So

Vem är du?

Att besvara frågan ”Vem är du?” är inte så enkelt. Du som människa är formad
av både arv och miljö. Med arv menas de egenskaper som du föds med. Med
miljö menas de egenskaper du har utvecklat på grund av din uppfostran och
genom att leva i samhället.

Varje enskild människa kallas individ och har en egen identitet. Identiteten
är individens egen självbild. Ibland kallar vi det för personlighet. Vem du är,
alltså din identitet, är som ett pussel med flera olika pusselbitar.

Identiteten kan påverkas av de grupper du tillhör, till exempel kön, familj,
kompisgänget eller skolklassen. Men den kan också påverkas av vilket land
du är född i, vilken religion du har, din ekonomiska situation, sexuella
läggning, dina fritidsintressen och många andra saker.

Vi kan också ha flera olika identiteter som tillsammans skapar vår person-
lighet. Vi beter oss sällan på samma sätt i alla de grupper vi ingår i. Du är
kanske på ett sätt i skolan och på ett annat sätt tillsammans med dina föräldrar.

I tonåren brukar vi bli mer medvetna om vår identitet. Du kanske börjar
söka svar på varför du är den du är. Kanske försöker du förstärka din identitet
för att visa vem du är, skilja dig från andra eller tillhöra en grupp. Det kan
du göra genom att sminka eller klä dig på ett visst sätt, ändra musikstil eller
fritidsintresse.

Under hela livet utvecklas och förändras identiteten genom att vi lär oss
nya saker och upptäcker nya sidor hos oss själva.

Hur skapas en persons identitet?

I tonåren blir människor mer medvetna om sin identitet och söker svar på frågor som: Vem är jag? Varför är
jag den jag är? Tonåringar frigör sig från sina föräldrar, och kompisar får större betydelse och påverkar mer.

Normer som påverkar din identitet

Människan är ett flockdjur. Vi trivs bäst tillsammans med andra människor.
Oftast dras vi till dem som är lika oss själva. För att kunna leva tillsammans
behöver vi kunna samarbeta och kompromissa, vilket betyder att mötas på
halva vägen. Vi måste såklart respektera lagar och regler, men det finns också
en mängd oskrivna regler som vi behöver anpassa oss till. Dessa oskrivna
regler brukar man kalla normer.

Under uppväxten uppfostras vi av föräldrar, skolan, kompisar, släktingar
och andra viktiga människor runt oss. Det kallas att vi socialiseras och
innebär att individen blir en del av ett samhälle. Du lär dig vad som förväntas
av dig som individ – hur du ska klä dig och uppföra dig i olika sammanhang,
vilken musik du ska lyssna på, vilka fritidsintressen du ska ha, vilken religion
du ska tro på och så vidare. Det är dessa förväntningar, de oskrivna reglerna,
som är normer. Alla kulturer har sina normer.

Att stå i kö och hålla
avstånd till personen
framför är en norm i
vårt samhälle.

Vissa normer skapar ordning och gör att vårt samhälle fungerar. De normerna
hjälper oss att veta hur vi ska bete oss i vissa situationer. Andra normer skapar
istället begränsningar i våra liv och hindrar oss från att göra det vi vill eller
vara som vi skulle vilja vara. Sådana normer kan också göra oss mindre fria
eller ge oss mindre makt. De kan till och med leda till trakasserier eller
diskriminering. Det finns därför något som kallas för normkritik, som
innebär att man ifrågasätter de normer som begränsar människor.

Vad fyller normer för funktion i vårt samhälle?

Kategorier som påverkar identiteten

Vissa är män och andra är kvinnor, några är könsöverskridande. Vissa är homo-
sexuella, andra är heterosexuella. Vissa är rika, andra är fattiga, vissa är välut-
bildade, andra har en kort skolbakgrund. Vissa tror på Jesus, andra på Allah, och
några tror inte alls. Några har bott i Sverige i generationer, andra har nyligen
kommit hit. Vissa har svenska som modersmål, andra har arabiska eller
norska. Det svenska samhället präglas av stor variation.

De olika grupper som en individ kan tillhöra kallas kategorier. Inom dessa
kategorier kan det finnas en maktordning. Till exempel inom kategorin kön
kan det finnas en maktordning som kallas könsmaktsordning som innebär att
män generellt sett har mer makt än kvinnor och dessutom makt över kvinnor.

Om vi får mer kunskap om de olika kategorierna och maktordningarna kan
vi bli bättre på att döma människor som individer och inte utifrån kategori.

När vi beskriver olika kategorier skapar vi ofta förenklade bilder av
människor. Dessa kallas för stereotyper.

Vad är en maktordning?

Kategorier

•

Kön – kan delas in i biologiskt, juridiskt, mentalt och socialt kön.
Exempel: kvinna, man, icke-binär, intergender, intersex.

•

Klass – skiljer sig åt vad gäller ekonomi, utbildning, socialt kontaktnät.
Exempel: arbetarklass, medelklass, överklass.

•

Sexuell läggning – beror på vilket kön den person har som du blir
kär i eller sexuellt attraherad av. Exempel: heterosexuell, homosexuell,
bisexuell.

•

Etnicitet – grupper som känner samhörighet med varandra för att
de delar bakgrund, kultur, språk, religion, historia. Exempel: samer,
katalaner, svenskar.

•

Religion – vad du tror på. Exempel: kristendom, islam, buddhism.

•

Funktionsvariation – beskriver människors olika fysiska, psykiska
och kognitiva förmåga. Exempel: rullstolsburen, synskadad, adhd.

•

Ålder – beskriver den tid i livet du befinner dig i. Exempel: tonåren,
pensionsåldern, medelåldern, barn.

Kön

Det finns flera olika typer av kön.

Biologiskt kön

Det biologiska könet är det kön som är bestämt av våra gener, det
vill säga vilket könsorgan du har och vilka hormoner du har. Inom
det biologiska könet kan du vara man, kvinna eller intersex. Intersex
innebär att man inte kan avgöra vilket det biologiska könet är.

Socialt kön

Det sociala könet kan kallas genus. Det påverkas av vår
uppväxt och vårt sociala liv tillsammans med andra.

