Untitled Flashcards Set
Beteende perspektivet
Ivan Pavlov:
Rysk medicinsk forskare som blev känd för experimentet Pavlovs hundar. Experimentet handlade om betingning. Studerade hundar.
· Klassisk betingning
En inlärningsprocess där en organism lär sig koppla ihop 2 stimuli. Klassisk betingning sker genom upprepade associationer mellan en betingad stimulus till en obetingat stimulus, vilket leder till en inlärd respons.
· Stimulus = Signal. En händelse eller ett element i miljön som kan påverka en organisms beteende.
· Respons = Svar. Reaktionen organismen uppvisar som svar på en stimulus.
· Obetingad stimulus =. Ett obetingat stimulus är ett stimulus som automatiskt utlöser en respons utan att inlärning ägt rum. Exemplet Pavlovs hundar) Mat får hunden att börja salivera.
· Obetingad respons = En obetingad respons är en automatisk reaktion som sker utan inlärning. Exemplet Pavlovs hundar) Saliveringen som lukten eller synen av mat börjar hos en hund.
· Betingad stimulus = Ett betingat stimulus är ett tidigare neutralt stimulus som, när det har parats ihop med ett obetingat stimulus flera gånger, får förmågan att framkalla responsen på egen hand. Exemplet Pavlovs hundar) En ringsignal som betingats med mat gör att hunden börjar salivera på egen hand utan att mat ens finns där.
· Betingad respons = En betingad respons är den inlärda respons som uppstår när en betingad stimulus presenteras efter att inlärning har skett. Exemplet Pavlovs hundar) Hunden börjar salivera med endast ringklockan.
· Utsläckning: Den betingade responsen gradvis minskar och försvinner när det betingade stimuluset presenteras flera gånger utan det obetingade stimuluset. Exemplet Pavlovs hundar) Om ringklockan fortsätter att ringa utan att maten presenteras kommer hundarnas salivering att avta.
· Diskriminera: Innebär att lära sig skilja mellan olika stimuli, så att endast ett specifikt stimulus framkallar den betingade responsen. Exempel Pavlovs hundar) En hund lär sig att endast salivera när en specifik ringklocka låter och inte vid liknande ljud.
· Generalisera: En organism svarar med den betingade responsen även på stimuli som liknar det ursprungliga betingade stimuluset. Exempel Pavlovs hundar) En hund som är betingad att salivera vid en specifik ringklocka kan även börja salivera vid liknande ljud.
John B. Watson: Amerikansk psykolog som blev känd för det kontroversiella experimentet: ”Albert och den vita råttan”
· Albert och den vita råttan:
- Målet: Att visa att känslor, som rädsla, kan läras in genom klassisk betingning.
- Procedur: I experimentet presenterades en vit råtta (ett neutralt stimulus) för ett litet barn, kallat Albert. Inledningsvis visade barnet ingen särskild rädsla för råttan.
Därefter parades visningen av råttan med ett högt, skrämmande ljud (ett obetingat stimulus) som automatiskt framkallade en skräckreaktion (obetingad respons).
Efter upprepade parningar började barnet visa rädsla (betingad respons) redan vid synen av den vita råttan, även utan det höga ljudet.
- Resultat: Experimentet visade att det är möjligt att skapa en betingad rädsla genom att associera ett neutralt stimulus med ett obehagligt stimulus. Dessutom noterades att rädslan generaliserades – barnet började visa liknande rädsla för andra objekt som liknade den vita råttan.
Burrhus F. Skinner: En amerikansk psykolog inom beteendevetenskapen som är känd för sin forskning inom instrumentell inlärning och utvecklingen av radikal behaviorism.
· Instrumentell inlärning: En inlärningsprocess där ett beteende formas och underhålls genom konsekvenser (positiv eller negativ förstärkning).
· Skinnerboxar: Experimentella apparater designade av Skinner som användes för att studera instrumentell inlärning hos olika djur. I en skinnerbox kan ett djur utföra olika beteenden (exempelvis trycka på en spak) som direkt leder till belöningar.
· Förstärkning: En process där ett beteende ökar i frekvens genom att det följs av en konsekvens som upplevs som positiv (belöning) eller genom att ett negativt stimulus tas bort.
