Konstruktionsteknik VBKF15

Vilka krav ställs på en byggnad, enligt dagens synsätt?

Svar: Sida 13

Säkerhet - Skador på brukare och byggnad ska undvikas.

Funktionalitet - De krav man som användare kan ställa för att byggnaden ska fungera som tänkt.

Ekonomiska ramar - Byggkostnader och driftkostnader

På vilka sätt kan en byggnad bli dyr i längden även om den var billig att uppföra?

Svar: Sida 14

En billig byggnad som inte uppfyller kraven på funktionalitet och säkerhet kräver tillbyggnader och underhåll som gör driften dyr.

Vad är Eurokod?

Svar: Sida 18

Eurokod - Sameuropeiska konstruktionsstandarderna. - Europas gemensamma dimensioneringsregler för byggnader och anläggningar.

Vilka två huvudkrav ställs på en konstruktion?

Svar: Sida 21

Säkerhet - Krav som innebär att brott eller annan svår skada inte får uppkomma i konstruktionen

Funktionalitet - Krav på tillfredställande funktion vi normal användning. ex. krav på styvhet hos en golvkonstruktion

Orsaker till brott i bärande konstruktioner kan delas in i tre kategorier. Vilka är de och hur kan risken för brott minskas för dessa kategorier av brott?

Svar: Sida 23-24

-En ogynnsam kombination av ogynnsamma faktorer uppkommer. Ett exempel är ett tak som utsätts för extrem snölast och där samtidigt hållfastheteten i takkonstruktionen råkar ha ett extremt lågt värde

-En oförutsedd last eller annan påverkan uppträder som en enstaka företeelse och med sådan kraft att brott i konstruktionen inträffar. LAsten är av en helt annan storleksordning än de laster man dimensionerat för. Exempel kan vara jordbävning eller explosion.

-Ett grovt fel har uppkommit vid dimensioneringen, materialtillverkningen eller i utförandet på arbetsplatsen. Med grovt fel avses här ett fel som medför egenskaper av helt annan karaktär hos konstruktionen än vad som avsetts vid projekteringen. Exempel: felräkning med tiopotens, grov missuppfattning av ritningarna eller grovt slarv vid utförandet på arbetsplatsen.

Ge två exempel på hur stora deformationer i en byggnad ge upphov till så kallade permanenta skador.

Svar: Sida 27, svårt att öppna fönster och dörrar, vatten blir stående på tak.

Ge två exempel på tillfälliga olägenheter i en byggnad

Svar: Sida 27, vibrationer samt att byggnadsdelar ser riskabla ut.

Vilka olika skademekanismer kan försämra en konstruktions bärighet i längden?

Svar: Sida 28, korrosion(stål), frysskador (betong), röta (trä)

Vilka två grupper av gränstillstånd dimensioneras en konstruktion efter?

Svar: Sida 29, brott och bruksgräns

Hur definieras säkerhetsmarginalen och hur används säkerhetsindex vid dimensionering?

Svar: Sida 29-31

Säkerhetsmarginalen - hur många standardavvikelser bort från medelvärdet som brottområdet ligger.

Användning av säkerhetsindex - Fastlägger önskvärd säkerhetsnivå, ex. acceptabel sannolikhet att brott inträffar över en 50-årsperiod. Och strävar sedan efter att uppnå ett säkerhetsindex som motsvarar det.

När används de olika säkerhetsklasserna?

Svar: Sida 31

Säkerhetsklasserna används för att bestämma yd, alltså önskvärd säkerhetsnivå.

-Säkerhetsklass 1 -> Mindre allvarliga konsekvenser vid brott -> lägre yd

-Säkerhetsklass 3 -> Mycket allvarliga konsekvenser vid brott -> högre yd

Ge exempel på indelningar av säkerhetsklasser som olika element har i en byggnad.

Svar: Sida 32-33

• Säkerhetsklass 3 - Byggnadens bärande huvudsystem inklusive de byggnadsdelar som används för systemets stabilisering.

  • Trappor och andra byggnadsdelar som tillhör byggnadens utrymningsvägar.

• Säkerhetsklass 2 - Bjälklagsbalkar, bjälklagsplattor och trappor som inte tillhör säkerhetsklass 3.

  • Takkonstruktion utom lätta ytbärverk av icke-sprött material.