Genus handlar om vad vi anser är manligt och kvinnligt
och vilka förväntningar vi har på kvinnor och män. Det kan
gälla klädsel, utseende och beteende, eller hur vi pratar, vad
vi förväntas tycka om att göra och vilka yrken vi ska ha.

Uppfattningarna om vad som är manligt och kvinnligt
ändras hela tiden och är olika inom olika grupper och
i olika delar av världen. Att fostras in i ett kön kan också kall-
las för att fostras in i en könsroll.

Juridiskt kön

I Sverige blir barn som föds registrerade som antingen män eller
kvinnor i folkbokföringen. Detta kallas för det juridiska könet
och kopplas till personens personnummer.

Idag finns bara två juridiska kön, men det finns partier och
grupper som jobbar för att Sverige ska införa ett tredje juridiskt
kön.

Mentalt kön

Det mentala könet är din egen uppfattning om ditt kön.
För den som har en uppfattning om det egna könet som
överensstämmer med det biologiska könet kan det vara
oviktigt. För andra kan det vara mycket viktigt, men svårt
att uttrycka.

in könsidentitet är det kön du känner dig som och det kön du vill att
andra ska tänka att du har. Detta kan du visa genom olika könsuttryck, till
exempel hur du klär dig, sminkar dig eller vilken frisyr du har. En person vars
biologiska kön överensstämmer med både det sociala könet och det juridiska
könet kallas för cisperson. En cisperson är till exempel en person som är
född med snippa, som klär sig och beter sig som en tjej förväntas göra enligt
normen och dessutom är kvinna i sitt pass. Motsatsen till cisperson kan vara
en transperson, eller en person som är född med penis men beter sig som en
tjej och därför bryter mot normen.

Det finns personer som inte vill kallas vare sig kvinna eller man, eller som
befinner sig mellan de båda könen. De kan kallas icke-binära eller intergender.
Vissa av dem vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi.

könsidentitet
= det kön en person
anser sig vara

Mannen som norm

Inom kategorin kön har mannen varit norm, och han är till viss del det
fortfarande. Det innebär att män har dominerat på många platser i samhället.
Det som anses vara manligt har också värderats högre. Därför har det funnits
och finns än idag orättvisor vad gäller till exempel löner mellan kvinnor och
män. Kvinnor har också haft svårare att få chefsjobb, kvinnor har tagit ett
större ansvar för hemmet och barnen, och kvinnors utseende blir oftare
bedömt än mäns.

Feminism är en ideologi och politisk rörelse som reagerar på att kvinnor
har sämre ställning än män inom många områden. Feministiska politiska
rörelser arbetar för att uppnå jämställdhet, det vill säga att kvinnor och män
ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället.

Vad är skillnaden mellan biologiskt kön och socialt kön?

Den 8 mars 2017, på
internationella kvinno-
dagen, samlades kvinnor
(och en del män) i stora
delar av världen i en
feministisk manifestation.
Många bar så kallade
pussyhats.

Klass

Kategorin klass utgår ifrån att vi kan dela in människorna som bor i Sverige
i olika grupper. Oftast talar vi om tre olika klasser: överklass, medelklass och
arbetarklass. Dessa skiljer sig åt vad gäller yrke, position på arbetsmarknaden,
utbildning och tillgång till pengar. En annan viktig skillnad är vilka sociala
kontakter man har. Ibland använder man begreppet socioekonomisk
bakgrund.

socioekonomisk
bakgrund
= en persons bak-
grund kopplad till
yrke, utbildning och
inkomst

Överklassen

är den minsta gruppen och består av några få procent av Sveriges befolkning.
De har så mycket pengar och annan egendom att de inte behöver oroa sig för
framtiden. De har också ofta mycket makt i samhället.

Medelklassen

är en grupp som växer i samhället. Gruppen har god ekonomi, är välutbildade
och har ett stort socialt kontaktnät. Kontaktnätet kan vara till fördel när man
ska hitta ett jobb, hitta rätt kontakter inom sjukvården eller hjälpa sina barn i
skolan. Personer inom medelklassen känner ofta människor med inflytande
och kunskaper.

Arbetarklassen

består av människor som oftast har sämre ekonomi och mindre inflytande
i samhället och i arbetslivet. Ofta har människor i arbetarklassen lägre
utbildning, kanske inte mer än gymnasieutbildning. Många har tunga jobb
inom vård, omsorg eller industri och de har ofta obekväma och oregelbundna
arbetstider. Människor i arbetarklassen har också mer osäkra arbeten, och
risken att bli arbetslös är större för dem. Medellivslängden är lägre i arbetar-
klassen än i övriga klasser.

Underklass

I Sverige finns också en växande gruppmänniskor som befinner sig allt
längre från arbetarklassen. Man kan kalla gruppen för underklass. Ofta
består gruppen av utlandsfödda som saknar fast anställning och lever i stor
otrygghet. De äger inte sin bostad utan bor ofta trångt på liten yta i så kallade
utanförskapsområden, tillsammans med människor som lever i samma
sociala och ekonomiska utanförskap. Människor i underklassen har ännu
svårare att planera sin framtid och tillvaro. De har ett ännu mer begränsat
socialt kontaktnät, som ibland beror på att de saknar det svenska språket.

Det finns olika sätt att visa vilken klass man tillhör. Vi kallar det för
klassmarkörer. Det kan till exempel vara olika typer av kläder och fritids-
intressen. Tidigare var golf en sport som var typisk för överklassen, idag
spelar även många i arbetarklassen golf. Det är ett exempel på att de synliga
gränserna mellan klasserna delvis har suddats ut.

Nuförtiden är inte heller de ekonomiska skillnaderna mellan klasserna lika
tydliga som förr. Trots det har Skolverket i flera rapporter kunnat visa att
elevernas bakgrund, till exempel föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomi,
har stor betydelse för hur bra barnen lyckas i skolan.

Ibland talar vi om klassresenärer. Det är människor som går från en klass till
en annan. Detta kan ske genom att en person blir tillsammans med en person
som kommer från en annan klass och på så sätt får mer pengar och en annan
position i samhället. Det kan också ske genom att en person utbildar sig och
får ett mer välbetalt arbete och andra sociala kontakter och vänner.