· Positiv förstärkning: Önskvärt beteende följs av en direkt belöning (kramar, leenden, pengar eller godis). Detta gör att beteendet blir mer sannolikt att upprepas.
· Negativ förstärkning: Önskvärt beteende följs av att något obehagligt tas bort. Detta "befriar" individen från det negativa och ökar därmed sannolikheten att beteendet upprepas.
- Till exempel) En råtta får inte stötar längre när hen trycker ned en spak eller att man tillåter sig slippa gå upp tidigt om man pluggat klart på kvällen.
· Aversiv förstärkning: Icke önskvärt beteende följs av ett straff
- Till exempel) Fängelse, våld eller utegångsförbud.
· Omedelbar förstärkning: Förstärkningen ges direkt efter att beteendet inträffar. Det stärker kopplingen mellan beteendet och dess konsekvens, vilket gör inlärningen mer effektiv. Direkt och kontinuerligt!
· Oregelbunden förstärkning: Förstärkningen ges på ett oregelbundet sätt (t.ex. ibland men inte varje gång beteendet sker). Detta gör ofta att beteendet blir mer ihärdigt och motståndskraftigt mot utsläckning.
- Detta sker till exempel med spelberoende (man väntar på en potentiell kick)
· Utsläckning: När beteendet upphör i brist på förstärkning, vilket kan vara bra om man vill att beteendet ska upphöra.
· Beteendeterapi: Beteende terapier utnyttjar klassisk betingning och olika typer av förstärkning.
- Kan till exempel användas vid behandlingen av fobier såsom rädsla för spindlar, sprutor osv. Patienten får närma sig fobin steg för steg under avslappnande och betryggande former. Varje steg mot ökad säkerhet uppmuntras av terapeuten (positiv inlärning) tills fullständig nyinlärning har skett.
- Används också vid behandling av ätstörningar, ångestattacker och tvångshandlingar.
- Terapin kombineras ofta med kognitiva tekniker (KBT).
En beteende terapi inleds ofta med att teraputen tillsammans med klienten gör en beteendeanalys. Med beteenden menas både tankar och känslor, konkreta handlingar och kroppsliga reaktioner.
· Kritik mot beteendeperspektivet
- Bara yttre faktorer som styr ens beteende
- Förenklar ett stort problem till betingning. En risk är att inlärningssituationen renodlsa så mer komplexa och varierande faktorer inte lyfts fram eller analyseras. Symptomen riskerar då att komma tillbaka och patienten känner sig misslyckad. Ex) fobien symboliserar något annat såsom ångest
- Kommersialism (Reklam)
- Experiment: Oetiska experiment för att få fram forskningen. Ex) Albert och den vita råttan.
- ”människan är styrd” – determinism – finns inga individuella skillnader
· Besvara frågorna på sidan 49 i läroboken (superbra inför examinationen)
PSYKODYNAMISKA PERSPEKTIVET
Sigmund Freud:
Österrike, 1800-talet. Den första vetenskapsmannen som presenterade en grundlig psykologisk teori. Våra handlingar är ej tillfälligheter eller styrda av slumpen. Intresserade sig för sexuella konflikter, drömmar och för hypnos. Sexualitet och aggression styr det mänskliga beteendet. Både medvetet och omedvetet, ofta är det omedvetna det som styr oss mest. Det som händer i barndomen är viktigare än man tror och styr hur vi är som vuxna.
Personlighetens uppbyggnad: Enligt Freud består personligheten av 3 delar. Detet, jaget och överjaget. (Det blir en ständig balansgång mellan ens inre behov och önskningar, och omvärldens krav på anpassningar). Dessa samspelar med varandra och fyller alla en funktion.
· Detet: Detet är den delen av personligheten som formas först och står för de biologiska drifterna (exempelvis sexualitet och aggression). Detet vill ha sin önskan tillfredsställt så fort som möjligt även om det inte alls är ”lämpligt”. (LUSTPRINCIPEN). Till exempel att vilja attackera någon som vi inte har något problem med. Tid och rum existerar inte, impulser från barndomen kan leva kvar och dyka upp i vuxen ålder. Detet saknar både logik och känsla för realism, präglas av ett önsketänkande.