• Säkerhetsklass 1 - Lätta ytbärverk (ytvikt > 0,2 kN/m2) i yttertak av icke-sprött material.

  • Lätta sekundära ytterväggskonstruktioner av icke-sprött material.

Vilka är de tre grundläggande variablerna man dimensionerar efter

Svar: Sida 34

• Laster (påverkningar)

• Materialegenskaper

• Geometriska storheter

Vad är grundtanken med partialkoefficientmetoden?

Svar: Sida 37-40

En förenklad verifikationsmetod som kan användas vid normal dimensionering genom att sätta upp en matematisk beskrivning av gränstillståndet. Partialkoefficientmetoden är mycket enklare att använda än sannolikhetsteoretiska analyser.

Finns det situationer när användning av partialkoefficientmetoden inte är lämplig?

Svar: Sida 37-40

Då man har behov av mera kvalificerad utvärdering av säkerheten. T.ex. i kärnkraftverk eller off-shore-anläggningar)

Vad är skillnaden på en bunden och en fri last och hur ska den fria lasten placeras vid dimensionering?

Svar: Sida 40-41

Bunden last - Har en entydigt bestämd fördelning över konstruktionen. Ex. egentyngd av byggnadsdelar och jord samt vattentryck. I en del fall är lastens rumsliga fördelning endast tillnärmavis bestämd, men anses vid dimensionering ändå vara bunden. Detta gäller exempelvis snölast.

Fri last - kan ha en godtycklig fördelning över konstruktionen. Ex. last av varor i en lagerbyggnad, trafiklast på broar, och en del av den nyttiga lasten i bostäder och kontor.

Fri last placering - vid dimensionering skall den fria lasten antas ha en fördelning över konstruktionen som ger farligast inverkan.

Varför används bara en last med karakteristiskt värde vid dimensionering?

Svar: Sida 42

Skälet är att sannolikheten är extremt låg att extrema värden hos två eller flera variabla laster inträffar samtidigt.

För laster som varierar i tiden används följande lastnivåer:

1. Karakteristiskt lastvärde

2. Kombinationslastvärde

3. Frekvent lastvärde

4. Kvasi-permanent lastvärde

Rita ett fiktivt tid-lastdiagram där du markerar ut de nämnda lastnivåerna.

Svar: Sida 43

Hur ofta överskrids en karakteristisk last statistiskt sätt?

Svar: Sida 42

En gång under 50 år

Hur skiljer sig nyttig last enligt Eurokod för olika lokaltyper?

Svar: Sida 46

Lokaltyper delas in i: A-bostäder, B-kontorslokaler, C-lokaler där människor kan samlas (ej A B D), D-affärslokaler.

Nyttiglast ökar från A-D

Vilka faktorer kan påverka beräkning av karakteristiskt värde s, för snölast på tak?

Svar: Sida 52

sk - snölastens grundvärde (geografisk placering)

ui - takets geometriska utformning

Ce - topografi (vind)

Ct - värmeflöde genom taket

Vilka av följande är sant om vindlast?

1. Vindlast kan beaktas som en variabel och fri last.

2. Vid höga byggnader kan värdet ze=h tillämpas över hela väggens höjd.

3. Vindlast kan beaktas som en variabel och bunden last.

4. Vid dimensionering måste den värsta kombinationen av utvändig- och invändig last summeras.

Svar: Sida 54-55, Sida 58

1. Stämmer ej, Variabel BUNDEN last.

2. Stämmer ej: ze=h för NORMALA byggnader EJ höga

3. Stämmer: Vindlast kan beaktas som en variabel och bunden last.

4. Stämmer: Vid dimensionering måste den värsta kombinationen av utvändig- och invändig last summeras.

Varför måste man beakta när det blåser på kortsidan resp. långsidan av en byggnad?

Svar: Olika formfaktorer på byggnaden och olika byggnadsdelar beaktas

Vanligast vid dimensionering enligt Eurokod 0 är lastkombinationen STR-B dimensionerande, men i vilka fall kan STR-A vara avgörande?

Svar: Sida 74

Där den variabla lasten inte utgör en väsentlig del av den totala lasten

Hur hanteras flera olika variabla laster vid dimensionering enligt brottgränstillståndet?

Svar: Sida 75

En variabel last väljs som huvudlast i kombinationen och sätts in med sitt karaktäristiska värde samt partialkoefficienten 1,5yd.

