Ekonomi prov anteckningar

Utbud och Efterfrågan

I marknadsekonomin styrs priserna på varor och tjänster av utbud och efterfrågan. Det kan också kallas marknadskrafter eftersom säljare och köpare bestämmer allt och inte regering.

Om du har hög produktion men du får en liten efterfrågan på produkten får du ett lågt pris och om det är en låg produktion- men du får hög efterfrågan får du ett högt pris.

Utbud betyder hur mycket ett företag eller en marknad ska producera varor och tjänster på marknaden. Det kan också kallas tillverkningen. Har du ett högt pris producerar du mycket och har du ett lågt pris måste du producera lite.

Efterfrågan betyder hur mycket människorna konsumerar. Om du har ett högt pris= blir förbrukningen låg och har du ett lågt pris= blir förbrukningen hög.

Båda sidor av marknaden är motsatta. Säljarna vill sälja för högt pris men konsumenten vill handla för lågt pris. Så för att marknaden ska vara stabil från båda sidor måste det finnas ett jämviktspris.

Jämvikpris handlar om när säljaren är beredda att sälja till och köparen är beredda att köpa till men dessa priserna på varor/tjänster kan bero på utbud och efterfrågan i marknaden.

Diagram ( Utbud, Efterfrågan och Jämviktpris)

• Blå curva är utbud av jordgubbar ( x axis)

• Röd curva är efterfrågan av jordgubbar (y axis)

• Svart pilar är Jämviktpris

Marknadssystemen ( Marknadsekonomi, Planekonomi och Blandekonomi )

Marknadekonomi:

I marknadsekonomi råder fri konkurrens vilket innebär att företag kan konkurrera på sina egna sätt och att staten inte kan kontrollera ingenting. Företag på denna marknad är privatägda vilket gör att staten inte kan bestämma priset eller produktionen. Företagen är fria att producera så mycket och sälja mycket som de vill för att företaget kan växa. De kan konkurerra på olika sätt till exempel med pris, kvalitet, status. I marknadsekonomi bestäms priset beroende på utbud och efterfrågan och om jämviktspriset bestäms på marknaden gör att marknaden fungerar automatiskt.

Planekonomi:

Inom planeekonomi ägs allt av staten. Staten bestämmer fabrikerna och maskinerna. De bestämmer också hur mycket varor eller tjänster som ska produceras, hur som ska produceras och till vilket pris eftersom staten bestämmer priset, de är inte beroende på utbud och efterfrågan. Denna nackdel med detta system är att det är ineffektiv för att det är mycket svårt att avgöra hur mycket ska producera, vilket ibland resulterar i hög tillverkning och ibland brist på varor, vilket gör att kvaliteten på den produkten minskar på marknaden. En fördel med detta system är att du kan ha överblick över hur stort behov av arbetskraft är, du även kan förutse produktionspriset och pengarna fördelas lika eftersom allt sköts av staten.

Blandekonomi- Att försöka lösa de ekonomiska systemens problem:

Blandekonomi är en kombination av plan- och marknadsekonomi. Hur mycket element av båda de använder i deras ekonomin beror på olika länder. Många länder idag är blandekonomi, det är främst marknadsekonomi men med inslag av annan ekonomi systemen också. Sverige är också en blandekonomi men med fler inslag av plan.Så i en blandekonomi är det som en blandning av frihet och regler. Vissa marknader kan göra sitt grej utan mycket inblandning, medan andra har regler för att se till att människor har det bra och miljön är okej.

Sverige är ett exempel. De använder skatter och avgifter för att betala för det mesta inom sjukvård och äldreomsorg.Skolor och sjukhus blir så mer privata och drivs av företag som försöker tjäna pengar, även om regeringen fortfarande betalar för en stor del av det.

Vanligt tankesätt:

● Marknadsekonomi = risk för stora ekonomiska klyftor.

● Staten kan garantera vissa saker föralla oavsett ekonomi. Till exempel vård och skola.

● Den offentliga sektorn liknar ofta mer en planekonomi.

● Kombinationen av marknadsekonomi och planekonomi = blandekonomi.

Pros och cons

Konjunturerna

Hög och Låg Konjunturer

Vad är Konjunturerna?

