GE8: Ord och begrepp – Jordens befolkning

Demografi och grundläggande befolkningsbegrepp

• Demografi (demos=folk, grafi=beskrivning): Vetenskapen om befolkning, även kallat befolkningslära. Den studerar befolkningens sammansättning, inklusive dess storlek, åldersfördelning samt andelen kvinnor och män. Demografi används praktiskt vid exempelvis samhällsplanering.

• Befolkningspyramid: Ett diagram som används för att illustrera hur ett lands befolkning ser ut vid en viss tidpunkt, baserat på ålderskategorier och kön.

• Nativitet (födelsetal): Ett mått som visar hur många levande barn som föds per år per $1000$ personer i en befolkning.

• Mortalitet (dödstal): Ett mått som visar hur många människor som dör per år per $1000$ personer i en befolkning.

• Naturlig befolkningsökning: Räknas ut genom att titta på skillnaden mellan nativitet och mortalitet.

• Folkökning: Ett begrepp för när en befolkning ökar i sin totala storlek.

• Befolkningsprognos: En förutsägelse om hur befolkningen kan komma att se ut i framtiden inom ett visst område, baserat på demografiska data. Detta är ett viktigt verktyg för att kunna planera samhället på ett bra sätt.

• Prognos: En allmän term för en förutsägelse om hur något kan tänkas bli i framtiden.

• Demografiska transitionen: En teoretisk modell som beskriver hur befolkningsutvecklingen förändras i ett land i takt med att det utvecklas (från höga födelse- och dödstal till låga).

Migration och befolkningsrörelser

• Migration: En allmän term för när människor flyttar mellan olika platser på jorden, oavsett om det är över korta eller långa avstånd.

• Immigration (invandring): När människor flyttar in till ett land för att bosätta sig där.

• Immigrant: En person som har anlänt till och bosatt sig i ett nytt land.

• Emigration (utvandring): När människor lämnar sitt hemland för att permanent bosätta sig i ett annat land.

• Migrant: En person som flyttar till ett nytt område eller ett nytt land.

• Flykting: En person som tvingas fly på grund av fara, exempelvis krig eller politisk förföljelse.

• Arbetskraftsinvandring: När människor migrerar till ett land specifikt för att det finns ett behov av mer arbetskraft där.

• Push-faktorer (stöta bort): Orsaker som gör att människor lämnar ett specifikt land eller område. Exempel inkluderar:

  • Naturkatastrofer
  • Krig
  • Arbetslöshet
  • Politisk förföljelse
  • Svält
  • Diktatur

• Pull-faktorer (dra/locka): Faktorer som lockar eller drar människor till ett specifikt land eller område. Exempel inkluderar:

  • Religionsfrihet
  • God ekonomi
  • Utbildningsmöjligheter
  • Arbetstillfällen
  • Kärlek
  • Demokrati

Bosättning, urbanisering och infrastruktur

• Lokaliseringsfaktorer: De faktorer som avgör var människor väljer att bosätta sig. Centrala faktorer är tillgång till vatten, ett behagligt klimat och bördiga jordar för odling.

• Tätbygd: Ett område eller en region där många människor bor koncentrerat.

• Glesbygd: Ett område med gles bebyggelse och få invånare per yta.

• Landsbygd: Områden som inte definieras som tätorter.

• Urbanisering: Den process där människor lämnar landsbygden för att flytta in till stadsområden.

• Urbana revolutionen: Den storskaliga omflyttningen från landsbygd till stad som i grunden har förändrat människors levnadssätt och livsvillkor.

• Megastad: Ett storstadsområde som har vuxit så mycket att det har över $10$ miljoner invånare.

• Slumområden: Områden i städer som kännetecknas av extrem fattigdom, hög kriminalitet, sociala problem samt undermåliga bostadsförhållanden och miljöer.

• Överbefolkning: En situation i ett område där befolkningen är så stor att människorna inte längre kan försörja sig på de tillgängliga resurserna.

• Infrastruktur: De tekniska anläggningar och system som krävs för att ett modernt samhälle ska fungera. Detta inkluderar:

  • Elnät
  • Vägar och järnvägar
  • Flygplatser
  • Vatten- och avloppsledningar
  • IT-kommunikation
  • Sjukvård och skolor

Samhällshistoriska revolutioner

• Jordbruksrevolutionen: En historisk period då människor blev bofasta och började odla marken istället för att leva som nomader. Detta förändrade levnadsförhållandena radikalt, då folk kunde äta sig mätta mer regelbundet, vilket ledde till att jordens befolkning började öka.

