Varför utför djur onormala beteenden? 1 + 2

• Normala beteenden har en roll i att föra homeostatiska värden tillbaka till sitt normalvärde

  • Speciellt genom att de låter djuren kontrollera och påverka sin miljö

• Onormala beteenden är ofta produkten av normala beteendeprocesser

  • Inte fysiskt möjligt att göra det djuret är motiverat till

    • Gör ändå försök för att återställa homeostatiska balansen

• Ändringar i beteenden vid ex turism är normala beteenden

  • Ex flykt från hot mm

• Onormala beteenden kan ses som stress-coping-responser

  • Sätt att hantera stress

• Onormala beteenden:

  • Onormala frekvenser av beteende

    • Överdrivet eller i mindre utsträckning/saknas helt

  • Utanför sammanhang

    • Normalt beteende men inte vid detta stimuli…

  • Inte del av naturliga etogrammet

• Akut stress ger inga långvariga men

• Om stressituationen består eller upprepas ofta → kronisk stress

  • Inlärningsförmågan påverkas kraftigt av stress

    • Minskad minneskapacitet mm

  • Hyperaktivitet

    • Kan inte koppla av, inte nödvändigtvis utvecklat onormalt beteende än

  • Hypoaktivitet

    • Passivitet, kraftigt minskad aktivitet

    • Svårare att upptäcka

    • Misstolkas lätt som lugn och glad individ

    • Anhedoni: “inget är roligt”, oförmåga att uppskatta det man uppskattat tidigare

    • Kan övergå i →

  • Apatiskt tillstånd/depression

    • Inlärd hjälplöshet

    • Misstolkas lätt som lugn och glad individ

• Varför reagerar vissa individer med hyper- och andra med hypoaktivitet?

  • Individuella skillnader

Beteende “disorders”:

• Ändrad frekvens av beteende

  • Öka, minska, saknas

  • Lättare att notera ökning än minskning/avsaknad

• Beteende i fel sammanhang

  • Onormal sekvens

    • Känner igen beteendena för sig men handlingskedjan känns inte igen

      • Beteenden som hör till olika motivationssystem

• Lokomotoriska onormala beteenden (stereotypier)

• Socialt onormala beteenden

  • Beteenden riktade mot andra individer

  • Kannibalism, stympning

• Inlärd hjälplöshet

Ändrad frekvens av beteende:

• Överdriven aggression

  • Ger sig inte

  • Kan ex bero på att inte kan komma undan ett slagsmål

  • Längd, frekvens aggression

• Överdriven putsning (av sig själv)

  • Plockar fjädrar, slickar päls (slickar av päls)

  • Kan vara mer eller mindre rasbundet

• Polydipsi

  • Överdrivet drickbeteende

  • Ibland bara håller på med vattnet

  • Kan bli sjuka/avlida av för mycket vätska

• Apati

  • Minskad allmän aktivitet

    • Frekvens och duration

Beteenden i fel sammanhang:

• Utför beteende utan substrat/spån

  • Sandbadning utan sand mm

• Överslagsbeteende

  • Onormal mängd

  • Ex putsning utanför kontext

    • nosar, slickar runt mun, skakning, jäspning…

  • Onormala beteendesekvenser

• Osekventiellt och dysfunktionellt sexuellt beteende

  • Aggression mm i parningsbeteende

• Dysfunktionellt modersbeteende

  • Ex aggression mot avkomma

Locomotor abnormalities:

• Enkla lokomotoriska störningar pga olika sjukdomar

  • Ex hälta eller stroke

• Stereotypier

  • Invariant

  • Onormala

    • Sker inte på detta sätt i naturen

  • Ägnar mycket tid åt stereotypin

  • Kan vara irreversibla

    • Måste fokusera även på hur djuret haft det tidigare

    • Stereotypin är ett försök att hantera situationen

      • Kanske leder till att klarar av situationen

      • Behöver inte vara stressade just när genomför beteendet

        • Men har någon gång under sitt liv varit stressat och oförmögna att möta behovet

      • Hindring av stereotypier

  • “Maniskt upprepande av rörelsemönster”

  • Ofta kopplade till arter med stora rörelsebehov

  • Pacing, vävning, headbobbing…

  • Ofta låsta till begränsad del av utrymmet

  • Individuella (varje individ utvecklar egen form av stereotypi, men finns kategorier)

    • Ex fixa rörelsemönster mm är artspecifika

      • Strutsens parningsbeteende

  • Orala stereotypier: utförs med munnen

    • Ofta hos djur med stora födosöksbehov

    • Krubbitning, tungrullning…

  • Kan koppla beteenden med motivationer och behov genom att kolla när på dygnet beteendena utförs