De andra lasterna sätts in med sitt karaktäristiska värde, partialkoefficienten 1,5yd och lastkombinationsfaktorn ψ0.

När används karakteristiska, frekventa resp. kvasipermanenta lastkombinationer?

Svar: Sida 76

I brukgränstillståndet används:

-Karaktäristisk lastkombination: vid dimensionering mot irreversibelt gränstillstånd.

-Frekvent lastkombination: vid dimensionering mot reversibelt gränstillstånd

-Kvasipermanent lastkombination: vid dimensionering mot långtidslaster

Vad är anledningen till att lastkombinationsfaktorerna ψ0, ψ1, ψ2, är olika för snölast med olika grundvärde sk?

Högt grundvärde på snölasten är ofta förknippat med att snön stannar kvar längre - därför sätter man ett högre värde på psi-faktorerna i detta fall.

Vad är anledningen till att lastkombinationsfaktorerna ψ0, ψ1, ψ2, är genomgående högre för snölast än för vindlast? .

Snö tenderar att lägga sig och vara kvar längre perioder. Stormar har i jämförelse mycket kortare varaktighet

Vad är anledningen till att lastkoefficienterna för permanent last (=1,2) i lastkombinationerna i brottgränstillståndet (STR och EQU) är lägre än för variabla laster (=1,5)?

Permanenta laster är väldefinierade, man vet att de finns där och har ett bättre grepp om deras natur. Variabla laster är förknippade med större osäkerheter.

Hur hanterar Eurokoden situationen då fler variabla laster verkar samtidigt?

Svar: Sida 75

En variabel last väljs som huvudlast i kombinationen och sätts in med sitt karaktäristiska värde samt partialkoefficienten 1,5yd.

De andra lasterna sätts in med sitt karaktäristiska värde, partialkoefficienten 1,5yd och lastkombinationsfaktorn ψ.

Varför definieras den karakteristiska hållfastheten fk, som 5-procentsfraktilen hos vissa material (Dvs 5% av materialets hållfasthet)?

Svar: sida 86

Vilka osäkerheter tar partialkoefficienten γm hänsyn till?

Svar: sida 87

• Osäkerheter i hållfasthetsvärden

• Osäkerheter i tvärsnittsmått

• Osäkerheter i beräkningsmodeller

Vad finns det för olika slag av måttavvikelser och vad har de för inverkan hos konstruktioner?

Svar: sida 87-88

Måttavvikelser i ett stomsystem - systemlinjer och knutpunkter avviker från det förutsedda, ex snedställning hos pelare. Orsakar excentriska laster.

Måttavvikelser hos en konstruktionsdel - Ex krokighet hos pelare. Har betydelse för spänningarna i konstruktionsdelen, knäckning av pelare, vippning av pelare och andra stabilitetsfenomen.

Måttavvikelser för tvärsnitt - Har inverkan på konstruktionsdelens bärförmåga.

Byggnadselement är inte alltid perfekt uppförda. På vilket sätt beaktas detta vid dimensionering?

Svar: Sida 90 och 91

Genom att beakta snedställning hos byggnadsdelar. En normalkraft förväntas tillföra en horisontalkraft vid snedstälning.

Initialkrokighet och excentricitet kan försämra bärförmågan hos trycka konstruktionselement. Vilka fenomen har då större risk att förekomma?

Svar: Sida 91

Knäckning och vippning

Hur ser beräkningsgången ut vid lastnedräkning?

Svar: Sida 93

Lastnedräkningen börjar vid taket och fortsätter succesivt ned genom byggnadens våningar. Väggarna i översta våningen belastas av takkonstruktionens egentyngd, snölast på taket och egentngd av vindsbjälklaget. Väggarna i näst översta våningen skall bära denna last plus lasten från översta våningsbjälklaget...

Ge några exempel på primär- respektive sekundärkonstruktioner i ett stomsystem.

Svar: Sida 104

Primärkontruktioner - de konstruktioner som primärt för ner laster till grunden. ex. i hallbyggnad: Takbalkar och pelare.

Sekundärkonstruktioner - kontruktioner vars uppgift är att föra lasten till primärkostruktionen ex. i hallbyggnad: Takplåt, takåsar och väggplåt.

Vad innebär instabilitet för ett konstruktionselement och vilka tre instabilitetsfenomen finns?