Begreppet klass är omdiskuterat. Vissa menar att Sverige inte alls är ett
klassamhälle och att alla människor är fria att själva välja sin framtid. Andra
tycker tvärtom och menar att vi måste se hur klassamhället skapar olika för-
utsättningar och möjligheter för människor i livet. De menar därför att om du
föds i en rik familj är det troligare att du får en bra hälsa, medan om du föds
i en fattig familj är risken större att du blir sjuk.

Varför är klass ett omdiskuterat begrepp?

Sexuell läggning

Sexuell läggning handlar om vilket kön du har och vilket kön den person
har som du blir kär i eller attraherad av. Homosexualitet betyder att du
blir attraherad av en person som har samma kön som du. Heterosexualitet
innebär istället att du blir kär i någon som inte har samma kön som du.
Blir du attraherad av båda könen är du bisexuell.

I den svenska lagen står det att du får älska och vara tillsammans med vem
du vill. Trots det finns en norm i vårt samhälle som säger att du ska bli kär i
personer som inte har samma kön som du. Denna norm kallas heteronormen.

Fram till 1944 var homosexualitet förbjudet i svensk lag. Fram till 1979
ansåg svenska myndigheter att det var en sjukdom att vara homosexuell.

Idag kan personer samlas under begreppet hbtq, oavsett vilken sexuell
läggning de har eller vilket kön de identifierar sig med. Hbtq är en förkortning
för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer. I flera städer anordnas
varje år en Pridefestival för att uppmärksamma frågor om hbtq-personers
rättigheter.

Vad innebär heteronormen?

Etnicitet

Etnicitet är också en kategori som kan påverka en människas identitet.
Ordet kommer från grekiskans ethnos, som betyder folk.

Grupper som känner en gemenskap med varandra på grund av att de
pratar samma språk, tror på samma religion, har liknande traditioner, firar
samma högtider, har en gemensam historia och ursprungligen kommer från
samma plats, bildar en etnisk grupp. Man kan därför säga att etnicitet betyder
folkgrupp.

Det kan finnas flera olika etniciteter i ett land, men någon etnisk grupp är
ofta i majoritet och de andra i minoritet. Det finns också etniska grupper som
vill bilda egna stater, som kurderna i Irak eller katalanerna i Spanien. Vissa
etniska grupper har också bott i landet innan majoritetsgruppen kom dit,
som samerna i Sverige.

Begreppet etnicitet är nära kopplat till nation. En nation är ett område där
människor som har ett gemensamt ursprung bor. En nation måste inte vara
samma sak som ett land, eftersom det i ett land kan bo många olika etniciteter.

Förklara ordet etnicitet.

Samerna är en etnisk
grupp som levt länge i
norra Sverige.

Sveriges befolkning förr och nu

Från utvandrarland till invandrarland

För 250 år sedan var Sverige ett fattigt land. Det hade varit krig under många
år, många barn dog innan de hade fyllt ett år och medellivslängden var låg.
Det bodde knappt två miljoner människor i Sverige. De flesta svenskarna
levde på landsbygden och arbetade inom jordbruket. Alla människor hade
inte rösträtt, många levde i ofrihet. Idag är vi över tio miljoner invånare
i Sverige, och många svenskar bor i städer och arbetar inom tjänstesektorn.
Vi lever ett friskare och längre liv. Sverige har blivit ett land som människor vill
flytta till. Här finns demokrati och frihet.

Sveriges befolkningsutveckling

Tabellverket, som var en föregångare till Statistiska centralbyrån (SCB),
bildades 1749 och började föra statistik över landets befolkning. Då bodde
det 1,8 miljoner människor i Sverige. Sverige hade varit i krig under många
år, och ekonomin i landet var dålig. Många barn dog redan som nyfödda.

I början av 1800-talet föddes många barn, alltfler överlevde och medel-
livslängden ökade. Det gjorde att befolkningen ökade till 2,3 miljoner på
bara 100 år. Trots det hade den växande befolkningen det svårt. I mitten av
1800-talet blev det kris i jordbruket med missväxt år efter år. Många tvingades
lämna Sverige. Mellan åren 1850 och 1930 utvandrade 1,4 miljoner människor
till framför allt USA.

Sverige hade
1,8 miljoner invånare.

I mitten av 1800-talet
bodde det 2,3 miljoner
människor i Sverige.

Vid sekelskiftet
bodde 5,1 miljoner
människor i Sverige.

1850–1930 utvandrade
1,4 miljoner svenskar.

Sverige var inte längre
ett utvandringsland,
utan ett land som
människor flyttade till.

År 2011 var det fler
som utvandrade från Sverige
än som invandrade.
Under 2010-talet kom många
flyktingar till Sverige.

År 1900 hade Sverige 5,1 miljoner invånare. Industrin växte och fler
människor kunde försörja sig. Från 1930-talet gick Sverige från att ha varit ett
utvandringsland till att bli ett invandringsland. Många människor kom från
våra krigsdrabbade grannländer under andra världskriget, och den svenska
industrin gick väldigt bra. Sverige behövde arbetskraft till industrin och även
människor från andra delar av Europa flyttade hit.

På 1980-talet började en ny typ av invandring. Människor kom till Sverige
för att söka skydd från krig och förtryck. De kom främst från Libanon, Iran
och Chile. I början av 1990-talet kom också många från inbördeskriget i före
detta Jugoslavien.

År 2000 hade Sverige 8,9 miljoner invånare. Invandringen fortsatte att öka.
Dels var det människor som sökte skydd från krig och förtryck. De kom främst
från Afghanistan, Irak, Somalia och Syrien. Dels var det arbetskraftsinvandrare
från andra delar av Europa, som kom i samband med att fler länder gick med
i EU. När inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011 kom många syrier till Sverige.
Det medförde att 2017 var Syrien det vanligaste födelselandet för utrikes
födda i Sverige. Tidigare hade det varit Finland.

År 2011 blev utvandringen från Sverige större än under det år då utvand-
ringen till Amerika var som störst. Det berodde på att det blev vanligare att
arbeta och studera utomlands. Norge, Danmark, Storbritannien, Tyskland,
Finland och USA är vanliga länder att utvandra till för arbete och studier.

Hur har Sveriges befolkning förändrats de senaste 250 åren?

Från individ till gemenskap

Sverige var inte längre
ett utvandringsland,
utan ett land som
människor flyttade till.

År 2011 var det fler
som utvandrade från Sverige
än som invandrade.
Under 2010-talet kom många
flyktingar till Sverige.