    • 8509039403178807

Tempel Grandel

Inlärd hjälplöshet:

• Irreversibelt tillstånd

  • Effekten kan minskas

• Djurets förmåga att reagera på yttre stimuli reduceras kraftigt (eller försvinner)

  • Även lära sig samband mellan stimuli

• Stereotypier kan vara ett sätt att hantera stress, inlärd hjälplöshet är konstant dåligt mående

Sociala beteendestörningar:

• Djur skadar varandra

• Inte bara sänkt välfärd hos utsatta individen

  • Även den som utför “har problem”

    • Något leder till att individen utför beteendet

• Kan förekomma hos vilda djur

  • Skilj från adaptiv kannibalism som har utvecklats under evolution

• Stympning

  • Barbering (morrhår, päls), svansbitning (grisar), hacka på sår, fjäderhackning (höns), ulltuggning (får)

  • Kan utvecklas till kannibalism

• Kannibalism

  • Grisar, höns, möss

• Har ofta inget att göra med aggression

• 2 “grader” ^^^

• Grisar och Höns:

  • Hålls i miljöer som utmärks av:

    • Många djur på liten yta

    • Stor (ibland fri) tillgång till standardiserat foder

      • Koncentrerad näring

• Svansbitning:

  • Grisar

  • I vissa länder kuperas svansar hos alla nyfödda grisar i “förebyggande” syfte

  • Börjar med tuggar på svansar

    • Inte jättemycket känsel i svansen

  • Leder till öppna sår

    • Infektion

    • Svans kan falla av

  • Video:

    • Orsaker:

      • Multifaktorella

      • Små utrymmen, ingen berikning, begränsning i födosök och dricka

      • Grisar söker naturligt föda länge (bökar) och beteendet sker även i fångenskap

        • Om inte har möjlighet att böka → onormala beteenden

    • Förhindra:

      • Beroende på orsak

      • Öka berikning

        • Halm, …

      • Minska mängd djur

      • Vårda utsatta djur

      • Minska konkurrens om resurser

    • Sorter:

      • Manipulerar → biter

        • pga ingen berikning

        • Blodsmak → ökning beteende

      • Fight om resurser

        • Aggression

      • Ett djur orsakar

        • Biter snabbt och hårt

• Fjäderhackning:

  • Höns

  • Andra individer pickar drar fjädrar av individ

  • Leder till nakna hudområden

    • Och öppna sår

      • Infektion

• När såren från ^^^ börjar blöda = kaskad av stimuli → ökning av beteende

  • → kan eskalera till att utsatta individen dödas

    • Och kannibalism

• Svansbitning & fjäderhackning:

  • Både grisar och höns har stark motivation att undersöka sin miljö och leta mat

    • Båda är allätare

    • Höns och grisar spenderar över hälften av sin vakna tid till födosök

  • I miljöer som inte ger möjlighet att få utlopp för behoven har de fortfarande stor motivation att utföra beteendena

    • Andra individer är den enda del av miljön som rör sig och ändras

      • Allt som händer är “attraktivt”

        • När blivit skadat eskalerar det

          • När börjar blöda blir det väldigt intressant

            • Doft, färg

          • När blivit sår ger fler sig på individen

          • Även artificiell skada kan attrahera fjäderhackning

            • Något avviker = attraktivt för djuren med enorm motivation att undersöka sin miljö

  • Vissa näringsbrister kan leda till fjäderhackning

    • Inom dagar

    • Näring påverkar tarmfloran vilket kan öka risken för fjäderhackning

      • Mycket forskning om tarmflora och beteende

  • Att ge möjlighet att få utlopp för beteendebehov minskar risken för att onormala beteenden utvecklas

  • Fjäderhackning:

    • Oftast inte mot huvudet som vid aggression

    • Reagerar inte lika starkt när blir pickade på andra delar av kroppen eftersom inte en aggressiv signal

  • Riskfaktorer: (multifaktoriella) (stympning och kannibalism)

    • Brist på berikning

    • Fel näring

    • Inlärt beteende

    • Gener

    • Kön

    • Och mycket mer

• Utveckling av onormala beteenden är (alltid) kopplat till inte möjligt utföra ngt det är motiverat till

• Man kan genom att studera djurets naturliga miljö och beteendebehov förutsäga vilka onormala beteenden som utvecklas

  • Mängd pacing kopplat till naturlig vistelseområde

  • Djur med stora födosöksbehov utvecklar i högre mån orala stereotypier

    • Vanligare hos herbivorer och omnivorer

Onormala beteenden:

• Är tydliga indikatorer på specifika miljöbrister

  • Går ofta att förstå vad som är fel/vilken motivation som inte möts

• Hjälper djuren klara av miljön

  • Miljön är den som är onormal och beteendet är ett sätt för djuret att klara av den onormala miljön

