💗 Människans fysiologi

Metabolismen

Alla biokemiska processer som sker i levande organismer; ämnesomsättning

Anabolismen

Uppbyggande del av metabolismen; enkla föreningar syntetiseras till komplexa föreningar

Katabolismen

Nedbrytande del av metabolismen; ATP/energi utvinns genom att makromolekyler bryts ned till enkla föreningar

ATP

Adenosintrifosfat; kroppens energiresurs vid reaktioner som ej sker spontant

Homeostas

Jämviktstillstånd; mekanismer som samverkar för att bibehålla en konstant miljö

Nervsystemet

Organsystem som samordnar sinnesintryck och beteende i relation till omgivningen

Hormonsystemet

Organsystem som fungerar som ett kontrollsystem som insöndrar kemiska signaler, vilka kallas hormoner

Hormoner

Molekyler som bildas och frisätts för att göra verkan på andra celler

Neurotransmittor

Annat ord för signalsubstans i nervsystemet

Vävnad

Ett förband av celler som har ett nära funktionellt sammanhang i en flercellig organism

Organ

En kroppsdel med speciell funktion samt består av flera vävnader

Organsystem

Flera samverkande organ med liknande funktioner i en flercellig organism

Tight junctions, täta fogar

Tätt sammanfogade områden mellan två celler vars två cellmembran sammansluts och formar en till synes ogenomsläpplig barriär mot vätska

Desmosom

Ett slags kopplingspunkter som binder en cell till en annan

Gap junctions, kanalförbindelser

En typ av cellkontakt som gör att joner kan passera mellan membranen

Stödjevävnad

Sammanfattande benämning på bindväv, brosk, benvävnad och glia

Fettvävnad

Specialiserad bindväv; stötdämpande, temperaturisolerande, energireserv, osv…

Bindväv

Stödjevävnad som håller samman celler/strukturer/organ

Brosk

Stödjevävnad som ger stabilitet och skyddar olika delar i kroppen; består av celler omgivna av mellansubstans (matrix)

Benvävnad

Hård typ av bindväv som bildar skelett hos ryggradsdjur och vars uppgift är att bära upp kroppen och att skydda kroppens inre organ

Nervvävnad

Finns i ryggmärgen och hjärnan samt består av nervceller och gliaceller

Motoriska neuron

Efferenta signaler; nervfibrer som går utåt från det centrala nervsystemet (utgående signaler) och leder till muskler eller körtlar

Sensoriska neuron

Afferenta signaler; nervfibrer som går inåt till det centrala nervsystemet (ingående signaler) och leder till hjärnan eller ryggmärgen

Gliaceller

Har som funktion att omge nervceller och modulera framskridningen av nervimpulser, bidra med näring och syre till nervceller, och hjälpa till med läkningen av nervskador

Muskelvävnad

Muskler; muskelceller som kan kontrahera för att bl.a. utföra rörelser

Hjärtmuskulatur

Myokardium; Den muskulatur som bygger upp hjärtat, skapar blodtryck och blodflöde

Glatt muskulatur

Finns i många inre organ; ej viljestyrda, styrs av det autonoma nervsystemet och hormoner

Skelettmuskultur

Fästa direkt i skelettbenen med hjälp av senor, styrs av det somatiska nervsystemet och kan därför kontraheras viljesyrt via motoriska nervsignaler

Epitelvävnad

Fungerar framförallt som skydd, kan hittas i bl.a. huden, luftrören, och mag-tarmkanalen

Endotelvävnad

Finns i blodkärlens innersta och fungerar huvudsakligen som gränsskikt och sköta kommunikation mellan blod/lymfa och kroppens övriga vävnader

Diffusion

Spridning av mikroskopiska partiklar genom koncentrationsgradienter

Kapillärnät

Nätverk av kroppens kapillärer

Diafragma

Mellangärdet; Muskel i brösthålans botten, spänd diafragma gör att luften sugs in och avslappnad diafragma gör att luften trycks ut

Andningscentrum

En grupp av nervceller i hjärnstammen vars impulser via celler i ryggmärgen reglerar andningen

Hjärnstammen

Del av hjärnan som tar hand om andning, vakenhet, och lustkänslor; omfattar mitthjärnan, hjärnbryggan, och förlängda märgen

Övre luftvägar

Omfattar mun- och näshåla, svalg och struphuvud; funktion vid inandning är att filtrera, fukta och värma inandningsluften

Nedre luftvägar

Inkluderar luftstrupen, luftrörsförgreningarna, små luftrören, och lungblåsorna (alveoler)

Bronker

“Grenar“ som utgår från luftstrupen

Bronkioler

“Grenar” som utgår från bronker vars diameter är mindre än 1 mm

Alveoler

Millimeterstora “blåsor” vid slutet av bronkioler som täcks av kapillärer

Hemoglobin

Syrebindande protein (Hb) som finns i hög halt i röda blodkroppar vilket ger dess färg

Tryckgradient

Storhet som anger i vilken riktning trycket ökar mest och hur stor ökningen är per längdenhet

Centrala kemoreceptorer

Receptorer som registrerar pH och syre/koldioxid-halt, belägna i det centrala nervsystemet som ligger i hjärnan och ryggmärgen

Perifera kemoreceptorer

Receptorer som registrerar syre/koldioxid-partialtryck och pH, belägna i det perifera nervsystemet som finns på aortabågen och sinus caroticus

Vitalkapacitet

Medicinsk term för lungornas maximala kapacitet; alltså lungans maximala volym

Tidalvolym

Den volymen luft som man andas in vid ett andetag

Residualvolym

Den volymen luft som återstår efter maximal utandning

Stora kretsloppet

Leder blodet från vänster kammare till höger förmak; blodkärl som för syrerikt blod från andningsorganen till övriga organ i kroppen