Hur har Sveriges befolkning förändrats de senaste 250 åren?

Åldrande befolkning

I Sverige ökar den förväntade livslängden, och det innebär att andelen som
är äldre i befolkningen ökar. Det är en stor utmaning för Sverige.

När befolkningen består av en stor andel barn, ungdomar och pensionärer
ökar samhällets kostnader. Det finns ett större behov av förskolor, skolor,
äldreboenden, hemtjänst, sjukvård och pensioner.

Samtidigt som alltfler blir äldre i Sverige så utbildar vi oss också längre. Det
gör att det blir färre som yrkesarbetar och betalar skatt. Om Sverige ska klara
av att försörja en större andel pensionärer är vi beroende av invandring. Vi
kommer också att behöva arbeta längre i framtiden och höja pensionsåldern
för att klara av kostnaderna.

urbanisering
= människor flyttar
från landsbygden
till städerna

Urbanisering

På 1700- och 1800-talet bodde de flesta svenskarna på landsbygden och
arbetade inom jordbruket. När industrierna växte fram i slutet
av 1800-talet flyttade många svenskar till städerna. Detta kallas
urbanisering.

Idag är det många unga på landsbygden som flyttar till städerna för
att jobba och studera. Dessutom kan städerna erbjuda ett större
utbud av service, underhållning och kultur.

En ort med få invånare kallas glesbygd. Ju fler som lämnar
glesbygden, desto svårare blir det att få fungerande utbud och
service på dessa orter. Det kan innebära att skolor får läggas ner
och att man får åka långt för att komma till närmsta bank, apo-
tek eller livsmedelsaffär.

En konsekvens av urbaniseringen är att i små kommuner
bor det färre högutbildade personer och fler äldre
människor. Det är svårt för den lilla kommunen
att få skatteintäkterna att räcka till för att bekosta
en god skola, vård och äldreomsorg.

Idag bor 40 % av Sveriges befolkning i eller i närheten av Stockholm,
Göteborg eller Malmö. Dessa städer och omkringliggande kommuner kallas
storstadsregioner.

När befolkningen ökar i storstadsregionerna leder det till att det blir svårt att
hitta bostad. Framför allt blir det brist på stora bostäder. Att så många söker
bostad leder till att priserna på bostäder blir höga.

I de små kommunerna kan man alltså tvingas lägga ner skolor och
förskolor, medan det för kommuner i storstadsregionerna kan vara en
utmaning att få förskolor och skolor att räcka till och inte minst att hitta
personal.

Miljön i storstadsregionerna försämras också i och med en ökad biltrafik.
Det har lett till att både Stockholm och Göteborg tar ut trängselskatt vid vissa
tidpunkter för att minska bilträngseln och förbättra miljön.

Vad får urbaniseringen för konsekvenser på landsbygden och i städerna?

Människor vandrar över Skanstullsbron i Stockholm efter att ett strömavbrott orsakat stopp i tunnelbanan.

Befolkningspyramid

När man vill visa befolkningens sammansättning brukar man använda sig av
en befolkningspyramid. Den består av två delar. På den ena sidan visar den
hur många kvinnor det finns i olika åldrar vid en viss tidpunkt. På den andra
sidan visar den hur många män det finns i olika åldrar vid samma tidpunkt.
Befolkningspyramider och befolkningsprognoser är viktiga för att myndig-
heter och politiker ska kunna planera framtidens behov av till exempel
pensioner, äldrevård, sjukhus, äldreboenden och skolor.

Befolkningspyramiden år 1900

Befolkningspyramiden år 2017

Leva tillsammans

Migration

Sedan 1930-talet har immigrationen till Sverige varit större än emigrationen.
Cirka 18 % av Sveriges befolkning är utrikesfödda. Av dessa har 13 % kommit
från våra nordiska grannländer Finland, Norge, Danmark och Island. Nästan
25 % av befolkningen i Sverige har utländsk bakgrund. När SCB tar fram
befolkningsstatistik menar de att ”utländsk bakgrund” innebär att man själv
är född utomlands eller att båda ens föräldrar är födda utomlands.

Migration är ett samlingsnamn för immigration och emigration. Det
finns 250 miljoner migranter i världen idag. De flesta migrerar till länder i
det geografiska närområdet eller grannländer som har samma kultur,
språk och religion.

Många flyttar för att arbeta (arbetskraftsinvandring) eller studera, andra för
att familjen bor i ett annat land. Den största migrationen består av återvand-
ring, det vill säga människor som flyttar tillbaka till ett land de tidigare lämnat.

Över 60 miljoner av världens migranter har flytt från krig, förtryck och för-
följelse. Dessa kallas flyktingar.

immigration
= invandring

emigration
= utvandring

migration
= när en män-
niska flyttar från
en plats till en
annan

Födda, döda, invandringar och utvandringar per år från år 2000

Dadaab ligger i östra Kenya och är världens största flyktingläger. Här bor nästan en kvarts miljon människor.

En flykting som behöver skydd på grund av risk för våld eller förföljelse kan
ansöka om asyl I Sverige behandlas en sådan ansökan av Migrationsverket.
En flykting kan också komma som kvotflykting. Då har FN valt ut personen
som en som behöver skydd i annat land.

De allra flesta som tvingats fly är på flykt i sina egna hemländer, de kallas
internflyktingar. FN:s flyktingorgan UNHCR beräknar att 40 miljoner
människor är internflyktingar.

Invandringen till Sverige är det som bidrar mest till vår befolkningsökning.
De flesta som invandrat efter år 2000 kommer från Syrien, Irak, Afghanistan
eller Somalia.

I mitten av 2010-talet kom många ensamkommande barn till Sverige.
35 369 barn under 18 år sökte år 2015 asyl utan att ha sina föräldrar med sig.
År 2020 var antalet 500.

asyl
= skydd och
rätt att bo i ett
annat land

Vad krävs för att en person ska kallas flykting?

Från individ till gemenskap

Vi och "dom"

I det svenska samhället bor det människor med många olika bakgrunder.
Det har gjort Sverige till ett mångkulturellt samhälle, vilket betyder att det
finns många olika kulturer i Sverige.