Onormala beteenden hos hästar:

• Hästar (är):

  • Flocklevande

  • Beroende av sociala kontakter

  • Betar, gräsätare

  • Idisslar inte

    • Behöver hela tiden få i sig mat

  • Behöver öppna områden

    • Exponerade för predatorer

      • → starkt flyktbeteende

• Förhållandevis vanligt med stereotypier hos hästar

  • Speciellt hos de som spenderar mycket tid uppstallade

  • Krubbitning

  • Luftsväljning

  • Pacing i boxen

  • Vävning

  • Head bobbing

  • Orala beteendemönster (tugga, slicka, bita, teeth grinding…)

• Födosök, flykt, röra sig över stora ytor

• Hästar utfodras ofta med näringsrika och högenergifoder

  • Får näringsbehov tillgodosedda

  • Men, starkt kopplat till orala stereotypier att få i sig näring på detta sätt

  • Stereotypiernas typ ofta kopplas till utfodring

    • Vävning innan

      • Motiverade till rörelse

    • Äter

    • Krubbitning efter

      • Motivationen att tugga har “väckts” men inte tillfredsställts

• Förebygga stereotypier hos hästar:

  • Ge utlopp för beteendet

  • Hönät

  • “Foraging” kring fodringstid

  • Stå på halm → minskad utveckling av orala stereotypier

• Har gått igenom period av dålig välfärd → utvecklar stereotypier

• Hindra stereotypier:

  • Vanligt att försöka förhindra stereotypin istället för att identifiera och lösa den underliggande miljöbristen

  • Kan leda till två problem:

    • Hästen fortsätter beteendet, men i modifierad form

      • Kan även öka beteendet

    • Att hindra leder till ökad stress och fysiologiska risker

  • Vi måste förebygga!

  • Stereotypier är inte alltid irreversibla, men hos hästar är de väldigt ofta det

    • Man vet inte varför

• Stereotypier smittar inte!

  • Men om man har en dålig miljö redan kan en orolig individ sprida oro i stallet och vara “sista droppen” som leder till att andra individer också utvecklar onormala beteenden

Hur utvecklas onormala beteenden?

• Proximata orsaker:

  • Ärftlighet

  • Ontogeni

  • Psykologiska aspekter

  • Fysiologiska aspekter

• Riskfaktorer:

  • Interna:

    • Art

    • Ålder

    • Kön

    • Temperament/personlighet

    • Hälsa

  • Externa:

    • Uppväxt

    • Social miljö

    • Fysisk miljö

    • Det försöksdjur utsätts för

    • Skötsel av djuren

  • En riskfaktor påverkar risken att utföra beteendet. De är inte garantier för att beteendet utvecklas utan ökar bara sannolikheten

Riskfaktorer, utveckling:

• Uppväxt:

  • Maternal deprivation

    • Drabbar avkomman

    • Djuret tas bort från mamman betydligt tidigare än vad som skulle ha varit fallet i en naturlig miljö

    • Kan uppstå även om inte avlägsnas från modern

      • Mamman inte bra förälder

        • Kan bero på att mamman inte “mår bra”

        • Kvalitativ maternal deprivation

          • Mamman får inte möjlighet att ta hand om ungarna

            • Kanske inte får möjlighet att bygga bo

    • Alla djur inom livsmedelsuppfödning tas från föräldrar tidigare än i naturlig miljö

      • Finns system där får gå längre än i andra

      • Ibland fortfarande beroende av

      • Ibland får de ingen kontakt alls med föräldern

    • Finns lagar när det kommer till husdjur

      • Inte alls samma i djurindustrin

    • Ju tidigare djuren avvänjs, desto större är risken för beteendestörningar

  • Hur djuren hålls efter avvänjning påverkar också

    • Dålig miljö i kombination med för tidigt avvänjt djur ökar riskerna ännu mer

• Tre faktorer (stress):

  • Intensitet på stressen

    • Skillnad mellan naturlig miljö och bebodd miljö

  • Duration stress

    • Hur länge hålls i miljön/utsätts för riskfaktorerna

  • När stress

    • När utsätts för riskfaktorer

    • Tidigt liv kan delas in i tre perioder

      • Prenatal

        • Före födsel

        • Direktkontakt med mammans fysiologi

          • Mammans stress påverkar ungen

          • Även när ägg bildas

            • Hormoner från mamman beror på mammans tillstånd då ägget bildas

      • Early postnatal

        • Precis efter födsel

        • Dramatisk utveckling av nervsystemet

      • Adolescence

        • Precis innan pubertet

        • Dramatisk utveckling av nervsystemet

      • Extra känsliga för riskfaktorer