Lilla kretsloppet

Leder blodet från höger kammare till vänster förmak; blodkärl som för syrefattigt blod från övriga organ i kroppen till andningsorganen

Retledningssystemet

De delar av hjärtats muskulatur som alstrar/leder elektriska signaler

Sinusknutan

“Pacemaker“ belägen i höger förmak och sänder ut elektriska impulser genom att få förmaken att dra ihop sig och pressa blod ut till kamrarna

AV-knutan

Vidarebefordrar elektriska impulser från sinusknutan till His bunt, stannar ned aktionspotentialen så att all blod från förmaken hinner pressas ut till kamrarna

His bunt

Där de elektriska impulserna delar upp sig mellan höger och vänster skänkel

Purkinjefibrer

Specialiserade muskeltrådar som för elektriska impulser till kamrarnas muskelväggar och får dem att dras samman och trycka ut blod

Blodtryck

Det tryck som driver blodet genom sin bana

Systole

Den fas i hjärtats arbetscykel då hjärtmuskeln drar sig samman och blod pumpas ut från kamrarna

Diastole

Tidsperioden mellan två sammandragningar av hjärtats kammare

Sfinktrar

Ringformig muskel som stänger till en kroppsöppning

Blodkärl

“Rör“ som blod transporteras i

Diffusionsyta

Arean i vilket diffusionen kan ske via, ju större yta desto effektivare diffusion

Artär

Blodkärl som leder blod ut från hjärtat till kroppens olika delar

Ven

Blodkärl som leder blod från kroppens olika delar in till hjärtat

Klaffsystem

Finns i hjärtat och enkelriktar flödet av blod, består av fyra klaffar

Segelklaffar

Klaffar som finns mellan hjärtats förmak och kammare

Fickklaffar

Klaffar som finns mellan vänster kammare och aorta samt höger kammare och lungartären

Slagvolym

Den mängd blod som pumpas ut vid varje hjärtslag

Frank-Starling-mekanismen

Hjärtat kan anpassa slagvolymen till den aktuella kammarfyllnaden

Baroreceptorer

Sinnescell som reagerar på vävnadstänjning orsakad av tryck

Vasokonstriktion

Kärlsammandragning; minskat flöde av blod till vissa kärl så att större blodflöde kan dirigeras till andra kärl

Vasodilation

Kärlutvidgning; ökat flöde av blod till vissa kärl

Hjärtminutvolym

Mängden blod som hjärtat pumpar per minut

Reflex

Standardiserat rörelsemönster som triggas av sensoriskt stimulus

Elektrokemiska systemet

Nervsystemet

CNS

Centrala nervsystemet

PNS

Perifera nervsystemet

Sympatiska nervsystemet

Del av det autonoma nervsystemet som står för “fight or flight“ reaktionen som svar på stress, men aktiveras också vid fysisk ansträngning

Parasympatiska nervsystemet

Del av det autonoma nervsystemet som står för “rest and digest“ funktionen, aktiveras framförallt vid vila och återhämtning

Enteriska nervsystemet

Kallas även för bukhjärnan; är en egen del av det autonoma nervsystemet och styr mag-tarmkanalen

ENS

Enteriska nervsystemet

Interneuron

Nervceller som kopplar samman sensoriska och motoriska neuron, finns framförallt mycket av i hjärnan och CNS

Pannlob

Del av storhjärnan som står för bl.a. personlighet, problemlösningsförmåga, koncentration, motoriska rörelser, osv.

Hjässlob

Del av storhjärnan som står för kroppsuppfattning och uppmärksamhet

Nacklob

Del av storhjärnan som främst tar emot signaler från synbarken, men spelar även viktig roll för drömmar

Tinninglober

Del av storhjärnan som påverkar språkförmåga, minne, ansiktsigenkänning, hörsel och lukt

Sensoriska barken

Sitter precis bakom centralfåran och tar emot samt bearbetar signaler från känselreceptorer

Primära motoriska barken

Sitter precis framför centralfåran och sköter motoriska rörelser genom kontraktion av muskler

Sekundära motoriska barken

Sitter framför primära motoriska barken och sköter motoriska rörelser genom placering av själva rörelsen

Nervcell

De celler som kommunicerar via elektriska impulser i nervsystemet

Dendrit

Leder ingående nervimpulser in mot cellkroppen

Axon

Leder nervimpulsen ut från cellkroppen

Axonkägla

Finns mellan cellkropp och axon, summerar alla ingående signaler och bearbetar den, bestämmer även om signalen ska föras vidare

Axonterminal

Finns på änden av axon, kopplar samman axon med mottagarcell

Cellkropp (soma)

Del av nervcell där dendriter och axon utgår från

Myelinskida

Finns runt somliga axon vilket snabbar upp nervimpulsen betydligt

Ranviers noder

Finns i myelinskidor och fungerar som stationer som aktionspotentialen kan hoppa mellan så att impulsen rör sig mycket snabbare

Membranpotential

Spänningsskillnad över ett cellmembran

Aktionspotential

Nervimpuls, en snabb depolarisering av cellmembranet på ett ställe i nervens axon

Vilopotential

Den “normala“ membranpotentialen, ca -70 mV

Depolarisation

Membranpotentialen blir mindre negativ då receptorstyrda eller spänningskänsliga Na+ kanaler öppnas och joner strömmar in → ökad chans för aktionspotential

Repolarisation

Membranpotentialen återställs efter bildning av aktionspotential genom att spänningskänsliga K+ kanaler öppnas och joner strömmar ut