Svar: Sida 105-106

Instabilitet innebär att kontruktionselement har lägre hållfasthet än om materialhållfastheten utnyttjas fullt ut.

Exempel:

-Knäckning

-Buckling

-Vippning

På vilka olika sätt kan en last påverka ett byggnadselement?

Svar: Sida 107

-Punktlaster

-Utbredda laster

Det finns tre olika upplag, vilka?

Svar: Sida 107

-Rullager

-Fixlager

-Fast inspänd

Tre olika typer av balkar används i byggnader, vilka?

Svar: Sida 108

-Fritt upplagd balk

-Gerberbalk

-Kontinuerlig balk

Vad är det för skillnad på elasticitets-, plasticitets- samt gränslastteori?

Svar: Sida 110-111

Elasticitetsteori - Förutsätter att proportionalitet råder mellan spänning och töjning för alla ingående material. Konstruktionens bärförmåga anses uttömd så snart spänningen uppnår materialets hållfasthet

Plasticitetsteori - Förutsätter att materialet kan plasticeras, vilket innebär att spänningen efter att ha uppnått en flytgräns förblir konstant under växande töjning. Bärförmågan är uttömd då stora delar av materialet plasticerats.

Gränslastteori - Innebär att man modellerar en konstruktion eller ett tvärsnitt i det tillstånd då gränslasten uppnås, utan att man beskriver vad som händer på vägen till gränstillståndet.

Varför räcker att inte bara dimensionera utefter brottgränstillståndet?

Svar: Sida 118

I brottgränstillståndet finns inga krav på begränsning av konstruktionens deformationer.

För att byggnaden ska fungera till vardags dvs. inga besvärande deformationer eller svikt får förekomma, används dimensionering i brukgränstillståndet

Nämn en för- och en nackdel med fackverksbalkar

Svar: Sida 122

Installationer genom balken är mycket enkla.

Många komplicerade knutpunkter gör balken dyr.

Varför är dagens stålbalkar utformade med ett smalt liv och tjocka flänsar?

Svar: Sida 122-124

Ett effektivt utnyttjande av materialet leder till viktbesparing och därmed en billigare balk, samtidigt som balkhöjden växer och momentkapaciteten ökar.

Nämn några fördelar med prefabricerade betongelement?

Svar: Sida 130

-I fabriksmiljö finns större möjligheter att gjuta mer komplicerade sektionsformer än den rektangulära.

-Prefabelement är oftast förspända.

-Prefabelement kan vid dimensionering antas ha högre hållfasthet då de gjutits i mer kontrollerad miljö.

Vad är spännarmerade konstruktioner och vad ger det för egenskaper?

Svar: Sida 130

I spännarmerade konstruktioner förspänns armeringen innan den gjuts in. Det förebygger sprickbildning i betong och ökar böjstyvheten. Därför kan spännarmerade konstruktioner utföras med betydligt större spännvidder.

Vad kallas en platta som bara är armerad i en riktning?

Svar: Sida 133

Enkelspänd

Vart i en platta, belastad av sin egenvikt, är vridmomentet som störst respektive minst?

Svar: Sida 135

Störst: Vid hörnen

Minst: I mitten

Vad är fördelen med att använda ett pelardäcksystem i en byggnad?

Svar: Sida 140

Pelardäck ger stora möjligheter att enkelt ändra planlösningen

Ge 4 olika exempel på bjälklag som används i byggnader

Svar: Sida 142-145

• Plattbärlag

• Gallerduk

• Durkplåt

• Traditionellt träbjälklag

Nämn en för- och en nackdel med träbjälklag?

Svar: Sida 145

Träbjälklag har låg egentyngd

Problem med svikt och akustik

Vad menas med andra ordningens moment?

Svar: Sida 148

Då en pelare belastas av både normalkraft och horisontalkraft kommer horisontalkraften att orsaka ett moment (första ordningens) och en utböjning. Då normalkraften verkar på en utböjd pelare uppkommer moment att uppkomma. Det sammanlagda momentet av normal- och horisontalkraften benämns "andra ordningens moment"

Vad är knäcksäkerhetsfaktorn?

Svar: Sida 149

Knäckningslasten för pelaren dividerat med den aktuella normalkraften

Rita ett interaktionsdiagram för ett elastiskt material och sätt ut rätt beteckningar på axlarna.

