.

Språksociologi - språksociologi är skillnaden mellan språk och kommunikationssätt i olika folkgrupper, samt orsakerna till olikheterna eller likheterna.

Lekt - Lekt är Varianter på hur vi pratar.

Dialekt - Dialekt är olika varianter av ett språk, till exempel skånska och norrländska dialekter.

Sociolekt - Sociolekt är klassperspektiv inom språk. Språkvarianter som i grunden hör ihop med dåtidens klassamhällen, klasserna kallas för sociolekter. ( bonde, kung, präst mm )

Kronolekt - kronolekt är Åldersperspektiv på språk. Generationsskillnader i språkanvändning. En 6 åring pratar på ett annat sätt än mormor 89 år, de har lärt sig olika sorters sätt att prata och olika ord-rytmer. Min farmor är väldigt rasistisk eftersom hon växte upp när det var okej, det är inte okej nu för tiden, jag och farmor har olika kronolekt, olika sätt att prata baserat på vad som är normalt för oss.

Sexolekt -Sexolekt är Genusperspektiv på språk. Skillnader på hur olika genus och grupper pratar, samt beter sig.

Genus: tjej, kille, icke-binär.

Idiolekt - Idiolekt är en persons egna och unika sätt att prata. jag säger oftast ish i stället för typ eller ungefär, mamma säger typ eller ungefär. Vi har alltså olika sätt att prata.

Påminner om kronolekt genom att ålder påverkar individens egna språkanvändning.

Språkliga koder - Språkliga koder är gruppers olika sätt att prata som kan visa deras grupptillhörighet, vilken gruppering de tillhör. Kungafamiljen pratar på ett annat sätt än någon som är nyinflyttad till landet. Förorten - city.

Dialekter är även språkliga koder, grupperingar såsom skåningar och stockholmare.

Generalisering - Generalisering är Det vanligaste beteendet inom olika grupper. “ tjejerna i denna klassen är si, medans pojkarna i klassen är så.”

Ackommodering -Ackommodering är Påverkan som andra har på individens sätt att prata, individen kan anpassa hur de pratar till farmor eller jämnårig kompis. Man anpassar sig.

Det finns divergent ackommodering och konvergent ackommodering.

Divergent ackommodering Divergent ackommodering är att Ta avstånd från någon man pratar med. Individen kanske upplever att kompisen pratar för högt och då pratar individen med lägre röst.

konvergent ackommodering - Konvergent ackommodering är närmande eller nära prat.

Individen pratar med gullig röst till bebis och vara seriöst med vårdat språk utan engelska låneord till farmor.

Vad har språkforskningen kommit fram till när det gäller skillnaden mellan kvinnor och mäns språk?

Svar: språkforskningen har kommit fram till att kvinnor använder ett mer vårdat språk än män. Kvinnor använder mer ljud som går att avkoda till ett svar, medans män är mer direkta och pratar mer. Tjejers språkutveckling är snabbare än killars.

Vad är orsaken till att skillnaderna mellan könens sätt att prata minskar?

Svar: Orsaken till att skillnaderna mellan könens sätt att prata minskar är att, vi lever i ett mer jämställt samhälle, samt att de könsbaserade betenderna och rollerna inte tas på lika stort allvar som förr.

Beskriv hur människor kan använda språket för att ta avstånd eller visa samhörighet med grupper.

Svar: Om jag inte gillar vad som sägs kan jag använda språket för att beskriva mitt ogillande eller till att förmedla mitt oengagemang. I samhörighet med grupper så kan lagsport supportrar göra sånger eller ramsor baserade på laget de gillar. de har samhörighet med gruppen och använder sitt språk för att uttrycka det.

Vad menas med schibbolet-funktionen i vår nutid och vad var

innebörden förr?

Svar: Schibbolet-funktionen i vår nutid är att vi placerar en ny person både socialt och geografiskt när vi möter dem, detta för att få en uppfattning om den nya personens grupptillhörighet i samhället.

Då beter vi oss på ett specifikt sätt emot den nya personen, detta baserat på dess grupptillhörighet som vi har uppfattat.

Den dåtida Innebörden av “schibbolet-funktionen” kom från en bibeltext. I bibeltexten berättar dem om hur två folkgrupper kan veta om de träffar en vän eller en fiende baserat på dess uttal av ett specifikt ord. De placerade den nya personen i en grupp, baserat på första mötet och gruppen man tror att personen tillhör: vän eller fiende.

Vad är orsaken till att vi reagerar allt mindre när vi hör variationer i språket nu för tiden är vad människor gjorde förr?

Svar: Vi är dagligen utsatta för språklig variation genom sociala medier och andra digitala kommunikationssätt

via instagram kan någon från Skåne höra tal av en person från Örebro.

Människor förr hade inte dessa digitala möjligheter och fick information från tidningar och brevvänner, man kan inte höra röster från ett papper. Därför reagerar vi mindre på variationer i språket jämfört med förr, vi har helt enkelt blivit vana.