När vi talar om hur vi lever tillsammans i ett samhälle brukar vi använda
ordet kultur. Det betyder odling, och människorna i ett samhälle har odlat
eller skapat sin kultur i generationer genom språk, traditioner, vanor, mat och
kläder. En kultur ändras och utvecklas hela tiden beroende på de människor
som lever i kulturen. Kulturen är också påverkad av naturen och klimatet.

Människor som lever ihop och tillhör samma grupp brukar utveckla en
”vi-känsla”. Vi i fotbollslaget, vi i klassen, vi göteborgare eller vi svenskar.
Den känslan skapar sammanhållning och är en trygghet.

Ibland kan dock denna sammanhållning gå över i att ”vi-gruppen” känner
sig hotad eller rädd för ”de andra”. De är annorlunda och konstiga. Detta

kallas för främlingsfientlighet och kan skapa splittringar mellan grupper
i landet.

I värsta fall kan splittringar mellan olika etniska grupper leda till att en grupp
försöker få bort en annan grupp. Det kallas etnisk rensning. Det hände bland
annat i Rwanda 1994 och i forna Jugoslavien på 1990-talet.

Genom historien har vissa också delat in människor i olika biologiska
raser och hävdat att de olika raserna är mer eller mindre värda. Det kallas
rasism och kan användas för att trycka ner en grupp av människor eller ta
ifrån gruppen dess människovärde.

Vad är en kultur?

Segregation
Människor med olika
ursprung och kulturer
lever helt åtskilda och
möts sällan eller aldrig.
Det gör att de olika
grupperna behåller sina
egna kulturer.

Integration
Människor med olika
ursprung och kulturer
lever tillsammans och
möts ofta. Det gör att
delar av de ursprungliga
kulturerna bevaras, men
en ny gemensam
kultur bildas också.

Assimilation
Människor med olika
ursprung och kulturer
tvingas anpassa sig till
majoritetens kultur. Det
gör att de ursprungliga
minoritetskulturerna
helt försvinner.

Integration och segregation

Hur ska då ett samhälle göra för att motverka splittring mellan olika grupper
och människor? Sverige har länge använt sig av något som kallas assimilation.
Det innebär att människor som kommer till Sverige anpassar sig till och tar
efter de värderingar, traditioner, vanor och sätt att leva på som de flesta
svenskar har.

Assimilation kan ske frivilligt eller ofrivilligt. Den frivilliga assimilationen är
en långsam process där den som kommer till ett nytt land stegvis anpassar
sig till det nya samhället. Ofrivillig assimilation innebär istället att de som
kommer till ett land tvingas anpassa sig och inte själva får välja vad de ska tro,
tycka och tänka.

Assimilation användes under 1900-talet när många människor invandrade
till Sverige för att arbeta. Men det var även assimilation när staten förbjöd vissa
minoritetsgrupper att tala det egna språket, exempelvis samerna. Idag finns det
politiska partier i Sverige som återigen förespråkar ofrivillig assimilation.

Integration är ett annat sätt att arbeta för att motverka splittringar mellan
olika grupper. Det innebär att man vill att människor med olika bakgrunder,
kulturer, religioner, språk, traditioner och vanor ska kunna leva tillsammans.
De som bor i Sverige ska fritt få utveckla sin identitet, men alla måste följa de
lagar och regler som finns i vårt samhälle. Detta ställer krav på människor att
vara toleranta och respektfulla mot varandra.

Ofta hör vi att Sverige är ett segregerat land. Segregation betyder att
människor med likadan bakgrund bor i samma område och lever åtskilda från
den övriga befolkningen. Samhället blir då inte blandat, och folk möter sällan
personer med annan bakgrund, kultur, religion och annat språk än det egna.
Det kan vara så i skolan eller i fotbollslaget, till exempel. I ett segregerat
samhälle är det vanligare att man i vardagen mest möter människor som
liknar en själv.

Vad är skillnaden mellan assimilation och integration?

Sverige – världens mest extrema land

I delar av världen är gemenskapen viktigare än individen. Familjen är viktigast
och man får inte alltid bestämma själv vem man ska gifta sig med eller vilken
utbildning man ska läsa. Men i andra delar av världen är individen viktigast
och har stor makt och frihet över sitt eget liv.

Forskare i föreningen World Values Survey har tagit fram en kulturkarta
som visar hur olika länder i världen placerar sig om man ställer frågor till
medborgarna om deras syn på familj, arbete, religion, politik, samhälle,
vetenskap, trygghet, säkerhet, våld och framtiden. Kartan ser du här bredvid.

På kartans ena axel visas hur befolkningen i olika länder ser på livet: Är det
mest en fråga om överlevnad eller är det viktigt att individen kan förverkliga
sig själv? På kartans andra axel mäts hur befolkningen i ett land ser på värde-
ringar: Tycker de att religion och traditionella värderingar är viktiga eller
är de sekulariserade?

Den karta som publicerades 2015 visar att Sverige är ett av världens mest
extrema länder. Vi ligger högt upp till höger på kartan. När forskarna frågar
svarar de flesta svenskar att gud inte finns i deras vardag, att vi litar på
varandra och inte ifrågasätter homosexualitet eller abort. Där emot reagerar
vi starkt på misshandel av kvinnor och barn. Vår syn på vad som är rätt och
fel kan alltså skilja sig mycket från andras syn.

Här kan du se var olika länder hamnar på kulturkartan. Den liggande axeln mäter synen på livet –
från ren överlevnad (till vänster) till självförverkligande och individens frihet (till höger). Den stående
axeln mäter traditionella värderingar kring religion och auktoritet. Mer traditionella religiösa
föreställningar och respekt för auktoriteter hamnar nertill, medan mer sekulära och mindre
auktoritetsbundna värderingar hamnar högre upp på skalan.

Kanske är vi inte så icke-religiösa som vi tror, trots att många svenskar tagit
avstånd från de traditionella religionerna. Bland svenskar finns många olika
sätt att tro.

I Fundament Religion kan du läsa mer om hur svenskar ser på religion och
traditionella värderingar.

Varför står det i rubriken att Sverige är världens mest extrema land?

Svenska välfärdsstrukturer

Välfärd innebär att ha det bra och få sina viktigaste behov tillgodosedda. Att ha
tillräckligt med pengar till mat, boende, kläder, få en bra utbildning, vård när man
blir sjuk och omsorg om man inte klarar att ta hand om sig själv.

