honom makten att bestämma detta?)
Ad hominem - personangrepp. Tar sikte på en egenskap hos personen (som egentligen inte är relevant för sammanhanget) istället för att bemöta argumentet
Tu quoque - du är motsägelsefull, lever inte som du lär → ditt argument ogiltigt
Poisoning the well - alla argument som som kommer från en viss person eller källa ska vi strunta i! De dåliga personer → dåliga argument
Red herring - avleder uppmärksamheten från ämnet = ta fram och vifta med äcklig fisk för att distrahera:)
Argument ad baculum - konstruerad så att den ger stryk åt den som inte håller med - “med käppen”
Post hoc ergo propter hoc - Ett argumentet som hävdar att A har orsakat B, eftersom B inträffade precis efter A, och inte ger något ytterligare stöd för ett orsakssamband.
Slippery slope - Ett argument som hävdar att varje förändring i en viss riktning kommer att leda till extrema konsekvenser i denna riktning, trots att en sådan utveckling inte är nödvändig (eller sann)
Rättsligt bias
Lekdomare - nämdemännen i en domstol
Danzinger studien - undersökte hur olika nämnder påverkades i deras beslutsfattande olika tider på dygnet. Kom fram till att de var mer benägna att vara hårda i sina bedömningar när deras blodsockernivåer var låga
Tvåsystemsteorin - Vårt intellektet som uppbyggt av två system - System 1 och System 2:
System 1 fungerar automatiskt och snabbt - vårt instinktiva beteende
System 2 används när ansträngande intellektuella aktiviteter som krävs
Daniel Kahneman - amerikansk/israelisk psykolog som kom fram till tvåsystsmesteorin.
Kognitiv bias - = systematiskt tankefel i mänskligt beslutsfattande (omedvetet). Finns olika typer:
Anchoring - kognitiv bias som vi alla har - får vi en viss ankare/utgångspunkt för en bedömning har vi en omedveten ovilja att avvika från det här ankaret - oavsett om ankaret ger någon relevant information eller inte
confirmation bias - vi är mycket mer uppmärksamma på fakta som stödjer det vi redan tror
Halo effect - en persons eller saks goda egenskap på ett område färgar av sig och får oss att tro att de är bra på allt annat också
Hindsight-bias - där en person efter en händelse tror att den var lätt att förutsäga – trots att det inte fanns någon tydlig grund för det i förväg “i efterhand är man alltid klok”
Social bias - Bias som har att göra med bla… Kön, etnicitet, ålder, yrkesgrupp osv.
In-group bias - vi har lättare att sympatisera med personer som tillhör vår egen grupp (ex. Vita med vita, kvinnor med kvinnor, etc.)