Ekonomin förändras hela tiden. Ibland har det bra tider och ibland dåliga. Dessa fluktuerar från dag till dag är kallas konjunkturer. Det har också stor påverkan på samhället.

Hög Konjunturera:

Högkonjunkturen är en bra tid för landets ekonomi. Det är mycket tillväxt i ekonomin vid denna tid. Det är väldigt höga krav på varor och tjänster, företag får sälja allt de producerar. BNP (Bruttonationalprodukten) ökar i landet på grund av hög konsumtion, värdet på produkter ökar. Arbetslösheten är låg då det är många som jobbar så hushållet får mycket pengar och kan köpa fler saker. Staten får också mycket skatt eftersom de flesta jobbar. Det kan också finnas nackdelen med högkonjuntur är att eftersom folk handlar så mycket och allt beror på utbud och efterfrågan så höjer säljarna priset på produkterna. Så höga priser på marknaden kan leda till inflation.

Låg konjunkturera:

Lågkonjunkturer är dåliga tider i ekonomin. Efterfrågan på varor och tjänster är låg., så företag kan inte sälja ut allt som produceras. Förtagen sjunkade piserna på grund av hög efterfragan vilket gör att företågen kan inte tjäna mycket pengar vilket gör det svårt att betala ut löner så att de måste lämna anställning. Så arbetslösheten ökar och människor kan inte köpa så mycket vilket resultera i att BNP minskar och staten får lite skatt men måste betala mer bidrag eftersom så många människor inte har jobb.

Penningspolitik

Penningpolitiken bedrivs av Riksbanken, som är Sveriges centralbank. Det är en bank när den andra vanliga banken lånar ut och sätter in sina pengar. Penningpolitiken har bara ett viktigt mål, som är att inflationen ska ligga runt 2 procent. Vanliga banker lånar pengar av Riskabanken. När Riksbanken höjer räntan, den så kallade reporäntan, leder det till att andra banker höjer räntan, eftersom räntan på deras lån i Riksbanken har höjts.

vid hög konjunktur

När räntan stiger, väljer folk och företag att spara sina pengar istället för att låna, handla eller investera. Det blir svårt att låna pengar när räntan ökar. Samtidigt tjänar folk och företag mer genom att sätta sina pengar i banken, eftersom de får mer pengar tillbaka från banken på grund av högre räntan.Det här leder till att efterfrågan på varor och tjänster minskar eftersom människor köper mindre saker och sparar mer pengar istället.

vid låg konjunktur

Under en lågkonjunktur finns det risk att inflationen hamnar under det önskade målet på två procent. Då kan Riksbanken välja att sänka reporäntan. Det gör att det blir billigare för människor och företag att låna pengar för att investera och handla, eftersom räntan de måste betala blir lägre. Det resulterat att en ekonomi som går långsam och hjälpa till att hålla penningvärdet stabilt.

Finanspolitik

Finanspolitiken sköts av finansdepartementet och chef är finansministern. Finanspolitiken innebär att staten använder sin budget för att motverka konjunktursvängningar.

Vid högkonjunktur

En högkonjunktur kan dämpas genom att staten höjer skatterna i sin budget eller minskar bidragen till företag och hushåll. Hushåll och företag har då mindre pengar kvar att konsumera och investera. Om man till exempel höjer momsen på konsumtionsvaror förväntas hushållen handla mindre. Detta leder till en dämpning av inflationen och kan komma tillbaka två procents målet.Under högkonjunktur kan regeringen också välja att spara pengar som sedan kan användas under nästa lågkonjunktur. Detta dämpar också inflationen.

Vid lågkonjunktur

Under en lågkonjunktur, när ekonomin går dåligt, måste regeringen hjälpa den att komma tillbaka på rätt spår. De kan göra detta på flera sätt. De kan sänka vissa skatter som företag måste betala, till exempel löneskatter. De kan också ge mer ekonomiskt stöd till nya företag. En annan sak de kan göra är att investera i stora projekt, som att bygga nya vägar eller reparera gamla. Detta skapar jobb och ger både privatpersoner och företag mer pengar att använda, vilket bidrar till att stärka ekonomin.När ekonomin inte går bra kan staten använda pengar de har sparat för att ge hjälp. Om de inte har tillräckligt sparat kan de låna pengar från privatpersoner eller från andra länder. Regeringen kan men inte göra detta på obestämd tid, och det blir ofta en viktig politisk fråga om hur man ska betala för det. Det beror på vilket politiskt parti som har makten och vad de prioriterar, som att sänka skatterna eller satsa mer på offentliga tjänster.