• Industriella revolutionen (1700-talet): En period av stor förändring där människor gick från att vara huvudsakligen jordbrukare till att arbeta i fabriker. Detta skapade ett överskott på människor på landsbygden, vilket startade urbaniseringen. Den ökade produktionen ledde även till en förbättrad ekonomi för de länder som industrialiserades.

Ekonomi, tillväxt och välfärd

• Bruttonationalprodukt (BNP): Det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

• BNP per capita: Ett mått på ett lands ekonomiska produktion per invånare. Det beräknas genom att dela landets totala BNP med antalet invånare.

• Ekonomisk tillväxt: När ett land ökar sina intäkter och sin produktion över en längre tidsperiod.

• Tillväxt: Den ekonomiska utvecklingen i ett land från ett år till nästa, ofta mätt genom förändringar i BNP.

• Levnadsstandard: En beskrivning av kvaliteten på en befolknings ekonomi och levnadsförhållanden. Det innefattar tillgång till utbildning, jobb, sjukvård, demokrati och ett fungerande rättsväsende (polis och domstolar).

• Human Development Index (HDI): Ett mått som används för att jämföra levnadsstandard mellan länder. Det baseras på förväntad livslängd, utbildningsnivå samt andelen fattiga i landet.

• Välstånd: Att ha tillräckligt med ekonomiska medel och resurser för att kunna leva ett bra liv.

• Välfärdsproblem: Hälsoproblem som ofta uppstår i rika samhällen på grund av överkonsumtion och för lite fysisk aktivitet. Exempel inkluderar fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa.

• Arbetstillfällen: Möjligheter till anställning och arbete.

Global ojämlikhet och fattigdom

• I-land (Industrialiserat land): Ett land som har kommit långt i sin ekonomiska och industriella utveckling och som därför ofta är rikt.

• U-land (Utvecklingsland): Ett land som befinner sig i början av sin ekonomiska utveckling. Karaktäriseras ofta av att mer än hälften av befolkningen arbetar inom jordbruket och att industriproduktionen är låg.

• Låginkomstland: Ett fattigt land med dålig ekonomi och låg tillväxt.

• Medelinkomstland: Ett land som varken definieras som fattigt eller rikt.

• Höginkomstland: En indelning baserad på landets totala inkomster dividerat med antal invånare.

• Extrem fattigdom: Definieras som att leva på mindre än $1.9\,US-dollar$ per dag (vilket motsvarar cirka $17\,kr$).

• Relativ fattigdom: När en person har det betydligt sämre ekonomiskt ställt än genomsnittet i det land man lever i. I Sverige räknas man som relativt fattig om man har en inkomst som är mindre än $60\%$ av medelinkomsten i landet. Cirka $10-15\%$ av Sveriges befolkning lever i relativ fattigdom.

• Undernäring: Ett mått på fattigdom som innebär att människor inte får i sig tillräckligt med näring eller kan äta sig mätta varje dag.

• Spädbarnsdödlighet: Antalet barn som dör innan de hunnit fylla ett år.

• Mödradödlighet: Antalet kvinnor som dör i samband med graviditet eller förlossning.

• Förenta Nationerna (FN): En internationell organisation som arbetar för fred och säkerhet i världen.

• Koloni: Ett område som har erövrats och utnyttjas av ett annat land.

• Kolonialismen: Ses som en av de historiska anledningarna till dagens ojämlikheter i världen.

• Korruption: Missbruk av makt för att skaffa sig egna fördelar, till exempel genom mutor eller genom att statens inkomster hamnar hos makthavarna istället för hos befolkningen.

• Bistånd: Olika former av hjälpprojekt till länder i behov. I Sverige sköts detta ofta via myndigheten SIDA.

• Humanitärt bistånd: Akut hjälp vid kristillstånd som svält eller naturkatastrofer.

• Jämlikhet: Principen att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter.

• Jämställdhet: När män och kvinnor behandlas lika och har samma rättigheter och skyldigheter.

Kompletterande begrepp

• Självhushåll: När man producerar det man själv konsumerar (t.ex. odlar sin egen mat).

• Ensidig handel: Handel som domineras av få varor eller ojämlika villkor.

• Bilateralt samarbete: Samarbete mellan två länder.

• Multilateralt samarbete: Samarbete mellan flera länder eller internationella organisationer.