Kemi prov
Kunna beskriva och förklara atomens delar och atommodellen
Atomen består av protoner (+), neutroner (neutrala) i kärnan och elektroner (-) som kretsar runt. Atommodellen visar hur dessa är organiserade.
Veta vad en isotop är
Varianter av ett grundämne med samma antal protoner men olika antal neutroner.
Kunna beskriva och förklara hur grundämnena är ordnade i det periodiska systemet det vill säga vilken information man kan få reda på med hjälp av periodiska systemet.
Grundämnen är ordnade efter ökande atomnummer. Grupper visar ämnen med liknande egenskaper, perioder visar antal elektroner
Kunna beskriva och förklara vad joner är och hur de bildas
Atomer som förlorar eller tar upp elektroner blir joner. Metaller bildar positiva joner, icke metaller bildar negativa joner.
Kunna beskriva och förklara vad ett salt är och hur de bildas
Jonföreningar som bildas när en syra och bas reagerar med varandra eller genom reaktion mellan en metall och syra.
Kunna ge exempel på salter och var de används
Exempel på salter & användning
Natriumklorid (koksalt) – mat
Kalciumkarbonat – byggmaterial
Kaliumklorid – gödsel
Kunna beskriva och förklara metallers egenskaper
Ledande för elektricitet & värme, formbara, blanka, hög densitet.
Kunna ge exempel på olika metaller och användningsområden
Järn – byggnader, verktyg
Koppar – elledningar
Aluminium – burkar, flygplan
Kunna beskriva och förklara vad syror & baser är för något
Syror har pH < 7, avger vätejoner (H⁺).
Baser har pH > 7, tar upp vätejoner.
Kunna ge exempel på syror och baser och var de används
Syror: Saltsyra (magsäck), Citronsyra (livsmedel)
Baser: Natriumhydroxid (rengöring), Ammoniak (gödsel)
Kunna beskriva och förklara jordens olika kretslopp och varför de är så viktiga.
Växter tar upp koldioxid från luften och använder den i fotosyntesen för att omvandla koldioxid och vatten till glukos och syre med hjälp av solljus. Kolet lagras i växternas kroppar. När djur äter växterna får de i sig kolet. När växter och djur dör bryts de ner, och kolet frigörs som koldioxid tillbaka till luften.
Kvävet i luften kan inte användas direkt av djur och växter. Bakterier omvandlar istället kvävet till ammonium och sedan till nitratföreningar, som växterna kan ta upp. När djur äter växterna får de i sig kvävet. Kvävet kommer tillbaka till jorden genom djurens kiss och bajs eller när djur och växter dör. Växter kan sedan ta upp kvävet igen, eller så omvandlar bakterier en del av nitratet tillbaka till kvävgas som släpps ut i luften.
Växterna tar upp fosfor från marken, och när djur äter växterna får de i sig fosfor. Andra djur kan sedan äta dessa djur och få i sig fosforn. Fosforn återvänder till marken när djur kissar, bajsar eller när djur och växter dör. En del fosfor följer med vattnet ut i havet.
I havet tar organismer upp fosfor, och när andra organismer äter dem sprids fosforn vidare. När de dör frigörs fosforn tillbaka till vattnet. Om fosforn hamnar i skal som sjunker till botten bildas tunna lager av sediment. När många sådana lager pressas ihop bildas sten. Med tiden, när marken rör sig och stenarna hamnar på land, bryts de ner genom vittring. Då frigörs fosforn igen och kan tas upp av växterna.
Kunna beskriva och förklara hur människan påverkar dessa kretslopp
Förbränning av fossila bränslen → ökad koldioxid
Konstgödsel → övergödning
Skogsavverkning → minskad koldioxidupptagning
Kunna beskriva och förklara vad vi människor ska göra för att minska påverkan på kretsloppen
För att minska vår påverkan på kretsloppen behöver vi använda mer förnybar energi som sol- och vindkraft istället för fossila bränslen, minska avskogning och spara energi. Jordbruket kan minska användningen av konstgödsel och istället använda mer hållbara metoder. Vi behöver rena avloppsvatten bättre för att minska utsläppen av kväve och fosfor som orsakar övergödning. Genom att skydda ekosystem, minska utsläpp och använda resurser mer effektivt kan vi bevara balansen i naturen.
Jordbruk och industrier släpper ut för mycket gödningsämnen, som kväve och fosfor, vilket leder till att sjöar och hav får för mycket näring. Detta resulterar i att vissa alger växer mycket snabbare än normalt, en process som kallas algblomning. När algerna dör och sjunker till botten bryts de ner av bakterier, vilket gör att syret i vattnet tar slut. Detta leder till att fiskar och andra djur kvävs och dör. Döda sjöar och havsbottnar förstör ekosystemet, vilket påverkar både fiske och matproduktion. Konsekvensen blir att människor får mindre mat och färre arbeten i fiskeindustrin.
Kunna beskriva och förklara försurning och övergödning
Försurning orsakas av utsläpp från fossila bränslen som bildar surt regn, vilket sänker pH i mark och vatten och skadar ekosystem. Det kan motverkas genom minskade utsläpp och kalkning.
Övergödning beror på för mycket kväve och fosfor från gödsel och avlopp, vilket leder till algblomning och syrebrist i sjöar och hav. Det kan minskas genom bättre rening av avloppsvatten och mer hållbart jordbruk.