Untitled

2.1 Introduktion

  • Många studenter tycker att det mest spännande är att forska på en egen vald idé.
  • Att forska ger frihet jämfört med att följa en lärarbestämd uppgift.
  • Det är viktigt att välja en idé som håller intresset under forskningsperioden, som ibland varar i flera månader.
  • Studenter kan forska om ämnen kopplade till deras fritidsintressen.
  • Innan forskning påbörjas behövs en grundidé om vad som ska göras, vilket är en av de svåraste delarna av projekten men också en av de viktigaste.
  • Exempel: Isaac Newton och idé om gravitation efter att ha sett ett äpple falla.
  • Forskning om kreativitet visar att vi inte är ensamma i våra idéutvecklingssträvanden.
  • Mindfulness-meditation kan hjälpa till att kunna fokusera och komma på nya idéer.
  • Lugn och eftertanke kan förbättra kreativiteten och skapa insikter.
  • Kapitlet hjälper studenter att skapa egna forskningsidéer och bestämma forskningsriktning.
  • Att ha en tydlig forskningsidé gör planeringen mycket enklare.
  • Citat från Alice i Underlandet: "Utan mål betyder det inget var du går."
  • Idéer utvecklas sällan genom en enda inspirationsstund och måste ofta formuleras och omformas steg för steg.

2.2 Karaktärsdrag hos bra forskningsidéer

  • Egenskaperna hos en forskningsidé inom företagsekonomi och management är liknande vid olika universitet.
    • Vissa skolar betonar vissa egenskaper mer.
  • Egenskaper fokuserar på uppfyllande av krav och bedömningskriterier (lämplighet) samt genomförbarhet.
  • Egenskaper fokuserar också på möjligheten till utveckling inom projektet (förmåga, motivation och engagemang).
  • Lämplighet: forskningsidén ska uppfylla kraven från universitetet eller granskningsorganisationen.
  • Kontrollera bedömningskriterierna och diskutera osäkerheter med handledare.
  • Använd befintlig teori för att tydliggöra forskningsidén och utveckla syften och mål.
  • En tydlig definierad forskningsfråga och syfte är centrala för ett bra forskningsförslag.
  • En idé som ger nya insikter är oftare realistisk än en helt ny idé, vilket beror på behovet av att noga överväga idéer innan de påstås vara helt nya och värdefulla.
  • Resultat ska ha symmetri; de ska ha värde oavsett resultat.
  • Förmåga: forskningen bör vara genomförbar och forskaren måste ha nödvändiga färdigheter.
  • Diskutera med handledare om tillgång till data och resurser, samt forskningens genomförbarhet.

2.3 Att skapa forskningsidéer

  • Studenter i företagsekonomi och management förväntas ofta komma på och utveckla sina egna forskningsidéer.
  • Det finns även situationer där grundläggande idéer ges av arbetsgivare.
  • Även om man får en grundidé är det viktigt att använda tekniker för idegenerering för att förfina idéerna.
  • Ideer kan dyka upp när som helst; klara tankar underlättar upptäckten av idéer.
  • Använd tekniker för att hitta en forskningsidé om du inte har någon: dessa delas in i rationella och kreativa tekniker.
    • Rationella tekniker: systematisk ansats.
    • Kreativa tekniker: spontana idéer och personliga preferenser.
  • En kombination av båda typerna av tekniker och att notera idéer med handledarens feedback är viktigt.
  • Rationella tekniker inkluderar att:
    • utforska styrkor och intressen,
    • titta på tidigare uppgifter med höga betyg,
    • se akademisk personals forskningsintressen.
  • Diskussioner kan ge nya idéer, likaså litteratur och vår egen reflektion över tidigare projekt.

2.4 Förfina forskningsidéer

  • När en forskningsidé skapats behöver den förfinas till en tydlig forskningsfråga.
    • Metoder och steg kan vara till hjälp.
  • En teknik kallas Delphi-tekniken: samla experter och låta dem svara anonymt på frågor, analys av svar och upprepning tills konsensus uppnås.
  • En preliminär litteratursökning kan hjälpa att förtydliga och fokusera forskningsfrågan och syftet.
  • Integrera olika idéer genom att kategorisera och precisera dem.
  • Om en idé kommer från en arbetsgivare ska den passa kursens syfte och intressesfären.

