Liberalism

Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG): Grundades 1951 som en föregångare till EU. Syftet var att göra krig mellan historiska rivaler som Frankrike och Tyskland inte bara otänkbart utan materiellt omöjligt genom att integrera produktionen av krigsmateriel.
Funktionalism: Tanken att tekniskt samarbete inom specifika områden (som ekonomi) skulle spilla över (spillover effect) till politiskt samarbete och fred.
Liberalismens grundvalar: Betonar att stater inte är de enda aktörerna. Individer, intresseorganisationer och företag påverkar också internationell politik genom ömsesidigt beroende.

Inmanuel Kant: Inspireras ofta av Kants idé om "den eviga freden" (foedus\ pacificum), där demokratiska stater och internationell rätt skapar en stabil världsordning.
Globalt medborgarskap: Betonar att individens rättigheter och moraliska skyldigheter sträcker sig utanför nationalstatens gränser. Mänskliga rättigheter anses universella och överordnade nationell suveränitet i extrema fall.
Utmaningar: Praktiska problem uppstår när universella normer krockar med lokala kulturer eller när internationella interventioner (som i Balkan) misslyckas med att skapa långsiktig stabilitet.

Robert Keohane och Joseph Nye: Centrala teoretiker som betonar "komplext beroende" (complex interdependence). De menar att stater agerar rationellt men inser att samarbete är nödvändigt för att nå mål.
Absoluta vs. Relativa vinster: Till skillnad från neorealister, som fokuserar på vem som vinner mest (relativa vinster), fokuserar neoliberaler på absoluta vinster – så länge alla vinner på samarbetet är det önskvärt.
Maktintressen: Erkänner att makt spelar roll, men hävdar att institutioner kanaliserar maktutövning genom gemensamma regler.

Transaktionskostnader: Institutioner sänker kostnaden för att förhandla, övervaka och genomdriva avtal. Genom att dela information minskar de osäkerheten i det internationella systemet.
Övervakning: Organ som EU-kommissionen eller WTO:s tvistlösningsorgan fungerar som oberoende parter som kan straffa de som bryter mot regler, vilket ökar förtroendet.
Anarki: Liberaler håller med om att världen är anarkisk (saknar en världsregering), men menar att institutioner skapar en "reglerad anarki".

Fångarnas dilemma: Illustrerar hur två rationella aktörer kan misslyckas med att samarbeta även om det vore bäst för båda. Genom upprepade interaktioner (n antal gånger) lär sig stater att samarbete lönar sig över tid.
Framtidens skugga (Shadow of the Future): När stater vet att de kommer att interagera igen i framtiden ökar incitamenten för att inte fuska i nuet. Strategier som "tit-for-tat" (samarbete \rightarrow samarbete) blir dominerande.

Definition: En uppsättning explicita eller implicita principer, normer, regler och beslutsprocedurer kring vilka aktörernas förväntningar konvergerar (t.ex. Stephen Krasners definition).
Mångfald av aktörer: Inkluderar icke-statliga organisationer (NGO:s), multinationella företag och transnationella nätverk av experter (epistemic communities) som tillsammans formar global policy, exempelvis inom miljö eller mänskliga rättigheter.

Demokratiskt underskott: Kritik mot att internationella institutioner (som EU eller IMF) ofta fattar beslut långt ifrån de medborgare de påverkar, vilket skapar en känsla av bristande legitimitet.
Normativ imperialism: Kritiker menar att kosmopolitiska värderingar ofta är västerländska ideal som påtvingas andra kulturer under täckmanteln av universalism.