Svar: Sida 150-151

Hur skiljer sig en balk från en skiva (hög balk)? Onödig?

Svar: Sida 157

Skivan har till skillnad från en balk en höjd av samma storleksordning som spännvidden.

Skillnaden ligger framförallt i att:

-Bernoullis hypotes gäller ej : dvs från början plana tvärsnitt förblir inte plasa vi böjning

-Skjuvspänningarna är av samma storlek som böjspänningarna

-En skiva på mer en två stöd är ytterst känslig för stödsättningar på grund av skivans stora styvhet

Varför kantförstyvas betongplattor?

Svar: För att väggar sätts här som väger en del samt att laster från tak oftast förs ner genom väggarna

I vilka situationer är det lämpligt/nödvändigt att använda pålning som grundläggningsmetod?

Då undergrunden inte är tillräckligt bärkraftig för att ta belastning direkt eller med hjälp av tryckfördelande grundplattor måste man, särskilt vid större djup till fast grund eller vid ogynnsamma vattenförhållanden, grundlägga på pålar.

Pålar delas vanligt upp i två olika grupper. Beskriv koncist skillnaden mellan dessa två grupper.

Stödpålning - En påle slås genom lösare jordarter till stopp i fasta och bärkraftigare lager.

Friktionspålning - Då djupet på lösare jordarter är för stort används friktionspålning. Då tas lasten upp av friktions- eller kohesionskrafter vid pålarnas mantelyta.

Vad är en kolonn?

Svar: Sida 28 (mur)

Kolonn är ett begrepp inom arkitekturen för ett fristående vertikalt bärverk som består av kapitäl (anslutningen i ovankanten mot ett horisontellt bärverk) och skaft (som utgör större delen av kolonnen)

Vad är en för- och en nackdel med en diafragmavägg?

Svar: Sida 29 (mur)

Stor ökning av lastkapaciteten, nackdelen är ökat värmeflöde genom väggen

Vad är en kramla?

Svar: Sida 30 (mur)

En byggnadsdetalj i stål avsedd att förankra skalmur i bakomliggande stomme.

Varför behöver man använda flera gipsskivor i lägenhetsskiljande tegelväggar?

Svar: Sida 30 (mur)

Flera lager gipskivor används för att uppnå tillräckligt god ljudisolering.

Stomstabilisering krävs för att ta upp de horisontella lasterna på en byggnad. Vilka horisontella laster påverkar en byggnad?

Svar: Sida 183,

Vindlaster, snedställningskrafter och som konsekvens av excentriska laster

På vilka tre sätt kan en byggnad stabiliseras?

Svar: 183

• Fackverk

• Ramverkan

• Skivverkan

Vanliga fackverk i en byggnad är vindförband. I vilken riktning och hur belastas vindförbanden när en hallbyggnad blir anblåst mot lång- respektive gavelsidan?

Svar: 184

Vindförband tar enbart dragkrafter, vid anblåsning mot gaveln tar vinsträvorna i långsidan dragkrafter och vid anblåsning mot långsidan tar vindsträvorna i gaveln dragkrafter.

Vilka är de två vanligaste sätten att stabilisera med ramverkan? Rita även en principskiss för de båda modellerna.

Svar: 189-190

• Treledsram

• Balk-pelarsystem med i grunden fast inspända pelare

Rita en skiss på hur en inspänd stålpelare ser ut i praktiken. Namnge viktiga detaljer på ritningen.

Svar: Sida 192

Hur kan grundskruvarna placeras i en pelarfot för att få en ledad infästning? Varför leder detta till en sämre förmåga att ta upp moment?

Svar: Sida 193

Genom att placera grundskruvarna i pelarens centrumlinje så att hävarmen och därmed förmågan att ta upp moment minimeras.

Rita en ledad anslutning mellan balk/pelare på ett tak.

Svar: Sida 194

Vad krävs för att en konstruktion med skivor ska vara stabil?

Svar: Sida 198-199

Väggskivornas plan får inte skära varandra i samma punkt. Tre väggskivor till en takskiva krävs

Beskriv hur skivverkan i en takkonstruktion fungerar.

Vi kan betrakta taket som en I-balk belastad av en jämt utbredd last (vindlast). Vid belastningen uppkommer moment som tas upp som normalkraft i flänsarna (kantbalkarna). Även tvärkraft uppkommer, denna tas upp av livet (takplåten).