2.5 Utveckla den övergripande forskningsfrågan

  • Formulera en tydlig övergripande forskningsfråga, som styr litteraturval, forskningsdesign och datainsamling.
  • Typer av frågor:
    • Explorativa: ”Hur?” eller ”Vad?” - undersöker processer.
    • Beskrivande: ”Vad?”, ”När?”, ”Var?” - ger fakta.
    • Förklarande: ”Varför?” - förklarar samband och orsaker.
    • Utvärderande: ”Hur effektiv?” - bedömer resultat.
  • Goldilocks-testet: frågan ska vara lagom, varken för stor eller för liten för genomförande.
  • undvik frågor utan nya insikter, utan koppling till litteratur eller omöjliga att besvara.
  • Russian doll-principen: förfina frågeställningen tills den koncentreras på kärnan.
  • AbC-regeln (Dudau, 2016): en forskningsfråga bör inkludera:
    • Abstract concepts – centrala teorier,
    • Context – forskningssammanhang.

2.6 Forskningssyfte och forskningsmål

  • Forskningssyfte: kort mening som beskriver vad som ska uppnås.
    • Knyt till den övergripande forskningsfrågan.
  • Exempel:
    • Fråga: "Hur ökar varumärkeskapital i kampanjer…"
    • Syfte: "…bedöma påverkan av varumärkeskapital på konsumenternas förtroende."
  • Forskningsmål: konkretisering av syftet; visar stegen nedan.
  • Kriterier för målen:
    • Tydlighet, specifik åtgärd, relevans, samband, genomförbarhet och mätbarhet.

2.7 Teorins betydelse

  • Teori: organiserad kunskapsbas av fakta som förklarar eller förutsäger fenomen.
  • Definieras av Whetten: vad studeras, hur begrepp hänger ihop, varför relationer finns, och vem, var och när teorin gäller.
  • Teori hjälper forskare att formulera frågor som förklarar och visar orsaker.
  • Det finns olika sätt att utveckla teori, inklusive deduktiv och induktiv ansats.
  • Teori kan vara grand theories, middle-range theories eller substantive theories.

2.8 Behovet av en forskningsplan

  • En forskningsplan är viktigt för att strukturera och förstå projektet innan det påbörjas.
  • Den ska inkludera litteratur, teori, metodik och etiska överväganden.
  • Planen kan också vara viktig för bedömning.

2.9 Strukturering av forskningsplanen

  • Det finns olika strukturer beroende på forskningsfilosofi och design.
  • Traditionell struktur: erkänd akademisk format och inkluderar:
    • Titel, bakgrund, forskningsfråga, metod, resultat, diskussion, slutsatser och referenser.
  • Abstract: sammanfattar forskningen.
  • Introduktion: presenterar syftet och forskningsfrågan.
  • Resultat: presenterar data.
  • Slutsatser: sammanfattar utan ny information.

Kapitel 14 Skrivande och presentation av projektet

14.1 Introduktion

  • Skrivande kan klargöra tankar och är en viktig del av forskningen.

14.2 Att skriva under forskningsprojektet

  • Skriv regelbundet under projektets gång för effektivitet och kontinuitet.

14.3 Rapporteringsmetoder och rapportstrukturer: en översikt

  • Olika metoder kan härledas: linear-analytisk, jämförande, kronologisk, teoribyggande och suspense.

14.4 Traditionella (akademiska) rapportstrukturen.

  • Innehåller abstract, introduktion, litteraturöversikt, metod, resultat, slutsatser och referenser.

14.5 Alternativa rapportstrukturer.

  • Stil och struktur kan variera med forskningsstrategin.

14.6 Konsultationsrapport.

  • Ofta anpassad till praktiker och fokuserar på rekommendationer.

14.7 Säkerställa tydlighet och tillgänglighet.

  • Tydlig titel, struktur och presentation av information.

14.8 Utveckla en lämplig skrivstil.

  • Tydlighet och enkelhet är viktiga.

14.9 Uppfyllande av bedömningskriterierna.

  • Arbetet bedöms utifrån relevanta kriterier och vetenskaplig standard.

14.10 Skrivande av reflekterande essä eller sektion.

  • Reflekterande skrivande kan vara integrerat eller separat, beroende av forskningsstrategi.