TVÅ TEORETISKA PERSPEKTIV PÅ INTERNATIONELLA RELATIONER
1) Anarkiska perspektivet: Alla stater är suveräna och det finns inga tvingande “lagar” mellan länder bara i länder. Alla stater i världen befinner sig i “ett allas krig mot alla” (Hobbes, naturtillståndet)
(Liberalism/konservatism) - anarkiska perspektivets rötter.
Alla nedanstående teorier grundar sig i en anarkisk världsordning.
TEORIER (enligt det anarkiska perspektivet) :
REALISMEN : (Rys, USA) Hökar Detta åstadkoms genom att lägga under sig territorier, råvaror och marknader. Makt är alltid viktigare än andra önskvärda tillstånd. Stater är det viktigaste aktörerna (företag, organisationer, institutioner, osv skall alltid underordnas staten) Varje stat manövrerar för att vinna egna fördelar genom tex militär upprustning, allianser och avtal. Allt detta kan ses som en aggressiv utrikes- och säkerhetspolitik. (inte mycket förhandlingar och försök till att minska konflikter) Realismen ser krig och militär konflikt som ett användbart redskap i utrikes- och säkerhetspolitiken. Rötter i konservatismen, ser människan som irrationel mm. Dagens vän kan vara morgondagens fiende - du kan aldrig ha tillräckligt med makt. Får hoppas att människor kommer välja det minst onda i en ond värld.
|
LIBERALISM : Duvor Alla vinner på att samarbeta. Samarbete kommer ur och underlättas av transparens och öppenhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Dåligt är misstänksamhet och rädsla. Bra är respekt och vänskap. Med samarbete kommer välstånd, säkerhet och social utveckling (skola, trygghet, bidragssystem) Krig skall till varje pris undvikas. Alla är förlorare i krig. Krig är endast en sista nödlösning. Positiv syn på människan
|
KONSTRUKTIVISM : teorikritsik De följer inte allmängiltiga och förutsägbara mönster, vilket olika teorier förutsätter. (Teorier ska baseras på olika mönster). Det går inte att förutse, det är livsfarligt att luta sig tillbaka på teorier och förutsätta att de kommer berätta något som kommer ske (det är bara gissningar). Teorier är oftast bristfälliga och farliga att luta sig emot. Konstruktivismen menar att stater och dess ledare agerar utifrån personliga och unika: normer och värderingar + Självbild och rykte + förväntningar och drömmar, dessa olika drivkrafter är inte rationella och går heller inte att förutse i teori.
|
2) Styrande Världsordning (sociala/materialistiska strukturer, klasskamp)
Alla stater har tilldelats eller tagit en roll/position och världen är inte anarkisk och fri utan strukturerad. (Socialismen)
TEORIER (enligt detta perspektivet) :
MARXISM Alla världens konflikter har sitt ursprung i klasskamp. En kamp mellan fattiga och rika. (Men också mellan rika och rika då fattiga får betala priset, det är de som får ställa upp som soldater, tex. ett företag försöker köpa upp ett annat företag för att få mark, licenser mm. och det är det ända man är intresserad av därmed avskedar man de som jobbar där, de kanske jobbat där i 30 år, det skiter man i) Allt går att hänvisa till denna “eviga kamp”. Marknadsekonomi och kapitalism är roten till allt ont. Detta ekonomiska system måste avvecklas men det kan först ske efter revolutionen.
|
LENINISM (Lenin och imperialismen) Lenin satte marx tankar om klasskamp och kapitalism i ett mer internationellt perspektiv. Vilka områden är utsugna och vilket är utsugarna. (Rika, fattiga) De industrialiserade länderna var borgarklassen (ägarna) som suger ut de fattiga länderna (arbetarklassen). Alltså imperialismens utsugning av kolonierna Kapitalismen behöver ständigt matas med ökad efterfrågan (tillväxt) och därmed ökat utbud. Lenins konsekvensanalys av den växande kapitalism är att när alla områden i världen är koloniserade (och därmed utnyttjade) kommer den rika världen att börja ta kolonier av varandra vilket innebär krig och i detta krig kommer de rika länderna att förgöra varandra. Alltså kommer kapitalismen att förgöra sig själv. Ur detta förödande krig kommer en kommunistisk värld att skapas
|
BEROENDE SKOLAN Efter andra världskriget blir kolonierna fria och bildar suveräna stater. Vägen till ökad välfärd i dessa nya länder ska gå via en kombination av bistånd, lån, handel, marknadsekonomi/kapitalism och demokrati. Men för “tredje världen” (u-länder) förblev fattiga och socialt oroliga. De berodde på att dessa länder blev råvaruexportörer utan egen tillverkningsindustri. Landets resurser såldes utan förädling och därmed goda inkomster → Postkolonialism/nykolonialism
Om man säljer 100 kilo järnmalm får du 100 kr för det om du tar järnmalmen och gör om det till järn får du 1000 kr för det trots att det inte kostade 1000 kr att tillverka och så fortsätter det. För varje gång du förädlar en råvara så får du bättre betalt. Länderna fortsatte vara förtryckta - de fick ingen tillverkningsindustri och sålde istället råvaror. I första världen pågår tillverkningsindustrin. Tredje världen hamnar i ett osunt beroende (därav beroendeskolan) av den första världen. Världen blir uppdelad i ett centrum - periferi (u-länderna?) (centralt i beroendeskolan) Åtgärder som kan vidtas (detta ska man göra enligt beroendeskolan åt problemet de anser finns)
En ny världsordning då vi betalar mycket bättre för råvarorna (mer betalt åt de fattiga länderna) Förmånligare handelsavtal. (inte maximera vinst) Införa planekonomi i länder i 3:e världen. Protektionism (om ett land ska starta en tillverkning av bilar men det finns ett annat land, t.ex. Tyskland. Då lägger man på höga skatter på de tyska bilarna så att de köper de egna bilarna eftersom de är billigare. När de då får in mer pengar eftersom den egna industrin går bra kan de bygga bättre bilar senare) i 3: e världen då de bygger upp sin tillverkningsindustri.
|