Under högkonjunkturen stiger produktionen kraftigt och kurvan går brant uppför. När det blir sämre tider, dvs lågkonjunktur planar produktionen ut.

Vad är skillnaden mellan högkonjuntur och lågkonjunktur?

• Högkonjunktur:

  • Under högkonjunktur ekonomin är bra och tillväxt.

  • Arbetslösheten är låg under denna tid, och många människor har jobb.

  • Företagen går ofta bra och får hög vinst.

  • Priserna på varor och tjänster kan stiga något (inflation).

  • Staten får mycket skatt och kan inveserta mer.

• Lågkonjunktur:

  • Lågkonjunktur innebär ekonomiskt motgång. Det är en period då ekonomin inte går bra.

  • Arbetslösheten ökar, och många kan förlora sina jobb.

  • Företagen kan gå dåligt och göra mindre vinst.

  • Priserna på varor och tjänster ökar som leder till en sjunka priser (deflation)

  • Staten får mindre skattar men andå betala bidrag.

Inflation:

Inflation är när prisnivån ökar, vilket innebär att värdet på pengarna i världen minskar. Hushållet och företagen blir osäkra på framtiden för jobb och pengar. De stigande priserna gör att produkterna fortsätter att bli dyrare vilket gör det svårt för landet att sälja dem utanför. Inflationen gör att högkonjunkturen tar slut och recessionen börjar i landet. Riksbanken, som är Sveriges centralbank, vill att priserna på varor och tjänster ökar "lagom" varje år, ungefär med 2%. Detta kallas inflation och anses vara bra för ekonomin, andra sidan om priserna börjar sjunka kallas det deflation, och det anses vara dåligt för ekonomin.

Hög inflation och stigande räntor 1.0

1)Många människor och företag som lånar pengar och betalar tillbaka det. Men det är inte gratis att låna. De som lånar ut pengarna vill ha något extra tillbaka, och det kallas ränta. Ränta är som en extra avgift du måste betala när du lånar pengar. Det är deras sätt att tjäna pengar på att hjälpa dig.

2) Om du t.ex. tar ett bolån från banken för att köpa bostad och lånar 1 000 000 kr, räntan ligger då på 2 % av miljonen du lånat. Du ska alltså betala 2 % av en miljon, dvs 20 000 kr om året i ränta till banken. Skulle banken höja räntan till 4 %, är det 40 000 kr i ränta per år som ska betalas tillbaka. Forklara den

Hög inflation och stigande räntor 2.0

1) När inflationen är hög, förlorar pengar sitt värde. Det betyder att om du lånar pengar och inflationen är hög, kommer du att behöva betala tillbaka mindre värdefulla pengar i framtiden. Banken gillar inte det eftersom de lånade ut mer värdefulla pengar från början.

2) Hög inflation (styrs av centralbanken – målet är 2% - Penningpolitiken) → Högre ränta krävs för att långivaren (banken) ska kunna låna ut sina pengar → Hushållen får mindre pengar att röra sig med och börjar spara mer & ej konsumera i samma utsträckning som förr (lågkonjunktur) →Svaga småföretag konkurs och de starka företagen kvarstår påmarknaden → Arbetslöshet → Kan leda till Depression.

Problemet med lågkonjuntur

Orsaker: Hög inflation, Hög ränta, Sjukande priser på grund av hög efterfrågan

Konsekvenser: Ökad arbetslöhet=Minskad konsumtion, Förtåg=konkurs=Depression

Tydligare klyfta mellan fattiga vika, Minskad efterfrågaan=Sjukande priserna

Flashcards- Links

https://quizlet.com/818076089/samhallsekonomi-begrepp-flash-cards/?i=470s1z&x=1jqt

https://quizlet.com/825177434/samhallsekonomi-flash-cards/?i=470s1z&x=1jqt

https://quizlet.com/818075918/samhallsekonomi-fragor-svar-flash-cards/?i=470s1z&x=1jqt