· Jaget: Jaget kan beskrivas som vår vilja och som en medlare mellan Detet och Överjaget. Jaget är medveten om tid och rum, och om yttervärldens krav. Försöker vara logiskt samt någorlunda moraliskt och medvetet överväga hur vi ska lösa problem. Jaget växer fram hos barnet när det börjar få en mer realistisk bild av omvärlden, när det ser vad som är möjligt att få och vad det måste avstå ifrån. Jaget kan ignorera kortsiktiga önskingar för att istället vinna trygghet på långsikt. Jaget är dock inte så förnuftigt som det gärna vill inbilla sig. Omedvetna önskningar och impulser påverkar ofta Jagets handlingar. Jaget är dock inte alltid medvetet om detta, och är i stället ett offer för FÖRSVARSMEKANISMER.
· Överjaget: Överjaget talar om vad som är förbjudet och hur vi bör bete oss. Överjaget växer fram genom att ett barn identifierar med sina föräldrar. Överjaget tar först föräldrarnas ideal (deras överjag). Senare tar överjaget efter andra ideal från nära, såsom släktingar, lärare och olika auktoriteter i samhället. Överjaget innehåller både ett samvete och en ideal bild. Överjaget är en sträng härskare. Det iaktar Jaget, jämför dess handlingar med sina egna ideal och normer, och fördömer sedan avvikelser.
Försvarsmekanismer: För att orka med livet skaffar sig Jaget en rad strategier för att lösa och hantera problem. Till exempel när vi slutar tänka på saker vi tycker är svåra eller försöker bortförklara våra misslyckanden. Jaget utvecklar dessa strategier omedvetet. Hjälper oss att må bra och skyddar psyket men kan gå till överdrift och då orsaka psykisk ohälsa samt svårigheter i relationer.
· Bortträngning/förträngning: Vanligaste av alla försvarsmekanismer. Tränga undan impulser och minnen som väcker ångest. Kan vara mer eller mindre effektivt och handla om allt från traumatiska barndomsminnen till tandläkarbesök. Stora traumatiska upplevesler som förträngs kan spöka i det omedvetna och påverka. Försvarsmekanismen lyckas ibland bara till hälften – minnet trängs bort men ångesten är kvar.
- Elins exempel) Mobbning
- Eget Exempel)
· Förnekande: Det handlar inte om att tränga undan inre impulser från detet (borträngning), utan om att blunda för INFORMATION UTIFRÅN. Till exempel att blunda för att man har en sjukdom. Kan vara jagets sätt att vinna tid inför att sen ta itu med informationen. Förnekandet är mer direkt, bortträngningen kan ske mer stegvis och kan ses som en mer långsiktig lösning.
· Reaktionsbildning: En känsla eller impuls vänds till sin motsats. Förvandlingens sker omedvetet. Den som använder reaktionen till dess motsats ljuger inte för någon utan gör det omedvetet. Handlar ofta om ”förbjudna” känslor såsom hat mot en närstående som man borde älska osv.
- Till exempel) svartsjukan ett barn kan ha för ett syskon kan istället uttryckas genom kärleksfulla handlingar såsom att leka med syskonet eller trösta.
- Eget Exempel)
· Rationalisering: Vi tolkar verkligheten och oss själva så att allting framstår så tilltalande som möjligt. Vi försvarar ett beteende eller en impuls med en förklaring om hur bra och goda vi är. Vi har ofta flera motiv till vårt beteende, rationalisering gör att vi tar fram det mest positiva. Men det kan leda till att vi får en felaktig bild av oss själva. (En god gärning görs inte alltid av omtanke för andra, utan för att få njuta av känslan av att vara god och få andras beundran).
- Till exempel) Jag vill inte gå och träna och inbillar mig därför att jag känner mig lite sjuk, och därför inte kan gå.