De sätt som välfärden är uppbyggd och fungerar på kallas för välfärds-
strukturer. De strukturerna bildar vårt svenska välfärdssystem som ska ge oss
en ekonomisk och social grundtrygghet och utjämna skillnader som finns
mellan oss människor.

I Sverige bygger välfärdssystemet på att människor betalar skatt. De som
tjänar mer pengar betalar mer i skatt än de som har en lägre inkomst. Dessa
pengar går till den offentliga sektorn, som består av staten, regionerna och
kommunerna.

Den offentliga sektorn erbjuder olika tjänster, såsom skola, vård och
omsorg. I flera andra länder bygger välfärden på att människor själva betalar
egna försäkringar så att de kan klara sig om de till exempel behöver vård på
sjukhus.

Vad innebär begreppet välfärd?

Det som syns ovanför nollstrecket är sådant som vi får av den offentliga sektorn. Oftast får vi mer
i början och i slutet av livet. Under nollstrecket syns det vi betalar. Vi betalar mer till välfärds-
systemet under mitten av livet, när vi arbetar.

Ekonomisk trygghet

Om en människa av olika anledningar inte kan försörja sig kan hen få
bidrag eller ersättning från den offentliga sektorn. Detta kallas ibland vårt
ekonomiska skyddsnät. Försäkringskassan är en statlig myndighet som
ansvarar för att betala ut de ersättningar och bidrag som ingår i social-
försäkringen. Om du är vuxen och inte kan arbeta på grund av sjukdom får
du sjukpenning. Om du behöver hjälp med att betala hyran eller kostnaden
för ditt boende kan du få bostadsbidrag. När vi blir föräldrar eller när våra
barn blir sjuka kan vi få föräldrapenning. Har du en funktionsvariation kan
du få ersättning för bland annat personlig assistans, det vill säga att någon
hjälper dig med saker som du har svårt att klara själv.

När en person blir av med sitt arbete kan hen få arbetslöshetsersättning.
Det är ingen allmän ersättning, utan den som har blivit av med jobbet måste
ha varit medlem i och betalat avgift till en arbetslöshetskassa, en så kallad
a-kassa. Medlemmar i en a-kassa får ersättning under en begränsad tid av
sin arbetslöshet.

Alltfler svenska pappor
tar ut föräldrapenning.
Men fortfarande är det
mammorna som tar ut
störst andel, ungefär två
tredjedelar.

När en person har fyllt 62 år har hen rätt att sluta arbeta helt eller delvis och
ta ut pension. Alla har dock rätt att arbeta till 68 års ålder om de vill. Ju längre
tid vi arbetar, desto mer pension får vi.

Pensionen är uppdelad i tre delar. Den första delen kallas allmän pension
och består av en del av skatten du betalade in på din lön medan du jobbade.
Den andra delen kallas tjänstepension och består av pengar som din arbets-
givare har sparat till din pension. Den tredje delen är eget pensionssparande.
Den delen sparar du själv ihop, till exempel genom att placera pengar i fonder
med hjälp av ett försäkringsbolag eller på egen hand.

Om det går så illa att man får riktigt svårt att försörja sig kan man få
försörjningsstöd. Det är kommunens socialtjänst som bedömer om man har
rätt till försörjningsstöd. Pengarna betalas ut av kommunen. Försörjnings-
stödet ska framför allt täcka kostnaderna för mat, kläder och hygien. Den
som får försörjningsstöd får inte få pengar från annat håll och får inte ha
pengar på banken.

Det finns också bidrag som alla får, till exempel barnbidraget. Alla familjer
oavsett inkomst får det. Familjer som har flera barn får dessutom flerbarns-
tillägg. Det är Försäkringskassan som betalar ut barnbidrag och flerbarns-
tillägg. När barnbidraget upphör vid 16 års ålder får den som studerar studie-
bidrag. För att få studiebidrag måste man studera på gymnasiet. Har du för
mycket frånvaro kan studiebidraget dras in.

Den som studerar vid högskola eller universitet kan få studiemedel, som
består av en stor del lån och en liten del bidrag. Studiemedel betalas ut av
Centrala studiestödsnämnden, CSN.

De som har haft den politiska makten i Sverige har haft som mål att öka
jämlikheten, det vill säga minska klyftan mellan rika och fattiga och ge
människor samma möjligheter och rättigheter oavsett om de är födda i rika
eller fattiga familjer.

Du har kanske sett eller läst Emil i Lönneberga. Där nämns hjonen i fattig-
stugan. I varje socken i Sverige fanns förr en fattigstuga, där de allra fattigaste
och mest utsatta människorna bodde. Fattigstugorna bekostades genom
gåvor från de rikaste i byn och från kyrkan. På 1930-talet sa den dåvarande
socialdemokratiska statsministern Per Albin Hansson att Sverige ska vara ett
folkhem, där alla människor ska kunna leva i ekonomisk och social trygghet.
Flera sociala reformer genomfördes. Ansvaret för den sociala och ekonomiska
tryggheten gick från socknarna till staten, regionerna och kommunerna, som
bekostar offentliga sektorn med hjälp av skatter och avgifter som individer
och företag betalar in.

Ge olika exempel på ekonomisk trygghet i vårt samhälle.

Social trygghet

Den sociala tryggheten i välfärds-
samhället handlar om att det ska
finnas ett rättssamhälle där alla
människor är lika inför lagen. Polisen
ska ansvara för tryggheten och
förebygga brott och domstolarna
ska döma.

Den sociala tryggheten handlar
också om att ha en fungerande
demokrati där alla människor är lika
mycket värda, får vara med och
bestämma och säga och tycka vad
de vill. Utbildning, vård och omsorg
är andra delar som är viktiga
i den sociala tryggheten.

Polisen står för en viktig del
av den sociala tryggheten i
vårt välfärdssamhälle.

Vem ansvarar för vad i den svenska välfärden,
och hur finansieras den?

I Sveriges grundlag står det om det kommunala självstyret. Det innebär
att kommuner och regioner sköter lokala och regionala frågor själva.
I grundlagen står också vilka frågor de ska sköta.

Besluten i de lokala och regionala frågorna ska fattas av folk-
valda församlingar. I Sverige har vi därför delat upp ansvaret
för välfärden och den offentliga sektorn i tre olika nivåer:
kommun, region och stat.