Hur betraktas taket vid dimensionering av skivverkan?

Svar: Sida 202

Taket betraktas som en balk upplagd på de två gavelväggarna.

Vad är kant- och gavelbalkens uppgift vid skivverkan?

Svar: Sida 203-204

Kantbalkarnas uppgift är att föra ner normalkrafterna som uppkommer till följd av momentet till grunden. Gavelbalkarna tar upp tvärkraften i taket som normalkrafter och för ner den i grunden

Varför modellerar man in taket i delskivor vid anblåsning mot gaveln?

Svar: Sida 206

Eftersom kravet L>1,5b sällan är uppfyllt vid anblåsning mot gaveln

Hur stabiliseras flervåningsbyggnader med skelettstomme (kontorshus)?

Den dominerande metoden att stabilisera skelettstommar är att använda hiss- och trapphus som stomstabiliserande element.

För låga hus kan man ge pelarna så stor böjstyvhet att horisontalstabilisering kan ske enbart genom ramverkan. Dock måste systemet utformas så att moment kan överföras mellan pelare på olika våningar.

Hur stabiliserar skjuvväggar byggnader mot horisontalkrafter?

Svar: Sida 213

Bjälklag överför horisontalkrafterna till skjuvväggarna vilka för kraften vidare ner till grunden. skjuvväggarna finns på byggnadens långsidor och är tvärgående genom byggnaden.

Hur kan stabilisering av mycket höga byggnader (över 15 våningar) åstadkommas?

Stommen utformas så att byggnadens ytterskal fungerar som ett jättelikt rörtvärsnitt. som är inspänt i grunden. Ytterskalet och den centrala trapphuskärnan kan också samverka för att ge byggnaden erforderlig horisontalstyvhet

Hur tar murade väggar upp horisontella krafter?

Svar: Sida 33

Horisontella laster på ytterväggar kan via plattverkan föras till angränsande konstruktioner, ex. tvärgående väggar. Murade väggar kan också ta upp laster via skivverkan.

Rita en arbetskurva för kall- respektive varmbearbetat stål och sätt ut brottgräns fu, undre och övre sträckgräns fy, 0.2-gräns f0.2, gränstöjning εg och brottöjning εu i diagrammet.

Svar: Sida 223

Vilka fördelar finns det med ett segt material som stål i en konstruktion?

Svar: Sida 227

-Stora deformationer uppkommer innan brott vilket ger en förvarning om att brott är nära förestående.

-Segt material ger en utjämning av höga spänningskoncentrationer.

-Materialets plasticeringskapacitet kan utnyttjas för att tillgodoräkna sig större momentkapacitet för tvärsnittet.

Nämn minst fyra faktorer som bidrar till att göra stål sprödare.

Svar: Sida 228

-Åldring

-Utmattning

-Snabb lastökning

-Låg temperatur

-Stor godstjocklek

Stål är ett isotropt material, vad innebär det?

Svar: Sida 234

Materialets egenskaper är riktningsoberoende.

Vad är egenspänningar i stål och hur kan de uppstå i materialet?

Svar: Sida 237-239

Egenspänningar - spänningar i en obelastad konstruktion

Egenspänningar kan uppstå vid temperaturskillnader i en konstruktionsdel. Då en del av materialet är varmare vill det expandera, om en annan del är kallare bromsar den expansionen --> egenspänningar uppkommer. Det kan ske vid exempelvis svetsning

Hur påverkas bärförmågan av egenspänningar i stål?

Svar: Sida 240

När egenspänningar redan finns läggs dessa på de spänningar som uppkommer vid pålastning. Sträckgränsen uppnås alltså redan vid lägre laster.

Rita hur spänningsfördelningen ser ut i både liv och flänsar för en svetsad stålbalk av konstruktionsstål i ett I-tvärsnitt.

Svar: Sida 242

Vad är skillnaden mellan instabilitetsfenomenet knäckning och buckling och hur kan buckling förhindras?

Skillnaden mellan buckling och knäckning är att vid knäckning är plattans bärförmåga inte är uttömd då knäckningslasten uppnås, vid buckling är den uttömd.

För att förhindra buckling kan livavstyvningar sättas in.