- Eget Exempel)
· Projektion: Är när man för över sina känslor på andra, eller snarare man låtsas som andra har de känslor som man själv har. Det är alltså inte jag, utan andra som har de förbjudna känslorna. Projektion drabbar de som har ett så starkt överjag att det inte tillåter detets impulser (såsom lust eller ilska). Kompromissen blir då att detets impulser formuleras, men läggs hos andra. Sen tar överjaget chansen och fördömer den projicerade impulser. Projektion innebär alltid en förvrängd bild av andra människor. Det ligger nära till hands att personen inte bara tappar kontakten med egna känslor, utan också kan få problem i relationer till andra.
- Till exempel) Jag säger till en kompis ”visst vill du gå till coop innan lektionen?”, när det egentligen är jag som vill gå.
- Eget Exempel)
· Identifikation/interjektion: Identifikation är motsatsen till projektion. Vi tar känslor eller egenskaper som finns hos någon annan och ger de till oss själva. En helt normal del av barnets utveckling, när det exempelvis identiferar sig med föräldrarna. Men det blir ett problem när man gör det för att minska ångest.
- Till exempel) Anna känner sig ofta osäker i sociala sammanhang, så hon börjar prata och klä sig som sin självsäkra vän Lisa. Genom att efterlikna Lisa slipper hon känna sin egen osäkerhet.
- Eget Exempel)
· Förskjutning: En känsla förskjuts från den personen den egentligen är avsedd för, till en annan. Det är vanligt förekommande och är lätt för andra utomstående att upptäcka.
- Eget exempel) Det går dåligt på ett prov och jag blir arg på läraren men säger inget i stunden eftersom jag inte vågar. När jag kommer hem är jag sur och arg mot min familj och tar ut mina arga känslor som var för läraren på de.
· Självbestraffning: Motsatsen till förskjutning. Man straffar sig själv för att stoppa ångesten. Aggresion som skulle väcka ångest om den uppträdde öppet. Den här försvarsmekanismen är svårare att upptäcka.
- Till exempel) Jag får inte gå på den där festen ikväll eftersom jag inte gjort klart mina läxor, jag förtjänar inte att ha roligt.
· Regression: När man återgår till ett tidigare stadium för att slippa kraven och ansvaret som den nya situationen ställer.
- Till exempel) Efter att ha flyttat hemifrån börjar Erik känna sig överväldigad av ansvar och börjar sova med sitt gosedjur igen. Det får honom att känna sig trygg, precis som när han var barn.
Splitting: Jaget skyddas genom att man helt håller isär två motstridiga tendenser hos sig själv. EXEMPLET: Asta, Sida 28 i boken. Ofta har mycket störda människor den här tendensen. Till exempel seriemördaren som är en djurvän.
- Till exempel) Någon förespråkar att man ska vara förstående mot barn och unga samt vara hjälpsam när de misslyckas. Men hemma är samma person inte förstående mot sina egna barn och fördömer de när de misslyckas.
Övriga begrepp:
· Medvetet:
· Omedvetet: Enligt Freud är vårt själsliv omedvetet. Vi har alltså mycket mer i vårt psyke än vad vi känner till och vårt omedvetna påverkar oss ofta. Allt vi gör har en orsak. Och inte bara det, de flesta psykiska händelser är meningfulla – de säger något viktigt om personen.
· Anala fasen:
· Oidipala fasen
· Latensfasen
· Psykoanalys:
Kritik mot Freud:
- Fokuserar på barndomen: Händer saker även senare i livet
- Utvecklingsteorin ej nyanserad: Till exempel) Får du problem i dne orala fasen kommer du att börja röka = det är inte så
- Utvecklingsfasernas strikta gränser:
- Electra & oidipuskomplexet
- Sexuella & aggressiva kopplingar till beteende är överdrivna
- Skuldbelägger föräldrarna
- Tar inte hänsyn till arv som förklaring
- ” människan är styrd” – determinism – finns inga individuella skillnader
KOGNITIVA PERSPEKTIVET
Jean Piaget: Schweizisk utvecklingspsykolog. Studerade hur människors tänkande utvecklas, från barndomen till vuxen ålder. Piaget ansåg att barnets tänkande först är mycket konkret och knutet till självupplevda situationer. Tonåringen har däremot förmågan att tänka abstrakt och hypotetiskt. Och kan alltså utgå från situationer som är påhittade.