På de följande sidorna får du veta mer om vad de tre olika
nivåerna har för uppgifter och hur välfärden bekostas.

Nationell nivå

1 stat
Riksdag

Regional nivå

21 regioner
Regionfullmäktige

Kommunal nivå

290 kommuner
Kommunfullmäktige

Kommunerna

I Sverige finns det 290 kommuner. Kommunernas viktigaste uppgifter inom
välfärdsområdet är:

•

Skola. Kommunen ansvarar för grundskola, gymnasieskola och
vuxenutbildning. Det är kommunen som äger skolorna och anställer
personalen. Men det är staten som beslutar om skollagen och läro-
planerna som skolorna måste följa. I Sverige finns också friskolor
där privata företag får äga och driva skolor. För varje elev betalar
kommunen en skolpeng. Om en elev väljer att gå i en friskola betalar
kommunen skolpengen till friskolan.

•

Barnomsorg. De föräldrar som arbetar har rätt till barnomsorg.
Det kan vara en plats på en förskola eller hos en dagbarnvårdare.
I förskolan finns också en läroplan som måste följas. Från det år
barnet fyller tre har hen rätt till minst 15 timmar allmän förskola
som är gratis.

•

Äldreomsorg. Kommunen ska ta hand om dem som är äldre och
inte längre klarar sig själva. De äldre ska erbjudas plats på ett
äldreboende eller få hemtjänst i sin bostad, där de får hjälp med
städning, matlagning, hygien, inköp med mera.

•

Omsorg om funktionsvarierade. De som har en funktionsvariation
ska också få stöd, hjälp och omsorg utifrån sina behov. Det kan till
exempel vara personlig assistans eller plats på ett boende.

•

Individ- och familjeomsorg. Kommunen betalar ut försörjnings-
stöd till de personer som inte kan försörja sig på något annat sätt.
Kommunen tar också på olika sätt hand om barn som far illa eller
hela familjer.

Andra uppgifter som kommunerna ska sköta är renhållning, vatten-
och avloppssystem, vägar och räddningstjänst.

Vilka är kommunens viktigaste uppgifter?

Kommunens inkomster

För att kommunen ska klara av att utföra uppgifterna ovanför behöver de
pengar. Inkomsterna kommer främst från kommunalskatt, bidrag från staten
och olika avgifter.

Den största inkomsten för kommunen är kommunalskatten. Det är
kommunfullmäktige i varje kommun som beslutar hur hög kommunal-
skatten ska vara. Den brukar vara cirka 20 %. Så för varje hundralapp du
tjänar får du betala 20 kronor i skatt till kommunen.

En viktig inkomst för kommunerna är statsbidrag. Vissa statsbidrag är
generella och ges till alla kommuner. Andra statsbidrag är riktade och ska
användas inom ett visst område. Det kan handla om en satsning på förskolan
eller för att höja lärarlönerna. De riktade statsbidragen måste kommunerna
ansöka om själva.

Kommuninvånarna får betala avgifter för en del tjänster, till exempel
renhållning, vatten och avlopp, och en del av kostnaden för barnomsorg.

Hur får kommunen sina inkomster?

Renhållning är en viktig del av den kommunala verksamheten.

Regionerna

I Sverige finns det 21 regioner. Regionerna ska sköta sådant som är så dyrt
att större områden måste samarbeta om det. Exempel på sådana saker är
hälso- och sjukvård, tandvård och kollektivtrafik.

Tidigare kallades regionerna för landsting. Landstingen ombildades
successivt till regioner när de fick mer ansvar.

Regionerna får pengar till utveckling från staten. Detta gör varje region
i samarbete med regionens kommuner, företag, organisationer och
föreningar.

Regionens inkomster

Regionens uppgifter bekostas delvis av pengar som staten betalar ut, det vill
säga statsbidrag. Men invånarna i regionen betalar också landstingsskatt.
Den brukar vara cirka 10 %. Varje region bestämmer själv hur hög skatten
ska vara. De får också in pengar från avgifter som invånarna betalar till
exempel för besök på vårdcentral eller för att åka kollektivtrafik.

Vilka är regionens viktigaste uppgifter?

Staten

Staten är ett lands högsta beslutande och styrande makt. I Sverige består
staten av riksdag, regering och myndigheter.

Myndigheternas uppgift är att genomföra och ansvara för det som riks-
dagen och regeringen beslutat om. Staten ansvarar genom myndigheterna
till exempel för de bidrag och ersättningar som betalas ut till människor.
Några exempel är socialförsäkringarna, som betalas ut av Försäkringskassan,
pensionen, som betalas ut av Pensionsmyndigheten, och studiemedlen,
som betalas ut av CSN.

Staten ansvarar också för sådant som berör alla människor i Sverige, som
att alla är lika inför lagen, att polisen och domstolarna fungerar och att vi
har ett försvar.

Soldater ur Amfibieregementet på Berga utanför Stockholm vid militärövningen Aurora.

Statens inkomster

Ju högre inkomst en person har, desto större del av lönen går till skatt. Alla
betalar skatt till kommun och region, men de som tjänar mest betalar även
statlig skatt.

Staten får också pengar när du köper en vara eller tjänst. Det kallas
mervärdesskatt, eller moms. Momsen ingår i priset som du betalar
för en vara i affären.

En annan skatt är bolagsskatten, som svenska företag betalar på en del
av sin vinst. När vi får ränta av banken på sparade pengar, eller om vi säljer
aktier med vinst, får vi betala skatt på kapitalinkomster.

Det finns också speciella punktskatter på sådant som är skadligt för oss
eller påverkar miljön, till exempel tobak, alkohol och bränsle som bensin
och diesel.

Vilka uppgifter har staten?

Moms

Skatt på
kapitalinkomster

Statlig skatt

Bolags-
skatt

Punkt-
skatter

Detta är exempel på skatter som betalas till staten och som används till de
utgifter staten har, till exempel polis, försvar och socialförsäkringar.

Privatiseringar i välfärden

Den svenska välfärden betalas alltså genom att staten, kommunerna och
regionerna tar in skatt från invånarna. De flesta av välfärdstjänsterna får vi av
kommunen och regionen, såsom skola, barnomsorg, äldre omsorg och sjukvård.

