Många studenter tycker att det mest spännande är att forska på en egen vald idé.
Att forska ger frihet jämfört med att följa en lärarbestämd uppgift.
Det är viktigt att välja en idé som håller intresset under forskningsperioden, som ibland varar i flera månader.
Studenter kan forska om ämnen kopplade till deras fritidsintressen.
Innan forskning påbörjas behövs en grundidé om vad som ska göras, vilket är en av de svåraste delarna av projekten men också en av de viktigaste.
Exempel: Isaac Newton och idé om gravitation efter att ha sett ett äpple falla.
Forskning om kreativitet visar att vi inte är ensamma i våra idéutvecklingssträvanden.
Mindfulness-meditation kan hjälpa till att kunna fokusera och komma på nya idéer.
Lugn och eftertanke kan förbättra kreativiteten och skapa insikter.
Kapitlet hjälper studenter att skapa egna forskningsidéer och bestämma forskningsriktning.
Att ha en tydlig forskningsidé gör planeringen mycket enklare.
Citat från Alice i Underlandet: "Utan mål betyder det inget var du går."
Idéer utvecklas sällan genom en enda inspirationsstund och måste ofta formuleras och omformas steg för steg.
2.2 Karaktärsdrag hos bra forskningsidéer
Egenskaperna hos en forskningsidé inom företagsekonomi och management är liknande vid olika universitet.
Vissa skolar betonar vissa egenskaper mer.
Egenskaper fokuserar på uppfyllande av krav och bedömningskriterier (lämplighet) samt genomförbarhet.
Egenskaper fokuserar också på möjligheten till utveckling inom projektet (förmåga, motivation och engagemang).
Lämplighet: forskningsidén ska uppfylla kraven från universitetet eller granskningsorganisationen.
Kontrollera bedömningskriterierna och diskutera osäkerheter med handledare.
Använd befintlig teori för att tydliggöra forskningsidén och utveckla syften och mål.
En tydlig definierad forskningsfråga och syfte är centrala för ett bra forskningsförslag.
En idé som ger nya insikter är oftare realistisk än en helt ny idé, vilket beror på behovet av att noga överväga idéer innan de påstås vara helt nya och värdefulla.
Resultat ska ha symmetri; de ska ha värde oavsett resultat.
Förmåga: forskningen bör vara genomförbar och forskaren måste ha nödvändiga färdigheter.
Diskutera med handledare om tillgång till data och resurser, samt forskningens genomförbarhet.
2.3 Att skapa forskningsidéer
Studenter i företagsekonomi och management förväntas ofta komma på och utveckla sina egna forskningsidéer.
Det finns även situationer där grundläggande idéer ges av arbetsgivare.
Även om man får en grundidé är det viktigt att använda tekniker för idegenerering för att förfina idéerna.
Ideer kan dyka upp när som helst; klara tankar underlättar upptäckten av idéer.
Använd tekniker för att hitta en forskningsidé om du inte har någon: dessa delas in i rationella och kreativa tekniker.
Rationella tekniker: systematisk ansats.
Kreativa tekniker: spontana idéer och personliga preferenser.
En kombination av båda typerna av tekniker och att notera idéer med handledarens feedback är viktigt.
Rationella tekniker inkluderar att:
utforska styrkor och intressen,
titta på tidigare uppgifter med höga betyg,
se akademisk personals forskningsintressen.
Diskussioner kan ge nya idéer, likaså litteratur och vår egen reflektion över tidigare projekt.
2.4 Förfina forskningsidéer
När en forskningsidé skapats behöver den förfinas till en tydlig forskningsfråga.
Metoder och steg kan vara till hjälp.
En teknik kallas Delphi-tekniken: samla experter och låta dem svara anonymt på frågor, analys av svar och upprepning tills konsensus uppnås.
En preliminär litteratursökning kan hjälpa att förtydliga och fokusera forskningsfrågan och syftet.
Integrera olika idéer genom att kategorisera och precisera dem.
Om en idé kommer från en arbetsgivare ska den passa kursens syfte och intressesfären.
2.5 Utveckla den övergripande forskningsfrågan
Formulera en tydlig övergripande forskningsfråga, som styr litteraturval, forskningsdesign och datainsamling.
Typer av frågor:
Explorativa: ”Hur?” eller ”Vad?” - undersöker processer.
Beskrivande: ”Vad?”, ”När?”, ”Var?” - ger fakta.
Förklarande: ”Varför?” - förklarar samband och orsaker.
Utvärderande: ”Hur effektiv?” - bedömer resultat.
Goldilocks-testet: frågan ska vara lagom, varken för stor eller för liten för genomförande.
undvik frågor utan nya insikter, utan koppling till litteratur eller omöjliga att besvara.
Russian doll-principen: förfina frågeställningen tills den koncentreras på kärnan.
AbC-regeln (Dudau, 2016): en forskningsfråga bör inkludera:
Abstract concepts – centrala teorier,
Context – forskningssammanhang.
2.6 Forskningssyfte och forskningsmål
Forskningssyfte: kort mening som beskriver vad som ska uppnås.
Knyt till den övergripande forskningsfrågan.
Exempel:
Fråga: "Hur ökar varumärkeskapital i kampanjer…"
Syfte: "…bedöma påverkan av varumärkeskapital på konsumenternas förtroende."
Forskningsmål: konkretisering av syftet; visar stegen nedan.
Kriterier för målen:
Tydlighet, specifik åtgärd, relevans, samband, genomförbarhet och mätbarhet.
2.7 Teorins betydelse
Teori: organiserad kunskapsbas av fakta som förklarar eller förutsäger fenomen.
Definieras av Whetten: vad studeras, hur begrepp hänger ihop, varför relationer finns, och vem, var och när teorin gäller.
Teori hjälper forskare att formulera frågor som förklarar och visar orsaker.
Det finns olika sätt att utveckla teori, inklusive deduktiv och induktiv ansats.
Teori kan vara grand theories, middle-range theories eller substantive theories.
2.8 Behovet av en forskningsplan
En forskningsplan är viktigt för att strukturera och förstå projektet innan det påbörjas.
Den ska inkludera litteratur, teori, metodik och etiska överväganden.
Planen kan också vara viktig för bedömning.
2.9 Strukturering av forskningsplanen
Det finns olika strukturer beroende på forskningsfilosofi och design.
Traditionell struktur: erkänd akademisk format och inkluderar:
Titel, bakgrund, forskningsfråga, metod, resultat, diskussion, slutsatser och referenser.
Abstract: sammanfattar forskningen.
Introduktion: presenterar syftet och forskningsfrågan.
Resultat: presenterar data.
Slutsatser: sammanfattar utan ny information.
Kapitel 14 Skrivande och presentation av projektet
14.1 Introduktion
Skrivande kan klargöra tankar och är en viktig del av forskningen.
14.2 Att skriva under forskningsprojektet
Skriv regelbundet under projektets gång för effektivitet och kontinuitet.
14.3 Rapporteringsmetoder och rapportstrukturer: en översikt
Olika metoder kan härledas: linear-analytisk, jämförande, kronologisk, teoribyggande och suspense.