· Antagande: Alla människor har olika uppfattningar, eller antaganden, om hur verkligheten ser ut. Om jag till exempel anser att ”alla busschaufförer är otrevliga” på grund av tidigare dåliga erfarenheter. Så är det större chans att jag uppfattar en helt neutral busschaufför som otrevlig. Medan min kompis som har antagandet ”alla busschaufförer är trevliga” ansåg att vår busschaufför var trevlig. Det är samma busschaufför men vi har haft 2 helt olika upplevelser på grund av våra antaganden.
- Inom kognitiv psykologi avser antaganden de underliggande, ofta omedvetna, övertygelser och förväntningar vi har om oss själva, andra och världen.
- Dessa antaganden fungerar som filter genom vilka vi tolkar våra erfarenheter, och de kan vara både positiva och negativa.
- I terapiformer som KBT är det centralt att identifiera och utmana dysfunktionella antaganden för att förändra negativa tankemönster.
· Grundantagande:
· Kognitivt schema: Människor tänker, tolkar, minns och fattar beslut utifrån vissa kognitiva scheman, eller mönster, som hen fått genom tidigare erfarenheter och inlärning. Dessa scheman styr vårt sätt att tänka och uppfatta nya situationer. Kan tillämpas på människans förmåga att lära sig nya saker, eller vår förmåga att minnas. Perception- och vittnespsykologer använder ofta ett kognitivt perspektiv.
· Kognitiv dissonans: Beskriver den obehagliga känslan när vi har två eller fler motsägelsefulla tankar, värderingar eller när våra handlingar inte stämmer överens med våra övertygelser.
- För att minska dissonansen kan vi ändra våra handlingar så de bättre stämmer överens med våra övertygelser.
- Till exempel) Man vet att det är farligt att röka men man väljer ändå att göra det.
· Självuppfyllande profetia: Om man har en förutfattad mening om vad man ska se kommer man också att se det.
- Till exempel) Om jag förväntar mig att misslyckas kan det leda till beteenden som gör att jag faktist misslyckas.
· Sokratiska frågor: När man kartlagt patientens grundantaganden och känslor kan sokratiska frågor vara nästa metod. Sokratiska frågor bygger på att patienten får tänka själv. Terapeuten frågor patienten öppna och undersökande frågor. Syftet är att få patienten att reflektera över, utmana och ompröva sina egna antaganden och tankar. Vilket kan leda till nya instinkter och perspektiv.
- Patienten får därav ofta se att hens antaganden inte överens stämmer med verkligheten. B1 b2 hp 3 chsanse, antagning. Nu , .imorgin sista dagen för att aktivera biljetten .
KBT: Utgångspunkten för kognitiv terapi är att individuell sårbarhet (i kombination med svåra livshändelser eller en påfrestande livsituation) kan aktivera mindre bra handlings- och tankemönster. Därför kan till exempel nedstämdhet förändras genom att de bakomliggande och styrande tankarna bortläggs. Patientens känslor och tankar skiljs åt.
· Till exempel: Jag har grundantagandet ”Jag är ful”, och mitt grundantagande leder i en ny situation att jag till exempel får tolkningen ”Alla tycker jag är ful så jag kommer aldrig att träffa någon.”. Min tolkning återföljs nu av känslor ”Jag kommer att dö ensam och jag är inte värd att bli älskad.
Viktiga huvudprinciper inom KBT:
- Korttidsterapi (15-21 samtal)
- Strukturerat och målinriktat arbetssätt.
- Noggrann kartläggning och analys görs.
- Fokuserar på problem i NUET
- Identifierar svåra och aktuella situationer = beteendeanalys.
- Både klient och teraput är mycket aktiva under behandligen.
- Klienten får hemuppgifter/läxor
- Teraputen sitter inte inne med ”hemligheter”
- Man försöker vetenskapligt utvärdera de metoder som används.
- Exponering är viktigt = stegvis utsättas för det som man är rädd för.
· Hemläxor: Klienten får ofta hemläxor av terapeuten. Saker som patienten ska göra till nästa gång för att ”motbevisa” en negativ tanke.