Men det är inte alltid kommunen eller regionen som utför dessa tjänster,
utan ibland är det privata företag. Det finns privata skolor och förskolor
(friskolor), privata äldreboenden, privat hemtjänst och privata vårdcentraler
och sjukhus.

Det är fortfarande våra skattepengar som finansierar verksamheten. När en
person väljer en privat utförare får det privata företaget pengar från kommunen
eller regionen för att utföra tjänsten.

Privatiseringen i välfärden började på 1990-talet. Flera politiker menade att
privata företag skulle kunna utföra uppgifterna mer effektivt och att det skulle
bli en högre kvalitet på grund av konkurrensen. Ett annat argument var att
det skulle öka människors valfrihet, eftersom de själva fick välja vilken vård-
central de skulle gå till eller i vilken skola deras barn skulle gå.

Debatten om privatiseringar och vinsterna i välfärden lever fortfarande.
De som är emot menar att det finns företag som tar ut stora vinster genom
att ha mindre personal eller sämre kvalitet. Motståndarna menar att de
pengar som vi har betalat i skatt ska gå till välfärden och inte till företagsägare.
Ett annat argument som motståndarna har är att samhället måste erbjuda
alla invånare välfärdstjänster, även där det till exempel inte bor så många
människor och där möjligheten att tjäna mycket pengar är liten.

Vad finns det för fördelar och nackdelar med privatiseringar i välfärden?

pensionen, som betalas ut av Pensionsmyndigheten, och studiemedlen,
som betalas ut av CSN.

Staten ansvarar också för sådant som berör alla människor i Sverige, som
att alla är lika inför lagen, att polisen och domstolarna fungerar och att vi
har ett försvar.

Soldater ur Amfibieregementet på Berga utanför Stockholm vid militärövningen Aurora.

Statens inkomster

Ju högre inkomst en person har, desto större del av lönen går till skatt. Alla
betalar skatt till kommun och region, men de som tjänar mest betalar även
statlig skatt.

Staten får också pengar när du köper en vara eller tjänst. Det kallas
mervärdesskatt, eller moms. Momsen ingår i priset som du betalar
för en vara i affären.

Det finns också speciella punktskatter på sådant som är skadligt för oss
eller påverkar miljön, till exempel tobak, alkohol och bränsle som bensin
och diesel.

Vilka uppgifter har staten?

Moms

Skatt på
kapitalinkomster

Statlig skatt

Bolags-
skatt

Punkt-
skatter

Detta är exempel på skatter som betalas till staten och som används till de
utgifter staten har, till exempel polis, försvar och socialförsäkringar.

Privatiseringar i välfärden

Vad finns det för fördelar och nackdelar med privatiseringar i välfärden?

utifrån texten kan du svara och resonera, hur Sveriges befolkning förr och nu, hur har

utvecklingen sett ut och hur kommer den se ut.

ungdomars påverkan (positivt och negativt) av normer, socioekonomisk bakgrund?

Ungdomar idag lever i ett samhälle präglat av normer som kan ha både positiva och negativa effekter på deras identitet och livsval. Positivt kan normer skapa en känsla av tillhörighet och gemenskap; exempelvis kan normer kring jämställdhet och inkludering uppmuntra ungdomar att stödja varandra oavsett bakgrund. Normer kan också fungera som vägledande riktlinjer för hur man bör bete sig i olika sociala sammanhang, vilket kan underlätta social interaktion och samarbeta i skolor och andra aktiviteter. Å andra sidan kan normer också leda till negativa effekter, som tryck att passa in i vissa roller och beteenden. Ungdomar kan känna sig tvingade att följa normer kring utseende, klädstil, och livsstil, vilket kan skapa oro och stress. I vissa fall kan normer förstärka negativa stereotyper och diskriminering, särskilt mot dem som avviker från majoritetskulturen. Säkerheten och tryggheten hos ungdomar påverkas också av deras socioekonomiska bakgrund. De som växer upp i höginkomsthushåll kan ha fördelar som bättre utbildning och fler resurser, vilket kan öppna dörrar till fler möjligheter. Däremot kan ungdomar från låga socioekonomiska bakgrunder möta större hinder, som begränsningar i tillgången på utbildning, arbetsmöjligheter och sociala nätverk. Detta kan leda till utsatthet och en känsla av att inte tillhöra samhället, vilket ytterligare kan påverka deras självbild och identitet negativt. Framöver är det viktigt att uppmuntra ungdomar att kritiskt granska normer och att skapa miljöer som värderar mångfald och inkludering, så att de kan utveckla en stark och positiv identitet oavsett sin bakgrund.

Sveriges befolkning har genomgått betydande förändringar över de senaste 250 åren. För 250 år sedan var Sverige ett fattigt land med mindre än två miljoner invånare, där majoriteten levde på landsbygden och arbetade inom jordbruket. Under 1800-talet skedde en stor emigrationsvåg, där 1,4 miljoner svenskar lämnade landet mellan 1850 och 1930, med många av dem som bosatte sig i USA, ofta på grund av missväxt och dåliga ekonomiska förhållanden.

Vid sekelskiftet 1900 ökade befolkningen till 5,1 miljoner och Sverige gick från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland under 1930-talet, med många som flyttade dit för att arbeta. Under senare delen av 1900-talet och in på 2000-talet har invandring ökatytterligare, särskilt från krigsdrabbade länder som Syrien och Afghanistan.

Befolkningens sammansättning har också förändrats, med stora grupper från olika etniska och kulturella bakgrunder som har bidragit till ett mångkulturellt samhälle. Idag utgör utrikesfödda cirka 18 % av befolkningen, och många av dessa har en bakgrund i andra delar av världen.

Framöver förväntas Sveriges befolkning fortsätta att växa, men med en åldrande befolkning som ställer krav på ökade resurser för vård och omsorg. Invandring kommer sannolikt att spela en viktig roll i att hantera den demografiska förändringen. Dessutom kan ungdomars påverkan av normer och socioekonomisk bakgrund både leda till positiva insikter och möjligheter, men även skapa utmaningar med social osäkerhet och segregation. Ungdomar idag har mycket att vinna på att vara medvetna om dessa normer och sträva efter att skapa inkluderande miljöer som främjar mångfald och gemenskap.