Kemisk Jämvikt

Kemisk jämvikt

Ett reversibelt system är när en kemisk reaktion kan gå i 2 riktningar samtidigt.

vid kemisk jämvikt går reaktionen åt höger lika snabbt som reaktionen åt vänster.

Det innebär att vid jämvikt ändras inte koncentrationerna av ämnena i reaktionen.

Jämviktsreaktionen är dynamisk dvs, även när jämvikts inställt sig går reaktionen åt både höger och vänster. Men de går lika fort, alltså ändras inte koncentrationerna.


Att reaktionshastigheten är lika vid jämvikt innebär INTE att jämviktskoncentrationerna är lika stora för alla ämnen.

En del reaktioner går lätt (pga låg aktiveringenergi) och reaktanterna kan ha låg koncentration samtidigt som reaktionen i andra riktningen kan kräva högre aktiveringsenergi och därmed behöva högre koncentration för att uppnå samma reaktionshastighet.

Vid jämvikt ändras inte längre koncentrationen


Jämviktekvationen

Vi studerar reaktionen:

H2(g) + I2(g) <=>2HI(g)


reaktionen åt höger betecknar vi V1 och reaktionen åt vänster V2.

V1= k[H2] * [I2]

V2= k[HI]²

(eftersom det blir HI *HI)


k1* [H2]* [I2]= k* [HI]²

k1k2=[HI]2[H2]⋅[I2]\frac{k1}{k2}=\frac{\left\lbrack HI\right\rbrack^2}{\left\lbrack H2\right\rbrack\cdot\left\lbrack I2\right\rbrack}

k1k2=\frac{k1}{k2}= K = jämviktskonstanten

K=[HI]2[H2]⋅[I2]K=\frac{\left\lbrack HI\right\rbrack^2}{\left\lbrack H2\right\rbrack\cdot\left\lbrack I2\right\rbrack}


Den generella formeln är: aA+bB <=>cC + dD

K=[C]c⋅[D]d[A]a⋅[B]bK=\frac{\left\lbrack C\right\rbrack^{c}\cdot\left\lbrack D\right\rbrack^{d}}{\left\lbrack A\right\rbrack^{a}\cdot\left\lbrack B\right\rbrack^{b}}


enhet på K

Varje reversibel reaktion har sin egna specifika konstant, K. detta gäller en viss temperatur. om temperaturen ändras, ändras K. K beskriver fördelningen av ämnen i höger och vänster led.


K har olika enheter (som man behöver räkna ut för varje enskilt fall)


Koncentrationskvoten

Koncentrationskvoten Q används för att beräkna om en reaktion är i jämvikt eller ej.


Q räknas ut på samma sätt som K.


K gäller när systemet är i jämvikt. Q räknas ut och jämförs med K för att avgöra om jämvikt råder.


nettoreaktionen

Nettoreaktionen är reaktionen med den högsta hastigheten, den driver den reversibla reaktionen i en viss riktning så att systemet når jämvikt. Genom nettoreaktionen ändras ämnenas koncentrationer så att jämvikt inställer sig.


Q=K : jämvikt råder, ingen nettoreaktion

Q<K : nettoreaktionen går åt höger, överskott av reaktanter i förhållande till produkter

Q>K : nettoreaktionen går åt vänster, underskott av reaktanter i förhållande till produkter


Förskjuta jämviktsläge

Det finns 3 sätt att förskjuta jämviktsläget

  1. Ändra koncentrationen på ett eller flera ämnen

  2. Ändra temperaturen

  3. Ändra trycket genom att ändra volymen


Ändring av koncentration för ett ämne

Ändring av temperatur

Hos alla reversibla reaktioner kommer den ena reaktionen att vara exoterm och den andra endoterm.

ΔG=ΔH−T⋅ΔS\Delta G=\Delta H-T\cdot\Delta S

K ökar med stigande temperatur om reaktionen åt höger är endoterm eftersom fler produkter då kan sönderfalla (reagera) vilket kräver energi. Det bildas då mer produkter och man för ett större tal i täljaren vilket gör att K ökar.

Men om reaktionen åt höger är exoterm och det tillförs energi så kommer det bli enklare för produkterna att reagera vilket kommer leda till att det blir fler reaktanter, en större nämnare och därmed ett mindre värde på K


Ändring av tryck (volym)

ändras volymen för ett kärl med gas i så förändras tryckey.

mindre volym=större tryck

större volym=mindre tryck


ex. om volymen halveras (trycket fördubblas) så kommer koncentrationerna av ämnet ha fördubblats


Le Chateliers princip

Gör man en förändring i ett jämviktssystem så sker en nettoreaktion som motverkar förändringen.


koncentration

ökas koncentrationen för ett ämne går nettoreaktionen så 55tatt koncentrationen för ämnet minskar igen

temperatur

Tillförs värme går nettoreaktionen så att värme förbrukas

tryck

ökas trycket går nettoreaktionen så att mängden gas minskar och därmed så att trycket minskar.