- Till exempel) Jag har grundantagandet att ”jag är ointressant och tråkig” à leder till tolkningen ”ingen vill vara med mig”. Här kan klienten få hemläxan att fråga en kompis om hen vill ses över en kopp kaffe. Kompisen säger ja och motbevisar tanken att ”ingen vill vara med mig”. Och med tiden kommer förhoppningsvis också grundantagandet att motbevisas och försvinna.
· Kritik mot det kognitiva perspektivet
- Rätt tänkande leder inte nödvändigtvis till rätt beteende: Kognitiva scheman stämmer inte alltid överens med verkligheten
o = Tanken styr inte allt
- Fokuserar inte alls på barndomen/dåtid – endast nutid! (kan ju även vara positivt)
-
BIOLOGISKA PERSPEKTIVET
· Hjärnstammen: Hjärnans kommunikationsväg med resten av kroppen som binder samman hjärnan med ryggmärgen. Här regleras bland annat vad som sänds in i vårt medvetande, dvs. uppmärksamheten. Därför vakenhet, sömn och reflexer beroende av hjärnstammen.
· Lillhjärnan: Hälften av centrala nervsystemets nervceller. Här finns bl.a. motorisk rörelse, balans och rörelsekoordination.
· Storhjärnan: Delad i två delar, höger och vänster hjärnhalva som har olika funktioner.
- Högra: kreativitet, musik, mönster, färger, samband osv. Mer analytisk, intuition
- Vänstra: logiskt tänkande, matematik, siffor osv.
· Nervceller: Celler i kroppens centrala nervsystem som möjliggör tillförseln och bearbetningen av information i kroppen i from av nervimpulser (elektriska) och signalsubstanser (kemiska). Dessa signaler mottas av dendriter, vidarebefodras av axonet och kommuniceras av synapser med hjälp av signalsubstanser.
· Dendriter: Mottagare av signaler
· Axonet: Skickar signaler
· Synapsklyftan Mellanrummet mellan två nervceller vid en synaps där signalsubstanser frigörs till följd av nervsignalen från den första cellen. Synapsklyftan binder sedan dessa signaler till mottagarcellen i form av kemisk reaktion eller elektrisk impuls.
Signalsubstanser: Signalsubstanser är ett kemiskt ämne som bildas i en cell och har förmågan att påverka och ge en signal till en annan cell. Dvs. framkalla någon ändring i denna cells aktivitet.
· Centrala nervsystemet (CNS)
· Ryggmärgen: Förbinder hjärnan med nervssystemet genom ryggmärgen.
· Dopamin: Kopplad till känslomässig upphetsning, kopplad till rörelse (motion), inlärning och minne. Dopamin stimulerar fysisk och mental aktivitet. Vilket har betydelse för hjärnans belöningssystem, vilket är det som får oss att må bra. Till exempel när man är nykär har man höga nivåer av dopamin. Om man var nykär hela tiden hade det varit ohälsosamt för kroppens signalsubstans nivåer. Dessutom kan för lite dopamin leda till depression men även Parkinson.
· Serotonin: En signalsubstans som påverkar vårt humör, vår sömn och vår aptit. Serotonin hämmar aggressioner och motverkar smärta och ångest. För lite serotonin kan leda till depression.
· Endorfiner: Kroppens eget ämne/hormon som motverkar smärtupplevelser och ger istället lustfyllda effekter. Endorfiner är släkt med morfin. Signalsubstansen framkallas vid stress för att minska stresssignalerna och göra oss mer stridsberedda. Det kan även framkallas vid kroppsansträngning till exempel genom att jogga. Som morfin kan det också vara beroende framkallande.
Drogers påverkan: Droger påverkar och rubbar hjärnas belöningssystem. Efter ett längre drogmissbruk kan kroppen sluta producera belöningar på egen hand (större risk för depression och andra kompliceringar). Skadar hjärnan och kan i värsta fall leda till en hjärnskada, eftersom hjärnans kopplingar förändras och belöningssystemet är i fara.
Kritik mot det biologiska perspektivet:
- Tar inte hänsyn till andra aspekter av livet såsom relationer, arbete osv.
- Miljöfaktorer utesluts
- (Negativt att medicinera för mycket)
- ”Du sköna nya värld”