språkhistoria


Vad du ska kunna

Perioder och årtal + viktiga texter:

  • Runsvenska (800–1225): Runinskrifter, t.ex. Rökstenen (ca 800). Korta meddelanden, ofta minnes- eller gravtexter.

  • Fornsvenska (1225–1526): Västgötalagen (ca 1250), första skrivna lagen. Religiösa texter, t.ex. Första Moseboken.

  • Nysvenska (1526–1906): Gustav Vasas bibel (1541), Then Swänska Argus (1732–1734), Carl Jonas Love Almqvists Det går an (1839).

  • Nusvenska (1906–idag): Modern prosa, t.ex. Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa (1906).

Viktiga språkdrag per period:

  • Runsvenska: Runor (futhark), förenklad grammatik, inga små bokstäver, få vokaler.

  • Fornsvenska: Latinska alfabetet, böjda verbformer, många kasus, latinska lånord (t.ex. kyrka).

  • Nysvenska: Standardiserad stavning, förenklad grammatik, tyska/latinska lånord, tryckta texter.

  • Nusvenska: Engelska lånord, förenklad syntax, digitala termer, könsneutrala pronomen (hen).

Känna igen textutdrag:

  • Runsvenska: Runor, korta meningar, t.ex. “Sven reste stenen efter sin far”.

  • Fornsvenska: Arkaisk svenska, latinska inslag, t.ex. “Gud skapade himmel och jord”.

  • Nysvenska: Äldre stavning (t.ex. “hwilken”), religiös eller formell ton.

  • Nusvenska: Modern svenska, engelska lånord, t.ex. “app” eller “mejla”.

Varför språk förändras/dör ut:

  • Förändras: Kontakt med andra språk (lånord), samhällsförändringar (teknik, politik), förenkling av grammatik.

  • Dör ut: Talare slutar använda språket (kolonialism, migration), ersätts av dominant språk, ingen skriftlig dokumentation.

Olle Josephsons framtidssyn (om 100 år):

  • Mer engelska lånord (t.ex. “jobba remote”).

  • Förenklad grammatik (färre kasus, verbformer).

  • Digital påverkan (emoji, förkortningar som “lol”).

  • Möjlig minskning av svenska som primärspråk p.g.a. globalisering.


Provfrågor

  1. Vilken språkfamilj tillhör svenskan?

    • Indoeuropeiska, germanska grenen.

  2. Ge några exempel på varför språk förändras.

    • Kontakt med andra språk (lånord), teknologiska framsteg (nya ord), förenkling av grammatik.

  3. Vad innebär att ett språk är utdött? Vilka anledningar anges i texten till att språk dör ut?

    • Utdött: Inga modersmålstalare finns kvar.

    • Anledningar: Kolonialism, migration, ersättning av dominant språk, brist på dokumentation.

  4. Under vilka år varade runsvenskan?

    • 800–1225.

  5. Vad kallades det första alfabetet? Varför kallas det så?

    • Futhark. Namnet kommer från de första sex runorna (F, U, Þ, A, R, K).

  6. När inleddes perioden Fornsvenska? Vilket alfabet användes?

    • Latinska alfabetet.

  7. Vilket språk var vanligast förekommande i exempelvis kyrkan? Varför var det så?

    • Latin. Kyrkan var centrum för lärdom, och latin var Europas gemensamma skriftspråk.

  8. Ge exempel på några latinska lånord från perioden.

    • Kyrka, präst, biskop.

  9. Vilka är de första svenska nedskrivna texterna? Vad handlade de om?

    • Västgötalagen (ca 1250). Handlade om lagar, rättigheter och straff i Västergötland.

  10. Vilka tidstypiska språkliga drag kan du hitta i textexemplen i läroboken?

    • (Behöver textexempel för exakt svar.) Generellt:

      1. Runsvenska: Runor, korta meningar, inga små bokstäver.

      2. Fornsvenska: Latinska alfabetet, kasusböjningar, religiös ton.

      3. Nysvenska: Äldre stavning (t.ex. “hwilken”), tryckt text.

      4. Nusvenska: Engelska lånord, modern syntax.

  11. Ge exempel på ord vi har lånat från tyskan under den här perioden.

  • Hansa, råd, fogde (fornsvenska/nysvenska).

  1. Perioden nysvenska inleddes 1526. Vad hände då?

  • Reformationen. Gustav Vasa bröt med katolska kyrkan, svenska bibelöversättningar började.

  1. Vilka tidstypiska språkliga drag kan du hitta i textexemplen i läroboken och texthäftet?

    • (Behöver textexempel.) Generellt:

      • Nysvenska: Äldre stavning (t.ex. “hwem”), religiös/formell ton, tryckta texter.

      • Fornsvenska: Kasusböjningar, latinska lånord.

  2. Varför är 1786 och 1874 viktiga årtal för svenskan?

  • 1786: Svenska Akademien grundades, standardiserade språket.

  • 1874: Folkskolereform, ökad läskunnighet, enhetlig svenska.

  1. Varför är tidningen Then Swänska Argus viktig ur språkhistorisk perspektiv? När gavs den ut?

  • Introducerade modern prosa, satir och vardaglig svenska. Utgiven 1732–1734.

  1. Från vilket språk lånade vi ord under 1700-talet? Varför?

  • Franska. Adelns kulturella påverkan, franskans status som prestige-språk.

  1. Vem var den viktigaste författaren ur ett språkhistoriskt perspektiv på 1800-talet och vad heter romanen som hen skrev?

  • Carl Jonas Love Almqvist, Det går an (1839). Modern prosa, samhällskritik.

  1. Varför är årtalet 1906 en milstolpe beträffande det svenska språket? Ge exempel på vad som hände det året.

  • Stavningsreform, förenklad stavning (t.ex. “fv” blev “v”). Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa publicerades.

  1. Nusvenska (1900-idag) har påverkats av flera stora samhällsförändringar. Ge exempel på:

  • Ord/uttryck/titlar som har försvunnit: Fröken, kammarherre (föråldrade sociala strukturer).

  • Ord/uttryck som har tillkommit: App, mejla, hen (teknik, jämställdhet).

  1. Nusvenskan har påverkats mycket av ett språk, vilket? Ge exempel på fem lånord från språket och förklara vad det säger om perioden.

  • Engelska. Lånord: smartphone, hashtag, selfie, streama, workshop.

  • Säger: Globalisering, teknik, populärkultur från engelsktalande länder.

  1. Hur tror du att det svenska språket ser ut om hundra år? Ge konkreta exempel, till exempel vilka språk vi lånar från med mera.

  • Mer engelska lånord (t.ex. “jobba remote”), förenklad grammatik, emoji som kommunikation, möjligt inflytande från spanska/kinesiska p.g.a. global migration. Svenska kan bli mindre dominant p.g.a. engelska.