När använder man det styva resp. veka tröghetsmomentet för en balk?

Svar: Beroende på vilken axel som balken i fråga böjs kring.

På vilket sätt tar Eurokod hänsyn till egenspänningar och imperfektioner?

Svar: sida 254

I Eurokod har tvärsnittsklasser med hänsyn till egenspänningar och imperfektioner införts. Ståltvärsnitt delas in i olika klasser beroende på sin benägenhet att buckla.

Förklara vilka olika tvärsnittklasser som finns och hur de skiljer sig åt i egenskaper och vid beräkning?

Svar: Sida 254-256

Tvärsnittsklass 1&2 : kompakt tvärsnitt : Full plastisk flytning kan uppnås i hela tvärsnittet utan att någon tvärsnittsdel bucklar.

Tvärsnittsklass 3 : semikompakt tvärsnitt : Sträckgränsen kan uppnås i tvärsnittets mest tryckbelastade tvärsnittsdelen utan att denna bucklar. Viss plasticering kan ske utan att buckling inträffar.

Tvärsnittsklass 4 : slankt tvärsnitt : Lokal buckling inträffar i någon eller några tryckta tvärsnittsdelar vid spänning som är mindre än sträckgränsen.

Vad är det för beräkningsmässig skillnad på ett kompakt tvärsnitt och ett semikompakt tvärsnitt?

Svar: Sida 255

Kompakt tvärsnitt : Hela tvärsnittet kan räknas plastiskt --> plastiskt böjmotstånd används

Semikompakt tvärsnitt : Tvärsnittet räknas elastiskt -> elastiskt böjmotstånd används.

Trä är ett anisotropt material. Vad betyder det? Och varför måste detta beaktas vid dimensionering?

Svar: Sida 273

Materialet har olika egenskaper i olika riktningar vilket gör att man måste kolla vilken riktning lasten verkar mot med hänsyn till fibrernas riktning.

Vad står siffervärdet för i hållfasthetsklassen för trä? (C14, C24 etc.)

Svar: Sida 282

Siffervärdet i hållfasthetsklassen är det karaktäristiska hållfasthetsvärdet vid böjning på högkant.

Trä kan förädlas genom att tillverka limträ, där den karakteristiska hållfastheten normalt sätt är bättre för limträ än för konstruktionsvirke. Varför är limträ oftast starkare än konstruktionsvirke?

Med limträ kan man i ytterkanterna, där påkänningarna är som störst använda lameller av högre kvalitet vilket gör att materialutnyttjandet blir bättre.

Hur tar man hänsyn till fukthalt och belastningstid i trä vid dimensionering enligt Eurokod?

Svar: Sida 289

Genom att dela in träkonstruktioner i tre klimatklasser: 1, 2 och 3. Klimatklassen blir indata tillreduktionsfaktorn kmod

Vad är kryptalet för betong?

Svar: Sida 301

Kryptalet för betong är en faktor som bestäms av betongens ålder vid pålastning, betongens sammansättning, dimensionerna på betongelementet, lastnivån, lastvaraktigheten och fuktkvoten i betongen. Kryptalet för lastvaraktighet på 50 år ligger normalt mellan 1 och 4.

Varför krymper betong och hur kan detta påverka betongelementet negativt?

Svar: Sida 303

I nygjuten betong finns en stor mängd vatten. När betongen härdar och åldras försvinner en del av detta vatten, vilket i sin tur leder till att betong krymper. Ifall betongelementet är förhindrat att röra sig kan detta leda till sprickbildning. Krympningen kan även leda till ökad deformation hos konstruktionen.

Vad står siffervärdena för i hållfasthetsklassen för betong?

Svar: Sida 304

Siffervärden ex C12/15: första anger den fordrade tryckhållfastheten i MPa bestämd genom tryckprovning av en betongcylinder. Det andra siffervärdet anger den fordrade kubhållfastheten.

Vad tar faktorn γC hänsyn till vid beräkning av dimensionerande hållfastvärde vid tryck fcd?

Svar: Sida 306

γC=n/γm där n=0,85 för betong och γm=partialkoefficienten med avseende på bärförmåga

Varför används värdet för 0,2 %-töjningen för kallbearbetat stål som hållfasthetsvärde?

Svar: Sida 310, kallbearbetat stål har ingen tydlig brottgräns och därför måste töjningen beaktas först.